Audiovisuella översättare, eller av-översättare på branschspråk, översätter repliker för rörlig bild till exempel för tv-program och streamingtjänster. Den rörliga bilden på en skärm ställer helt egna krav på översättningen eftersom det finns begränsat med utrymme och texten behöver tajmas till prat.
– Textningar av tv-serier är komprimeringar och kräver en god språkkänsla så att tittaren kan fokusera på tittarupplevelsen i stället för att stirra på textningen, förklarar Maaret Dufva.
Dufva har arbetat som av-översättare i 12 år och arbetar för många uppdragsgivare. Hon har märkt en snabb och drastisk förändring bara i år.
Numera består hennes uppdrag nästan enbart av färdigt maskinöversatta textningar som hon ska bearbeta i stället för att göra översättningen själv från början till slut.
Därför har Dufvas inkomster minskat. Hon har funderat på att byta bransch.
– Redigering av AI-genererade översättningar betalar inte lika bra, och då kan jag heller inte lägga ner lika mycket tid på arbetet som på översättningar, som ju ger lite bättre betalt. Det betyder att man inte kan göra så bra ifrån sig som man skulle vilja, säger Dufva.
Hur funkar AI och textning ihop?
Inom den audiovisuella översättningen använder man sig av AI på olika sätt. Ibland görs det så att den artificiella intelligensen genererar textningar med hjälp av taligenkänning och förvandlar repliker till text i tv-rutan.
Maaret Dufva säger att resultatet blir bättre om AI får en textning på ett språk skapad av en människa som den sedan översätter till ett annat. Det är en mycket bättre utgångspunkt än när maskinen först tolkar tal och sedan översätter sin egen tolkning till andra språk.
Men det är ändå inte samma sak som att översätta allt själv från början. Tanken är att AI snabbar upp processen, men något går ändå förlorat.
– När AI har tuggat sig igenom översättningen på förhand är grundtanken redan behandlad och då bearbetar jag texten enbart kosmetiskt: ändrar på ordföljd, tar bort anglicismer och liknande. Att leta fram den relevanta tanken med repliken är ett arbetsmoment som faller bort, säger Dufva.
Utmaningen med AI-genererade repliker och taligenkänning är att AI översätter alla hummanden och utfyllnadsord, något som av-översättare vet att ska strykas. AI-översättningen kan också vara inkonsekvent med olika termer och glömma bort ord som redan förekommit tidigare i samma avsnitt.
– Då har vi situationer där Mr. Baker har översatts till herr Bagare, ger Maaret Dufva som exempel.
Ser man det i tv-rutan anser hon att man i första hand kan peka finger mot AI.
AI är också blind för vad som sker i rutan, liksom för olika kulturella skillnader.
Det ställer Maaret Dufva sig kritisk till.
Hon ger ett exempel på hur det lilla ordet ”ok” på engelska som översättning i rutan kan bli riktigt fel. Hon har sett ”ok” översatt som ”är det klart?” i rutan. Det motsvarar inte alls hur ”ok” används som utfyllnadsord på engelska.
I sådana lägen skulle översättarens kulturella kunnande komma väl till pass.
– Tänker man på slutresultatet, alltså det som tittaren ser i sin tv-ruta, anser jag att kvaliteten har försämrats då maskinöversättningarna tagit över i så stor mån och då översättarna inte får använda sin expertis, sin utbildning och sin erfarenhet.
Översättarenkäten visar: Också av-översättare upplever oro för framtiden
Svenska Yle Kultur gjorde en enkät riktad till översättare. Mer om enkäten kan man läsa i artikeln ”Att AI kommer och tar våra jobb är en rädsla många har. För en bransch börjar rädslan nu bli verklighet.”
Enkäten fick mer än 70 svar. I enkäten skriver några av-översättare om läget i branschen.
Både min arbetsmängd och min inkomstnivå har under de senaste två åren sjunkit så dramatiskt att ett karriärbyte verkar oundvikligt. Jag har en känsla av att man inom produktionen har som långsiktigt mål att med hjälp av AI inskränka behovet av mänsklig insats (manusförfattare, skådespelare, översättare) till ett minimum, men ingenstans har jag fått verifierad information om hur trenden ser ut.
Av-översättare
AI har gjort av-översättarens jobb till korrekturläsning. Men då satsuppbyggnaderna är usla går det precis lika länge till jobbet som till översättandet, till och med längre. Lönen för dessa AI-fördärvade jobb är märkbart sämre än för riktiga översättningsjobb, som nu erbjuds allt mer sällan.
Av-översättare
Än så länge har AI inte minskat på mina inkomster. Alla mina uppdrag innebär inte användning av AI, åtminstone inte än så länge, så hittills har de uppdrag som inbegriper AI varit rolig variation. Nu verkar det ändå som att AI används allt mer. Jag tror min åsikt sticker ut bland mina kolleger, men jag tycker att AI också kan påskynda och förenkla arbetet. Hittills har en människa ändå alltid behövts för att slutföra arbetet, men hur länge?
Av-översättare
Stora av-textningsbyråer vill inte kommentera
LinQ och Iyuno är två stora aktörer inom av-textning. Ingendera kommenterar trots att de tillfrågats om intervjuer.
Aura Benigni som ansvarar för LinQ:s verksamhet i Finland säger att företaget är så nytt i Finland att hon avstår från kommentarer.
Iyunos Finlandschef Pekka Lehto svarar att man inte kommenterar något på lokalnivå. Iyuno erbjuder av-textning, dubbning och andra språktjänster i 35 länder och har sitt huvudkvarter i USA.
Känner ansvar för människor som läser textningar på skärmen
Maaret Dufva oroar sig för hur språket utarmas, och ser att mänskliga översättare har ett stort ansvar.
Folk läser allt färre böcker, tidningar och tidskrifter, men det som man nog läser är textning i rutan
Maaret Dufva, av-översättare
– Folk läser allt färre böcker, tidningar och tidskrifter, men det som man nog läser är textning i rutan – det gör de flesta varje dag. Det är den sista utposten av professionella översättningar, och ett gott och mångsidigt språk och har också en stor inverkan på hur man lär sig ett främmande språk.
Översättning är inte enbart att mekaniskt byta ut ord från ett till ett annat - något som maskinöversättning just nu är, påpekar Dufva. Översättning handlar om att göra det människor säger på ett språk begripligt för människor som använder ett annat språk: det är att överföra tankar till en annan kultur.
Hon hoppas att skönlitteratur och poesi hålls utanför utvecklingen vad gäller AI och översättning.
– Jag önskar att skönlitterära verk, som ändå är mänskliga alster, också i framtiden ska översättas av människor. Översättare skapar också nya ord och begrepp och förnyar det språk de översätter till, och jag hoppas den utvecklingen styrs av människor och inte maskiner.
Har du stött på knasiga översättningar när du sett på tv? Berätta gärna i kommentarsfältet.