Den senaste tiden har det åter debatterats om mobiltelefonernas vara eller icke-vara i skolarna.
Forskning visar att när mobilen finns i klassrummet stör den koncentrationen, försämrar inlärningen och minnet.
Ändå är det svårt att fatta beslut om mobilen i skolan. Varje höst inför skolstarten hettar diskussionen om mobilen i skolan till.
Barns och ungas användning av smarta enheter diskuteras inte bara i skolor utan också bland ungdomar själva och bland deras föräldrar.
Skräddarsydd lektion
Telekommunikationsföretaget Elisa och Mannerheims Barnskyddsförbund anordnade tillsammans en lektion med fokus på ungas digitala välbefinnande den 30 oktober.
Evenemanget nådde en betydande del av alla elever i grundskolans högre klasser. Totalt 424 skolor anmälde sig och antalet anmälda elever var 70 715.
En del skolor följde lektionen live och andra kommer att titta på den senare som inspelning.
Den streamade lektionen, som går under namnet Superdigiskolan, behandlade aktuella ämnen för ungdomar, effekterna av överanvändning av smarta enheter på hjärnan, sociala mediers beroendeframkallande natur, säkerhet på nätet och i sociala medier.
Också smarta digitala färdigheter i vardagen togs upp.
– Ungas växande oro över att hantera digitala enheter är ett tecken på att vi måste stödja dem i att hitta sätt för hälsosam medieanvändning. Digitalt välbefinnande är en del av ungas vardag, och att främja det kräver öppen diskussion och samarbete både hemma, i skolan och på samhällsnivå, säger Paula Aalto, utvecklingschef på Mannerheims Barnskyddsförbund med ansvar för barns och ungas delaktighet.
När jag går och lägger mig tar jag inte telefonen med till sängen
Aurelio Vatanen
Kronohagens finskspråkiga grundskola i Helsingfors var en av de skolor som tog del av Superdigiskolans föreläsning.
Elvira Komonen tycker att det är viktigt att prata om digitalt välbefinnande.
– Det är väldigt viktigt, eftersom sociala medier och smarta enheter är en del av vår vardag. Vi använder någon form av sociala medier eller liknande varje dag.
Elvira Komonen erkänner att hon troligen spenderar för många timmar dagligen på nätet.
– Det går nog åt fyra timmar eller till och med mer, så det är ganska mycket.
Vanligtvis scrollar hon bara eller spenderar tid på att leta efter inspirationsidéer. Hon erkänner också att det påverkar hennes nattsömn. Och hon tänker på att ta itu med det här missförhållandet.
– Det skulle vara bra att begränsa användningen och ställa in någon form av larm och påminnelser om att nu kunde man sluta, säger Elvira Komonen.
På lektionen om digitalt välbefinnande erbjuds information på ett underhållande, men informativt sätt om hur och varför man kan och bör ta hand om sitt eget digitala välbefinnande.
Dessutom fick skolorna undervisningsmaterial som kan användas för att fortsätta diskussionen om Superdigiskolans ämnen i skolorna.
Paul Miettinen har märkt att hans nätanvändning ibland går överstyr.
– Digitalt välbefinnande betyder att jag känner mig trygg och hälsosam, och att jag också får lära mig hur man beter sig på ett bra sätt, säger Miettinen.
Han har försökt begränsa sitt surfande med att aktivt välja att välja bort telefonen vid vissa tillfällen.
– Till exempel när jag äter, så försöker jag att lämna telefonen borta, så att jag äter helt utan den, säger han.
– Ibland innan jag går och lägger mig så tittar jag på någon serie eller film och så drar det ut på tiden och då är jag trött nästa morgon, erkänner han.
Aurelio Vatanen har satt upp regler för sig själv. Han hjälper sig själv att begränsa sin egen skärmtid.
– Jag har en viss tid för att gå och lägga mig som jag själv har bestämt. När jag går och lägger mig tar jag inte telefonen med till sängen, säger Aurelio Vatanen.
Han tror inte att hans surfande påverkat sömnen men nog koncentrationsförmågan.
– När jag går någonstans och sedan inte har något vettigt att göra, så går min hand automatiskt ner i fickan. Det försöker jag att sluta med, säger han.
