Så kallat bluffsyndrom handlar om att det känns som att man lurar sin omgivning att man är mer kompetent än man är.
Bluffsyndrom omtalas också på svenska ibland med det engelska namnet impostor syndrome.
Psykologen Nina Lyytinen säger att problemet ofta uppstår redan i barndomen. Prestationskrav, konkurrens och jämförelser med andra barn kan få en att jämföra sig med andra och vara rädd att misslyckas.
Också motstridiga buskap kan bidra.
– Barnet kanske får höra hemma att det är bra precis som det är, men om det till exempel har svårt i skolan kan det börja tänka att jag är inte alls bra, fast de sagt det hemma.
Psykologen Satu Pihlaja säger att en mycket kritisk uppfostringsmetod kan vara en orsak till bluffsyndrom eftersom det får barnet att känna sig otillräckligt och vilja behaga. Bluffupplevelser kan också uppstå om en förälders humör avgör om barnet har gjort rätt eller fel.
Vanligt också bland män
– Blufftankar är vanligare bland unga eftersom det sker många övergångar när man är ung: från grundskolan till andra stadiet, därifrån till högskolestudier och sedan till de första arbetsplatserna.
Bluffsyndrom har ofta setts som ett problem bland högutbildade kvinnor, men enligt Pihlaja har undersökningar visat att det är vanligt också bland män.
Diversitet i arbetsgemenskapen kan enligt henne minska blufftänkandet.
– Det är lättare att uppleva att man är bra om det går att vara bra på många olika sätt.
Enligt Nina Lyytinen kan konkurrens och höga förväntningar bidra till bluffsyndrom också på arbetsplatserna.
Bluffsyndrom har i forskning också kopplats ihop med depressions- och ångestsymtom, säger hon.
Osäkerhet och rädsla kan hindra människor från att söka vissa jobb och ta sig vidare i karriären, vilket kan leda till att de underpresterar.
Professionell hjälp kan vara en lösning
För att lära sig av med blufftänkandet måste man också acceptera möjligheten att misslyckas, säger Pihlaja.
Enligt henne är det också viktigt att acceptera att blufftankarna kan bli bestående och aktiveras på nytt i vissa situationer men att man inte behöver rätta sig efter dem.
Pihlaja önskar att folk oftare skulle söka hjälp mot bluffsyndrom. Många har till exempel tillgång till en psykolog vid företagshälsovården.
Källa: STT
