– I vårt land har vi dålig koll på vad som redan har gjorts för att anpassa sig till klimatförändringen, säger överläkaren Mikaela Grotenfelt-Enegren på Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Det innebär enligt henne att myndigheter och andra aktörer inte heller vet tillräckligt väl var man borde sätta in olika klimatåtgärder.
Finländarnas hälsa kan därmed påverkas negativt, och i värsta fall kan det leda till förtida dödsfall.
Institutet för hälsa och välfärd håller ändå på med en utredning för att få mer klarhet i saken, så att man bättre ska kunna motarbeta klimatförändringens hälsoeffekter.
– I Finland har vi en anpassningsplan men den är ännu inte på så väldigt detaljerad nivå. Det är något som vi håller på att arbeta på för tillfället, för att bättre kunna vara förberedda på de olika förändringarna, säger Grotenfelt-Enegren.
Hon säger att det till exempel inte finns kunskap om i hur stor utsträckning äldreboenden har låtit installera kylsystem för att hålla ned inomhustemperaturen under värmeböljor.
Hettan är en stor hälsorisk
Att ha en detaljerad anpassningsplan skulle vara viktigt för att trygga finländarnas hälsa.
Det här är särskilt aktuellt i och med den nya klimatrapporten Lancet Countdown, som betonar att världen befinner sig i en hälsokris just nu till följd av klimatförändringen, och att det blir allt värre år för år.
I Europa har värmeböljor resulterat i omkring 60 000 förtida dödsfall, medan Finland har registrerat mellan 300 och 400 sådana dödsfall under de hetaste perioderna.
– Hettan påverkar vår kropp på jättemånga olika sätt och ökar belastningen på kroppen, säger Mikaela Grotenfelt-Enegren.
De som löper stor risk är äldre och personer som redan har någon slags underliggande sjukdom – till exempel de med hjärt- och kärlsjukdom eller lungsjukdom.
Andra utsatta grupper är personer med någon funktionsnedsättning, småbarn och gravida.
Vi får förhoppningsvis mer kunskap i framtiden
överläkare Mikaela Grotenfelt-Enegren
Kunskapen om hur till exempel barn och gravida påverkas av klimatförändringen är dessutom bristfällig i nuläget.
– Det finns mycket som som vi ännu inte vet så mycket om, men förhoppningsvis får vi får vi mer forskningsresultat och mer kunskap om de här områdena i framtiden, säger Grotenfelt-Enegren.
Också de som är fullt friska påverkas i viss mån av hettan. Det kan till exempel vara svårt att sova och inspirationen att röra på sig kan minska, vilket får konsekvenser både för ens fysiska och psykiska välmående.
Överläkaren Grotenfelt-Enegren påpekar att också korta värmeböljor kan orsaka hälsoproblem om man inte vidtar tillräckliga skyddsåtgärder.
Dessutom är det viktigt att se till att samhället försöker gardera sig mot ökande spridning av infektionssjukdomar och mot torka och översvämningar.
Att motarbeta själva klimatförändringen är också viktigt, när målet är att minska hälsoriskerna. Mindre förbränning av fossila bränslen leder till bättre luftkvalitet och hjälper till med att bromsa uppvärmningen.
