Upp till 800 miljarder euro om året – det är summan som den tidigare chefen för Europeiska centralbanken Mario Draghi anser att EU behöver satsa på investeringar för att klara sig i den globala kapplöpningen mot USA och Kina.
Vi listar fyra frågor om den uppmärksammade rapporten.
1. Vad handlar det om?
Mario Draghi (även känd som Super Mario), italiensk politiker och tidigare ECB-chef, har analyserat EU:s konkurrenskraft.
Enligt Draghi förlorar EU konkurrensen om investeringar mot USA och Kina.
Rapporten kommer med en lång rad åtgärdsförslag. Mest diskussion väcker ändå Mario Draghis utspel om att EU måste investera upp till 800 miljarder per år i bland annat ny teknologi och ren energi.
– Mario Draghi säger att investeringsnivån måste upp med 5 procent i Europa för att vi ska kunna nå ikapp Kina och USA. Det är därifrån summan kommer, säger Lotta Nymann-Lindegren, direktör för EU-frågor på Finlands Näringsliv EK.
2. Är 800 miljarder euro mycket och var ska pengarna komma ifrån?
Summan kan jämföras med till exempel återhämtningspaketet efter pandemin, som gick lös på 750 miljarder euro, utspritt över 5 år.
Nu talar Draghi om upp till 800 miljarder varje år.
Tanken är att 80 procent av investeringarna ska komma från företagen själva medan 20 procent, alltså omkring 160 miljarder, skulle vara offentliga medel.
Mario Draghi tar inte direkt ställning till hur de offentliga investeringarna ska finansieras.
Det kan handla om gemensamma EU-lån, en större EU-budget eller att medlemsländerna står för pengarna på något annat sätt.
En stor fråga är kriterierna för att hur pengarna delas ut, blir det till exempel bidrag till medlemsländerna, lån till medlemsländerna eller bidrag direkt till olika projekt.
– Det är bra att förbereda sig på att EU:s budget kan växa den kommande perioden, säger Lotta Nymann-Lindegren.
3. Vad är problemet för Finland?
Det är mycket möjligt att Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag om nya gemensamma lån. En fördel är att EU får lån på klart bättre villkor än många av de mer skuldsatta länderna.
I Finland är många kritiska till gemensamma lån, eftersom Finland antas betala mer än man får.
I värsta fall klarar något EU-land inte av att betala tillbaka sin andel, och då kan de övriga EU-länderna tvingas betala ännu mer.
Under pandemin enades EU-länderna om ett återhämtningspaket och det var första gången som EU tog gemensamma lån.
Då lovade statsminister Sanna Marin (SDP) att det handlade om en engångsföreteelse på grund av en exceptionell situation.
Överenskommelsen fick hård kritik av både Samlingspartiet och Sannfinländarna som nu sitter i regeringen.
4. Vad har Finland att vinna på det hela?
I nuläget har enskilda medlemsländer delat ut enorma statsstöd till sina företag och sin industri. Det gäller framför allt Frankrike och Tyskland. I den konkurrensen har lilla Finland ingen möjlighet att hävda sig.
Enligt Lotta Nymann-Lindegren är det betydligt bättre om man fattar beslut om bidrag på EU-nivå i stället.
Ett nytt skuldpaket skulle antagligen bli en politisk kompromiss där varje EU-land får sin del av pengarna. Enligt Nymann-Lindegren skulle det vara mycket bättre om pengarna går till det projekt som anses ha störst potential.
– Vi har ett bra nätverk. Vi har plats. Vi har en ganska smidig administration. Vi har kunnig arbetskraft, vi har råvaror.
– Ifall vi har en konkurrens där den bästa vinner, så tror jag att Finland har mycket goda möjligheter att få hit fler investeringar.
