Det är förmiddag och gräset är ännu vått av dagg. Bland pallkragarna börjar några skolelever från Kvevlax lärcenter ivrigt gräva efter potatis i myllan.
– Vissa tycker att det är lite äckligt, men jag tycker att det är ganska skönt att gräva i jorden, säger Isa Lundström som går i årskurs tre.
Kvevlax lärcenter deltar i projektet Food Education for the Future, där Korsholms kommun planerar skapa totalt fem skolträdgårdar för undervisning. Målet är att barnen ska lära sig var maten kommer ifrån och bli intresserade av att odla mat, säger Ulrica Taylor, pedagogisk planerare vid kommunen.
Många har sagt att det här är de godaste potatisarna de någonsin ätit
Ulrica Taylor, pedagogisk planerare
Syftet med projektet är också att barnen ska få vänja sig vid att ha jordiga fingrar och känna på och smaka på det som odlats i skolträdgården.
Taylor säger att en del barn aldrig tidigare grävt i jord med händerna innan de fått delta i skolträdgården.
– Ja, så är det, men entusiasmen är stor. De har varit väldigt modiga att smaka på allt från blommor till blad, säger hon.
Vi saknar kontakten till hälsosamma bakterier i vår vardag
Att gräva fingrarna i jorden är inte bara roligt, utan nyttigt också, visar forskning.
I jord med rik biodiversitet finns nämligen en hel del hälsofrämjande bakterier som är viktiga för vår tarmflora, alltså de bakterier och andra mikroorganismer som lever och finns naturligt i tarmen.
Men i och med urbaniseringen, vår västerländska livsstil och förlusten av biologisk mångfald kommer de flesta av oss i dag i för lite kontakt med de här hälsofrämjande bakterierna, säger Mika Saarenpää, forskare vid Naturresursinstitutet.
– Det gäller särskilt de som bor i urbana miljöer såsom centrala Helsingfors, centrala Stockholm och så vidare. Där finns kanske någon stadspark, men hur ofta blir dina händer smutsiga där? frågar sig Saarenpää.
Samtidigt har fallen av diabetes, allergier, kroniska icke-smittsamma inflammatoriska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma ökat explosionsartat de senaste åren.
Forskarna tror att här finns ett samband.
– Vi vet inte så mycket om mekanismerna bakom allt det här, men vi ser att det finns ett samband. Ifall det saknas mikrober i vardagen så kan barn ha större risk att drabbas av till exempel diabetes senare i livet, säger Saarenpää.
Stor skillnad mellan lövkompost och köpt torvjord
För att få i oss mer hälsofrämjande bakterier behöver vi komma i kontakt med rätt sorts jord och miljö. Det räcker till exempel inte att ha barnen att leka i sandlådan eller att köpa vilken jord som helst från butiken, säger Mika Saarenpää.
I en nyligen publicerad studie visar Saarenpää och hans kolleger på skillnaden genom att ha en grupp av friska, urbana människor att odla inomhus, men med två olika typer av jord.
Kontrollgruppen använde sig av den vanliga växthustorvjorden som går att köpa på säck. Den andra gruppen använde jord som liknar skogsbotten, alltså med lövkompost och en mängd olika naturliga material.
– Bland de som använde torv såg vi nästan inga förändringar i mikroberna. Vi studerade också deras blod och där fanns inte heller förändringar till det bättre, förklarar Saarenpää.
Men hos den grupp som hade använt sig av biodiversitetsjorden såg forskarna hälsofrämjande förändringar. Saarenpääs team kunde konstatera att mikroberna på huden hade ökat hos odlarna med den rikare jorden. De mätte också förändringar i blodet och såg att mängden antiinflammatoriska ämnen hade ökat.
Saarenpää säger ändå att vi ännu inte vet om det här verkligen kan leda till att någon kan slippa insjukna i någon sjukdom i framtiden, så mer forskning behövs.
Men i försök på djur har exponering för hälsofrämjande bakterier till exempel kunnat normalisera tarmfunktionen, förebygga allergier och autoimmuna sjukdomar samt minskat ångest och stress.
Odlar du eller köper du ofta närproducerat? Har du märkt av en positiv effekt på din hälsa? Berätta i kommentarsfältet!
