Vi frågade er om beröm och komplimanger som påverkat er och fick in många gripande berättelser. Många berättar om beröm i ungdomen, under studietiden eller på arbetsplatsen. Andra berättar om att de fått utseenderelaterade komplimanger där tajmingen haft stor betydelse.
En del berättar om beröm som lett till stora förändringar i livet, som att söka sig till en viss universitetsutbildning eller en viss karriär. Några av de som fått komplimanger hade beslutat att dela med sig av berömmen till andra på grund av den inverkan de haft på dem själva.
Min chef berömde mig för en bra prestation och uppmuntrade mig att söka en mer krävande tjänst. Det förändrade mitt liv och mitt sätt att tänka.
Teräs
Enligt utbildningsexperten och filosofie doktorn Kaisa Vuorinen får en bra komplimang en person att förstå hur någon annan ser dem. När Vuorinen undervisar i att berömma använder hon samma övningsuppgifter för alla åldrar. Ordval och konkreti är viktiga när det gäller att berömma.
För många som precis börjat berömma och ge komplimanger är det svårt att hitta rätt ord. Därför använder Kaisa Vuorinen färdiga meningsmodeller i sina utbildningssituationer, så att alla kan skapa sitt eget sätt att ge komplimanger. Hon kallar detta för att träna komplimangmusklerna.
– Att ge och ta emot beröm är färdigheter man kan träna.
På en fest satt en flicka som jag inte kände bredvid mig. Hon sade att jag var en strålande och vacker person. Jag gick igenom en svår tid i mitt liv just då och varje social interaktion fick mig att tvivla på mig själv. Den komplimangen förändrade något i mig.
Valomaria
Om komplimangerna inte är konkreta eller baserade på verkliga exempel kan en välmenad komplimang också förbises. Om en person aldrig får beröm, eller om det inte känns äkta, kan det enligt Vuorinen leda till att personen inte känner sig genuint uppskattad eller viktig.
– Nyttig feedback får mig att tro på mig själv och vilja anstränga mig, säger Kaisa Vuorinen om berömmets kraft.
Min högstadielärare i modersmål gav mig en komplimang som träffade så att jag ville bli lärare för att kunna ge samma stärkande komplimanger till mina elever.
Iloinen Riitta
Att ge komplimanger förbättrar inte bara den mottagande partens självkänsla utan förstärker också relationen och förtroendet mellan de båda parterna. Det är viktigt att lyfta fram en persons styrkor och sätta ord på dem. När man får beröm för sitt goda agerande kan även ens inre röst bli mer uppmuntrande.
Även hjärnforskning har visat hur positiva känslor förbättrar kopplingar mellan människor, säger Kaisa Vuorinen. Människan är ett flockdjur och därför motsvarar att få en komplimang till och med ett av människans grundläggande behov: det gör oss synliga, tillägger hon. När man hör någon annan berömma en, får man en bekräftelse på att man är viktig för andra.
– När interaktionen förbättras agerar vi som art klokare och mer modigt.
Busschauffören sa till mig: ”Just så ska man vifta med handen så att det syns ordentligt!” Jag grät hemma när jag tänkte att jag åtminstone gjorde något rätt, när det på jobbet kändes som om jag inte kunde någonting. I efterhand tänker jag att denna slumpmässiga komplimang var ett viktigt steg i återhämtningen från arbetsutmattning.
Aune
I gymnasiet sa min lärare till mig: ”Jag har alltid vetat att du inte är dum, bara lat.” Läraren sa på något sätt att han trodde på mina förmågor, även om jag inte hade visat dem så mycket. Än idag, över 60 år gammal, är detta den bästa komplimang jag fått.
Tuikkuna
– Det räcker inte att berömma bara en gång om året vid utvecklingssamtal, påminner Kaisa Vuorinen.
Samma principer gäller för att ge komplimanger till barn som till vuxna. I vardagen är det så kallad korrigerande feedback, alltså kritik, som ofta får mest uppmärksamhet i barnfamiljer. Genom att lära sig att berömma och ge komplimanger till sitt barn kan hela familjen lära sig att sätta ord på känslor och positiva egenskaper hos varandra.
– Det är alltid bättre att ge en felaktig komplimang än att ge för få, uppmuntrar Kaisa Vuorinen.
Jag studerade vid öppet universitet. Vid ett tentamenssvar hade läraren skrivit: Fullständigt perfekt svar, bra jobbat! Det väckte en glöd i mig - en femtioåring - att söka och komma in på universitetet. Jag tog examen på tre år. Jag hade aldrig tidigare fått sådan feedback.
Uusi ura
I samband med projektet Bra sagt / Hyvin sanottu och årets kampanj Möten hölls en diskussion på Jodel om att ge komplimanger och tacka den 27 september 2024. Deltagarna delade med sig av berörande komplimanger och berättelser. Här under har vi samlat några exempel på deltagarnas berättelser ur Jodel-tråden.
Jag fick ett beröm av en lagkamrat: ”Alltid när jag pratar med dej börjar jag tro på att världen är god igen.” Det fungerar som min kraftkälla när jag har svagare stunder.
”Du är en väldigt bra, kunnig, pålitlig och samvetsgrann sköterska.” Jag studerar till närvårdare och fick höra det här av en sjuksköterska efter ett gemensamt skift. Det här motiverade mej till att fortsätta i den här branschen, vilket jag varit osäker på innan. Nu vet jag att jag är bra.
”Jag vill berömma ett främmande barn. Jag hade varit deprimerad ett tag och funderade på vad jag skulle göra med mitt liv när det här barnet och en vuxen kom emot mig under en promenad. Barnet sade bara ”Du verkar vara en bra typ!”.
På Bra sagt-diskussionsfestivalen i Lahtis 27-28.9.2024 ordnades det en diskussion under temat beröm med rubriken ”Berömmet som förändrade mig” där också en del av de publikberättelserna vi fått lästes upp. Medverkande i diskussionen var journalisten och programledaren Eva Kela, skådespelaren Christoffer Strandberg , sångaren och låtskrivaren Ilon Adlercreutz och väktaren Benjamin Gripenberg. Diskussionen leddes av Jussi-Pekka Rantanen.
Den ursprungliga artikeln Kehu näin jos haluat jättää jäljen suomalaiseen är skriven på finska av Maija Virtanen och översatt och bearbetad av Hedvig Jakobsson. Artikeln igår i Bra sagt-projektet.
