En decemberkväll 2019 skulle ett avgörande beslut fattas i stadshuset i Kaskö. Vissa Kasköbor såg fram emot kvällen med fasa, andra med stor förväntan.
Det handlade om att förbli självständig eller bli en del av grannstaden Närpes.
Rösterna i sessionssalen föll åtta för, åtta emot. Ordförande Kari Häggbloms (SDP) röst avgjorde och han var emot en fusion.
Kaskö bevarade självständigheten, men också problemen.
– Jag tänker nog på samma sätt nu som då, men vi har lite svårare tider i dag, säger Kari Häggblom.
Häggblom anser fortfarande att Kaskö ska stå på egna ben. Han har en klar åsikt om vad det bästa är som skulle kunna hända Kaskö.
– Om vi fick en etablering som Metsä-Botnia skulle antalet invånare öka med 300 till 400 personer. Allt annat är så småsaker, säger Häggblom.
Händer ingenting inom en nära framtid är en sammanslagning med Närpes säkert det troligaste scenariot
Fullmäktigeledamot i Svenska Yles enkät
Kaskö var Österbottens Grankulla
I över 30 år gav cellulosafabriken Metsä-Botnia arbete, invånare och skatteintäkter. Under den här tiden kallades Kaskö ibland Österbottens Grankulla.
Men fabriken stängdes 2009 och hundratals jobb försvann.
2024 har inte bjudit på några stora ljusglimtar, utan varit ett år av besvikelser.
I våras meddelade bolaget Metsä Board att det inte kommer att bygga en kartongfabrik på fabriksområdet i Kaskö, efter att ha använt åtta miljoner euro på planeringen.
I höstas kom beskedet att järnvägen till Kaskö är i för dåligt skick och godstrafiken lades ner i väntan på utredningar.
Kaskö bör marknadsföras som den enda riktigt tvåspråkiga staden i Suupohja
Fullmäktigeledamot i Svenska Yles enkät
Markku Lumio har jobbat som stadsdirektör i Kaskö i två år. Lumio har lång erfarenhet av att vara stadsdirektör i Vasa och Kauhava. Jobb som emellertid fick abrupta slut efter förtroendekonflikter.
De ledande politikerna i Kaskö är nöjda över hans insats för staden hittills.
– Han har de nätverk som behövs, konstaterar Kari Häggblom (SDP).
Lumio tjänar 8 000 euro i månaden, 3 000 euro mer än hans företrädare. Väl använda pengar, anser en annan ledande lokalpolitiker.
– Om man jämför med tidigare stadsdirektörer så är det som natt och dag. Han har dessutom bra kontakter till riksdag, regering och industri, konstaterar Jan-Anders Lundenius (SFP), ordförande i stadsstyrelsen.
Lumio får beröm bland annat för att ha rekryterat personal till staden.
– Staden försökte tidigare spara och få i gång ekonomin på det sättet. Men det visade sig att det var fel väg att gå. Arbetsbördan blev för stor och flera tjänstemän blev sjuka eller slutade. Sedan vi fick ny stadsdirektör har han sett till att i princip alla platser har blivit tillsatta, säger Jan-Anders Lundenius.
Jag är och har under hela min tid i fullmäktige varit starkt av den åsikten att ”vi klarar oss som en självständig stad”
Fullmäktigeledamot i Svenska Yles enkät
Statsandelssystemet blir dyrt för Kaskö
Trots att berömmen haglar över Lumio är han orolig över stadens situation.
– Situationen är desperat, men inte alls oroande. Det betyder att vi klarar oss, men situationen är allvarlig, säger Lumio.
Enligt Lumio är det klart vad stadens ekonomiska problem handlar om, nämligen statsandelssystemet. I stället för att få en statsandel från staten, betalar Kaskö tillbaka en miljon till staten. Det är femton procent av stadens budget.
Endast tio kommuner betalar till staten och Kaskö betalar mest per invånare.
– Det är helt orättvist och orimligt att några kommuner i Finland betalar tillbaka till staten, konstaterar han.
Kaskö ser sig som en stor förlorare i systemet. Men på Finansministeriet i Kronohagen i Helsingfors håller man inte med.
– Kaskö hade stora kostnader för social- och hälsovården innan reformen. När de kostnaderna försvann blev Kaskö egentligen en vinnare på social- och hälsovårdsreformen som helhet, säger Unna Heimberg konsultativ tjänsteman på Finansministeriet.
Heimberg förstår att städer som får en negativ statsandel är besvikna. Att staten tar i stället för att ge känns rent intuitivt fel.
– Men reglerna är samma för alla kommuner, så på det sättet är systemet rättvist.
I stället för att bara se på statsandelen uppmanar Heimberg Kaskö att se på helheten med skatteintäkter, sysselsättning och hur företagen mår i Kaskö. Statsandelen är bara en del av en stads budget.
– Det är egentligen väldigt lite en kommun direkt kan göra för att påverka sin egen statsandel, säger Heimberg.
Kaskö har tappat elva invånare per år
Befolkningen i Kaskö har minskat i genomsnitt med elva personer under de senaste åren, enligt Statistikcentralen.
Men Lumio väljer att lyfta fram en positiv siffra för detta år.
– Under det här året har femton personer flyttat in, säger Lumio.
Men trenden pekar nedåt för Kaskö, enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer staden att minska med 100 personer framtill år 2045. I dag har Kaskö cirka 1 200 invånare.
Vi kommer att vara Kaskö, men det är tveksamt om självstyret fortsätter i framtiden
Fullmäktigeledamot i Svenska Yles enkät
Hetsig debatt om fusion
Kaskö grundades av Gustav III och staden har varit självständig i 239 år. Den har alltså en lång historia.
När fullmäktige röstade om en sammanslagning med Närpes blev debatten hetsig och vissa politiker blev till och mordhotade.
”Hellre misär än Närpes”, sa en fullmäktigeledamot inför omröstningen.
Både stadsstyrelsens ordförande Jan-Anders Lundenius och stadsfullmäktiges ordförande Kari Häggblom vill att staden förblir självständig.
– Kaskö är en stad med gammal historia och vi borde nog förbli en egen stad. Det som vi behöver är investeringar för att kunna hålla oss självständiga, konstaterar Lundenius.
Stadsdirektör Lumio har en annan syn på framtiden. Kaskös läge är sådant att det kan bli nödvändigt med en fusion.
– Det är mycket möjligt, och till och med sannolikt, att en kommunsammanslagning kommer på agendan efter kommunalvalet, säger Lumio.
Så valet mellan misär och Närpes kan aktualiseras igen.
