Sedan EU införde sanktioner mot rysk olja har västerländska fartyg slutat frakta rysk olja. Men mängden olja som transporteras på Finska viken har inte minskat trots det.
Ryssland anlitar istället tankfartyg som inte är försäkrade i väst eller seglar under bekvämlighetsflagg. Det kan vara svårt att hitta en ägare till fartygen som är ålderstigna och till och med svartlistade, alltså bedömda som odugliga att röra sig på havet.
Att svartlistade oljetankrar rör sig i Finska viken är oroväckande
Peter Johansson, räddningsdirektör vid Östra Nylands räddningsverk
Svenska Yles granskning visar att hälften av de tankrar som trafikerade Finska viken under våren 2024 hörde till den så kallade skuggflottan.
Gränsbevakningen ansvarar för bekämpning av oljeolyckor på öppet hav, medan räddningsverken har ansvaret för olyckor som sker vid kusten och insjöar.
Peter Johansson är räddningsdirektör på Räddningsverket i Östra Nyland, med ansvar för oljebekämpningen vid kusten och inre havet.
Johanssons fokus ligger på att organisera räddningsverkets arbete som en del av välfärdsområdet i Östra Nyland.
Övergången till en ny organisation med svag ekonomi har varit problematisk.
– Vi påverkas av sparkraven som kommer från välfärdsområdet. Bland annat har vi haft färre övningar i år. Hemskt mycket kan vi inte minska på övningarna förrän det börjar inverka direkt också på beredskapen, säger han.
Landets största oljehamn Sköldvik ligger på Östra Nylands räddningsverks område och räddningsverket har länge arbetet med att utveckla metoder för oljebekämpning.
Men en stor olycka kommer trots allt oanmäld och den dagen prövas planerna.
– Det finns planer på nästan allting. Det är när det händer som det klarnar vad det egentligen krävs. Jag tror vissa saker kan komma som en överraskning för alla som är med, säger han.
En oljeolycka kan kosta hundratals miljoner
Att till exempel förutse hur mycket arbetskraft som behövs och hur lång tid arbetet tar vid en storolycka kan vara svårt.
– Om oljan kommer ut i havet och vi inte har oljebommar ute i tid så flyter oljan in på stränderna. På vintern är det nästintill omöjligt att förutspå hur oljan sprider sig under isen, och det betyder att omfattningen av olyckan märks på våren. All olja som samlas in ska transporteras bort så det kan ta väldigt lång tid innan det är uppstädat, säger Johansson.
Prislappen blir därefter.
– Det blir väldigt dyrt, sannolikt talar vi om hundratals miljoner euro, säger Johansson.
Om fartyget saknar en försäkring så betalar finländska skattebetalare för städningen av oljeolyckan.
Helhetsansvaret för bekämpningen av en oljeolycka ligger hos Gränsbevakningsväsendet.
Sjöbevakningen följer fartygens ålder, hurdana försäkringar de har och vilka inspektioner som har gjorts.
Mer än så kan de inte göra, eftersom fartygen rör sig på internationellt vatten.
Det är flaggstaten eller hamnstaten, det vill säga Ryssland, som kan stoppa ett fartyg som är i dåligt skick.
– I undantagsfall som vid en allvarlig olycka kan vi gå ombord på ett fartyg, säger Mikko Hirvi biträdande kommendör för Finska vikens sjöbevakningssektion
Risken för en oljeolycka är nu högre än vad den någonsin har varit
Mikko Hirvi, biträdande kommendör för Finska vikens sjöbevakningssektion
I gränsbevakningens scenarier för en storolycka läcker 30 000 ton olja ut. Men numera rör sig allt fler oljetankrar med 100 000 ton ombord. Räcker kapaciteten till?
– 30 000 ton är utgångsläget. Det ska vi kunna samla in på några dygn. Om mängden är större kommer det att ta längre tid att samla in oljan, men arbetet fortsätter, säger Hirvi.
Hirvi betonar att det behövs ett samarbete mellan olika myndigheter i Finland. Även samarbete med Sverige och Estland är viktigt vid en storolycka.
– Ingen klarar av en storolycka ensam, men jag litar på att vi kommer att få igång operationen den dagen olyckan sker, säger Hirvi.
Tv-brand på oljetanker kunde ha lett till storolycka
Under de senaste åren har det har skett en ”nära ögat”-situation på ett fartyg som transporterar rysk olja på Finska viken.
Hösten 2022 började en tv brinna på oljetankern Alexia 10 sjömil utanför Porkala. Alexia hade över 100 000 ton råolja ombord när olyckan inträffade. Branden släcktes av fartygets personal och Helsingfors räddningsverk, även estniska och finska sjöbevakningen deltog i arbetet.
Den gången gick allt väl.
Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg Uisko och Tursa ska ersättas av två nya fartyg med oljebekämpningskapacitet. De nya fartygen ska tas i bruk 2025 och 2026 och det här är något Mikko Hirvi är nöjd över. Men det finns ändå brister i sjöbevakningens beredskap.
– Vi bör bli bättre på att samla in olja vintertid, säger han.
Oljetrafiken kommer att fortsätta
Risken för oljeolyckor kommer inte att minska inom närmaste framtid. Ryssland kommer inte heller att minska på sina oljetransporter och hittills har det funnits oljefartyg/tankfartyg som gärna fraktar rysk olja.
– Vi har sett att det hela tiden kommer in oljetankrar i Finska viken som inte har varit här tidigare. Och om de inte känner till förhållandena, i synnerhet vintertid, så ökar risken.
Välfärdsområden kämpar med dålig ekonomi och det är något som kan påverka också räddningsverken. Men det är inget som Mikko Hirvi vill kommentera.
– Jag är inte rätt person att svara på frågor om hur välfärdsområden sköter sin ekonomi, men alla delar av kedjan ska vara i skick för att det ska fungera.
Hirvi säger att de följer med enskilda fartyg och de uppgifter som finns om deras ålder, försäkringar och inspektioner de har varit med om. Men det finns en viktig sak de inte har insyn i.
– Vi vet inget om personalen, vilken erfarenhet de har och hur deras arbete är organiserat.
Ofta är det den mänskliga faktorn som orsakar en olycka.
