– Ingen vill att Yle kommer och intervjuar för att man har förstört musslor. Hellre blir vi intervjuade för hur bygget går.
Det säger ansvariga arbetsledaren vid brobygget i Landsbro i Karis Mikko Kanniainen.
I somras kunde Yle Västnyland berätta att byggstarten för den nya bron över Svartån skjutits fram då man hittat hotade musslor nära byggplatsen i ån.
När vi träffar byggföretagets arbetsledare i oktober är den gamla bron borta och den nya växer fram medan arbetare i gula reflexjackor borrar, mäter och bär byggmaterial.
Tiotusentals musslor flyttades – med fanns också flodpärlmusslor
Sedan sommaren har det hänt en del också på musselfronten. Vid ån Hukkajoki uppe i östra Finland misstänks allvarliga miljöbrott där en skogsarbetare ska ha kört hundratals gånger över ån där det fanns flodpärlmusslor – det var frågan om en av få livskraftiga populationer i Finland. Tusentals flodpärlmusslor dog eller tog skada.
I Landsbro talades det i somras om tjockskaliga målarmusslor, en hotad art som kräver strömmande vatten och grusbotten. Men de klarar sig ändå på något mjukare botten än den mer krävande och betydligt mer utrotningshotade flodpärlmusslan.
Nu berättar Mikko Kanniainen och arbetsledaren på plats Tomi Taavila att det också fanns flodpärlmusslor nära Landsbro.
– Dykare flyttade tiotusentals musslor en bit uppströms innan vi kunde börja arbeta.
Det handlade mest om tjockskaliga målarmusslor men en expert på vattenskyddsföreningen Västra Nylands vatten och miljö Luvy bekräftar att också några flodpärlmusslor fanns nära byggplatsen och flyttades. Det var just Luvy som ansvarade för flyttningen.
Hukkajokieffekt: Alla fattar
Arbetsledaren Tomi Taavila kan också intyga att man efter sommarens musselkatastrof vid Hukkajoki inte längre behöver övertyga arbetarna om varför musslorna inte får skadas när man bygger.
– I början var det svårt. Men de gångna månaderna har det varit ganska lätt. När jag håller arbetsplatsorientering för de anställda fattar alla så fort jag säger ordet mussla. Alla byggare förstår varför de är viktiga.
Svartån hör till naturskyddsnätverket Natura och också utan musslor skulle alla byggarbeten kräva extra noggranna planer och övervakning. På grund av musslorna fick infrabyggarbolaget Ralf Ajalin också ändra på planerna för hur byggarbetsplatsen på ån konstrueras.
Nu rör sig byggarna på en delvis flytande arbetsplats. Pontoner används för att inte skada åns botten.
Raseborg betalar, lokalt företag bygger
Raseborgs stad är byggherre för bron.
Brons pris hann stiga markant under de år som staden övervägde olika alternativ. Nu ligger budgeten på cirka två miljoner euro. En del av det går till planeraren och resten till det lokala företaget Ralf Ajalin som bygger bron.
Förutom musslor fördröjde också materialbrist arbetena i starten. Brons ståldelar var planerade av en stålsort som just då inte fanns att få. En annan stålkvalitet krävde extrajobb eftersom materialen har olika egenskaper och planeringen krävde lite extra tid.
Byggbranschen, miljön och klimatet
Byggbranschen använder mycket naturresurser och till exempel betong och traditionellt tillverkat stål har ett högt klimatavtryck.
Mikko Kanniainen och Tomi Taavila intygar att miljötänk är vardagsmat i byggbranschen i dag. Till exempel återanvänds och återvinns nästan allt material och man tänker på bränslen och bränsleförbrukning.
Beställaren, staden Raseborg, krävde inte att byggbolaget eller de som deltog i konkurrensutsättningen till exempel räknar ut brobyggets klimatavtryck, säger Kanniainen.
Sommarbygge blev höstbygge
Arbetena skulle komma igång i juni, men bron stängdes inte förrän i augusti. Det innebar att mycket av jobbet görs nu under hösten. Att bygga på hösten och vintern är inte det optimala.
När är den färdig? Det är nog den mest populära frågan
Tomi Taavila, arbetsledare
Rikliga regn gör livet surt för byggarna. Tomi Taavila berättar att arbeten måste skjutas fram sådana dagar som det regnat ordentligt.
– Till exempel betonggjutningen har vi tvingats skjuta fram två gånger nu, säger han.
Det är inte byggarna som smälter när det regnar utan tekniken lider, tillägger Mikko Kanniainen.
– Hårt regn påverkar mätningsapparaturen och elverktygen, säger han och pekar mot arbetare som utför olika mätningar med modern teknologi också under intervjun.
– Det går heller inte att utföra gjutning om det ösregnar. Det påverkar betongens kvalitet, säger Kanniainen.
”Hundra procent säkert att bron blir klar till jul”
Intervjun görs på fredagsmorgonen den 11 oktober när brobyggarna är nästan färdiga med gjutformerna och allt annat som ska vara klart för betonggjutningen. Gjutningen har efter flera regniga dagar prickats till samma eftermiddag.
Sedan behöver betongen hårdna och torka i en vecka innan stora lyftkranar kommer och lyfter tre stora tunga vitmålade ståldelar ovanpå den bärande betonggrunden.
Med hur stor sannolikhet tror ni att bron står klar till jul som lovat?
– Hundra procent, säger ansvariga arbetsledaren Mikko Kanniainen utan att blinka.
– Jo, jag är ganska säker att vi är färdiga när julen kommer. Om det inte finns mycket snö, kompletterar Tomi Taavila.
Kanniainen tror att grönarbeten och vissa avslutande gatuarbeten också behöver göras först på våren.
Övergångsstället byggs så att bilar måste sakta ned
Invånare vid Karisvägen har varit oroade över att den nya bredare bron ytterligare ökar körhastigheterna på deras gata. Den gamla bron var så smal att bilförare var tvungna att sakta ned före bron.
Mikko Kanniainen tror inte det finns någon orsak för den oron eftersom övergångsstället vid bron kommer byggas med förhöjning.
– För dem som kör över med full fart, väntar ett besök på bilverkstaden, varnar han.
För många Karisbor har brobygget vid Landsbro blivit en liten sevärdhet som man besöker för att se hur arbetena framskriver, precis som man gjorde när bron över järnvägen i Karis centrum byggdes för några år sedan.
Vad brukar folk fråga när de kommer och tittar på bygget?
– När är den färdig? Det är nog den mest populära frågan, skrattar Tomi Taavila.
