Ekonominyheterna har duggat tätt den här veckan. Riksdagen har debatterat nästa års budget, Finansministeriet har gett sin färska prognos och finansministern har skickat en ekonomiplan till Bryssel.
Vi förklarar varför vården kan sätta käppar i hjulen för regeringens sparplaner i tre punkter.
1. Vården tvingar regeringen att spara på andra ställen
Ekonomin är prioritet nummer ett för regeringen. Trots enorma sparbeslut ser det illa ut för regeringens största löften.
Välfärdsområdenas sparkrav har ännu inte gett resultat – vilket tvingat regeringen att hitta nya, så kallade ersättande besparingar för att se till att målet på 9 miljarder förverkligas.
Vårdutgifterna har redan lett till att regeringen fått ge upp ett av sina centrala ekonomiska mål om att minska underskottet, alltså hur mycket Finland måste låna, till högst en procent av bnp år 2027.
I veckans riksdagsdebatt sa finansminister Riikka Purra (Sannf) att social- och hälsovården blivit en ”djävulsk byggarbetsplats” och en ”utgiftsautomat” på grund av sina utmaningar för statsekonomin.
Vårdkostnaderna kan komma att sabba regeringens sparmål. Purra har sagt att hon är redo att skära ner ännu mer. Det kan ske redan nästa vår.
2. Vården kostar allt mer
Välfärdsområdena får 26,2 miljarder euro av staten nästa år, alltså ungefär 30 procent av hela Finlands budget.
Det här är 2,2 miljarder euro mer än i år. Största delen (1,41 miljarder) går till att täcka tidigare års underskott.
När regeringen Marin skapade vårdområdena för två år sedan trodde man att vården skulle vara billigare än den visat sig vara. Staten ger mera pengar för att täcka de verkliga kostnaderna.
Resten, cirka 800 miljoner, får områdena för att saker som löner, konsumentpriser och arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter har stigit i allmänhet.
Vårdarnas löner stiger mer än inom andra branscher eftersom de förhandlade sig till det förra våren.
Dessutom stiger finansieringen med 270 miljoner utifrån områdenas växande servicebehov.
3. Välfärdsområdena når inte sparkraven
Regeringens krav är att välfärdsområdena blir av med sina budgetunderskott tills år 2026.
Områdena har vädjat om mera tid, men regeringen har gång på gång sagt nej.
I veckan blev det klart att sex områden hamnar under strängare kontroll av staten på grund av sin kämpiga ekonomi. Bland dem finns Östra Nyland och Vanda-Kervo välfärdsområde.
Det här kan leda till mindre självbestämmande och på sikt kan områden vara tvungna att gå samman med andra områden.
Tröskeln för att ett välfärdsområde ska beviljas extra pengar av staten är alltså mycket hög.
Editering 27.09.24 kl. 8:50: Meningen ”området behöver mer pengar för att klara av de negativa konsekvenserna av att vara Finlands mest mångkulturella stad” har ändrats till ”området behöver mer pengar för att klara av konsekvenserna av att vara Finlands mest mångkulturella stad”.
Tycker du att det är rätt att spara i vården för att få ekonomin i skick? Motivera!
