STRASBOURG När Ursula von der Leyen i dag står i talarstolen inför det nyvalda EU-parlamentet gäller det för henne att välja sina ord rätt.
Många av ledamöterna säger att de bestämmer sig först efter talet ifall de kommer att ge henne fem år till på den mäktiga posten som kommissionsordförande.
För när EU-ländernas ledare i juni ställde sig bakom henne var det bara en halv seger.
Det är Europaparlamentarikerna som har det sista ordet, och von der Leyen behöver 361 av de 720 ledamöternas röster för att bli vald.
De politiska grupperingarna har därför fört intensiva förhandlingar om att få sina prioriteringar beaktade i utbyte för sitt stöd.
Nordiska ytterhögern går samman
Men alla har inte varit så nöjda med de diskussioner man har haft med henne.
Fem nordiska ledamöter i den högernationalistiska ECR-gruppen kallar till en presskonferens som hålls utanför plenisalen i Strasbourg dagen före omröstningen.
Det är Sannfinländarna, Sverigedemokraterna och Danmarksdemokraterna som har haft von der Leyen på besök.
Men hon har inte lyssnat på deras krav att få EU-medel för gränsstaket till medlemsstaterna, eller en avvisningslag för hela unionen enligt finländsk modell. Därför kommer de inte att rösta på henne.
Samtidigt medger de att gruppen är splittrad och att ledamöterna från premiärminister Giorgia Melonis parti Italiens bröder kanske väljer en annan väg.
Och von der Leyen kan komma att behöva åtminstone en del av ECR:s röster.
Mittenstödet är kanske inte tillräckligt
Egentligen har hennes främsta supportrar i mittenfältet, det vill säga von der Leyens egna kristdemokratiska EPP, socialdemokraterna och liberala Renew, tillsammans tillräckligt med ledamöter för den majoritet som behövs för omvalet.
Men det finns ingen gruppdisciplin, omröstningen är sluten och man räknar med att omkring 10-15 procent avviker från gruppens officiella linje.
Därför behöver von der Leyen troligen också stöd från de gröna, som rentav kan bli kungamakare.
Men de gröna vill inte att klimatpolitiken urvattnas, medan socialdemokraterna och de liberala inte vill se eftergifter till högernationalisterna.
Svår balansgång mellan olika frågor
Ett hett ämne är också det framtida förbudet av förbränningsmotorer i nya bilar som von der Leyens EPP-grupp vill slopa, men de andra mittengrupperna vill behålla.
Och högernationalistiska ECR vill överlag ha garantier för ännu hårdare nypor i invandringsfrågor.
Kriget mellan Israel och Hamas är likaså eldfängt, där vissa grupper kritiserar von der Leyen för att vara allt för Israelvänlig medan andra tycker att hon inte är det i tillräcklig grad.
Och det är bara en del av de många punkterna som ledamöterna vill få besked om.
Inga alternativa kandidater syns till
Men det går inte heller att undgå frågan: Om inte von der Leyen så vem då?
Hur klokt skulle det vara att rata toppkandidaten för EU:s mäktigaste post i en tid med krig i Ukraina, ett oberäkneligt Ryssland och ett USA som kan vända Europa ryggen?
Om hon ändå blir ratad kommer utnämningen att slängas tillbaka till EU-ländernas ledare som inom en månad måste presentera ett nytt namn.
Just nu finns det inga alternativa kandidater som snabbt kunde få de behövliga rösterna i EU-parlamentet och dra igång bildandet av en ny kommission.
Ett torpederat omval skulle dessutom skada EU:s trovärdighet och enbart göra en man lycklig, och det är Viktor Orbán, varnar von der Leyens stödtrupper.
