Karin Widnäs gillar att vara inne i sitt hus i Fiskars på sommaren. Det blir sällan varmare än 20 grader här, också när det är stekhett ute.
– Jag sitter inte så gärna i solen och det är jätteskönt att komma in här och svalka sig, berättar hon, och slår sig ned i soffan i vardagsrummet.
Det är svalt trots att hon har stora fönster mot söder, eftersom taket sticker ut mer än vanligt.
– Ja, en sådan här takfot är en mycket viktig lösning. Det ger ett behagligt inomhusklimat. På sommaren när solen är hög så skuggar det, vilket innebär att det inte blir för hett där inne, kommenterar Matti Kuittinen som är professor i hållbart byggande vid Aalto-universitetet.
En del bostäder blir olovligt heta
I en koll av 6 000 finländska bostäder kom forskare vid Aalto-universitetet fram till att en tredjedel av bostäderna lätt blir 30 grader varma när det är värmebölja. En liten minoritet (4 procent) blir till och med 32 grader varma, vilket är olovligt mycket.
Till exempel på äldreboenden är den tillåtna gränsen däremot 30 grader.
Vad som är en säker temperatur är svårt att avgöra, men en temperatur på 26 grader anses ännu allmänt vara behaglig när man har sommarkläder på sig. Om det blir varmare än det, så är det däremot sällan särskilt behagligt.
Byggnaders ytterväggar och mellanväggar värms dessutom upp inom 4–7 dagar, vilket ofta bidrar till att höja inomhustemperaturen.
Småhus värms upp snabbare än flervåningshus, och efter att väggarna har blivit varma, förblir bostaden också varm under en längre tid.
Varm inomhusluft är en hälsofara – framför allt för äldre, personer med olika kroniska sjukdomstillstånd eller någon funktionsnedsättning, småbarn och gravida.
– Våra byggnader är inte färdiga för klimatförändringen och man måste göra lösningar för att förbättra dem. Det finns en viktig orsak till det och det är att finländarna hela tiden blir äldre och då är det viktigt att temperaturen inomhus är tillräckligt låg, kommenterar Kuittinen.
Till exempel sommaren 2018 var rekordvarm och ledde till drygt 400 förtida dödsfall i vårt land.
I en statlig utredning från år 2023 har experter uppskattat att om alla bostäder för personer över 65 år i Finland hade luftvärmepumpar, så skulle dödsfallen under en lika varm sommar minska med 55 procent – alltså med mer än 200 personer.
”Man måste bygga annorlunda”
Matti Kuittinen säger att allt fler bostäder borde byggas så att de hålls svala. Det blir viktigare hela tiden, i och med att fler heta dagar är att vänta på somrarna, på grund av klimatförändringen.
År 2050 väntas inomhustemperaturerna allmänt vara 1–2 grader högre. Äldre bostäder värms ofta upp lite mer än nybyggen.
– Det är problematiskt med stora fönster mot söder. Det blir då lätt för varmt inomhus. Bostaden måste kylas ned på något sätt. Då behöver man aktiva lösningar.
Aktiva lösningar kan till exempel vara luftvärmepump – eller fjärrkyla, som är tillgänglig på vissa områden i städer.
– Den mest effektiva passiva lösningen är att ha solskydd utanpå väggarna. Det är bäst i våra finländska förhållanden. Och sedan kan man ha mindre fönster, och väggarna eller konstruktionerna kan ha bättre isolering.
I Finland har man enligt experter inte tillräckligt beaktat bostäders överhettning i byggnadsdesignen – utan främst fokuserat på skydd mot kyla.
Enligt nuvarande normer får inomhustemperaturen inte överskrida 27 grader i mer än 150 gradtimmar per år. En gradtimme innebär alltså att gränsvärdet överskrids med en grad under en timme.
Beräkningarna baseras ändå på referensväder från de senaste 30 åren. Flera experter har lyft fram att det skulle kunna vara skäl att uppdatera det här till nyare referensdata, i och med att flera av de senaste somrarna har varit varmare.
Städerna är varmare än landsbygden
På Meteorologiska institutet betonar man också att det ofta är varmare i städerna. Fenomenet kallas för värmeöar.
Det är därför extra viktigt att man bygger bostäder som hålls svala under heta dagar.
– För närvarande finns det en trend i Finland att bygga stadsområden mycket tätt och med byggnader som har mörka ytor. Och båda dessa är sådana som förstärker värmeöarna, kommenterar institutets forskare Reija Ruuhela.
Byggnaderna absorberar solljus och avger det till omgivningen som värme.
– Skillnaden mellan den byggda stadsomgivningen och landsbygden kan vara flera grader, beroende lite på vädersituationen. På sommaren är stadens värmeöeffekt starkare på natten, det vill säga nattlig avkylning sker långsammare i stadsområden än i landsbygdsmiljöer, berättar Ruuhela.
Skillnaden kan vara mellan 1 och 3 grader under dagen och upp till 12 grader eller mer under nattetid.
Effekten är starkast på områden med byggnader som är cirka 6–8 våningar höga (20 meter).
Ruuhela hoppas på mindre tätt byggande och ljusare ytmaterial. Hon tillägger också att grönområden har stor betydelse för att göra det svalare.
– De dämpar inte bara den här direkta uppvärmningen, utan de erbjuder också skugga och minskar den värmestress som vi människor upplever, säger hon.
Plågas du av värme inomhus? Vad tycker du borde göras åt problemet med överhettade bostäder? Berätta i kommentarerna!
