Israel har på söndagskvällen riktat ett flertal anfall mot Tartusregionen vid den syriska kusten, enligt det syriska människorättsobservatoriet (SOHR).
Målet för attackerna ska ha varit luftvärnsenheter och vapenförråd.
Det lär vara frågan om de mest omfattande angreppen i regionen på över tio år.
Israel har utfört 450 luftangrepp mot Syrien sedan den tidigare presidenten Bashar al-Assads regim störtades av rebellgrupper för en dryg vecka sedan, rapporterar SOHR.
75 av de här attackerna ska ha skett i helgen.
Rebellerna vill undvika konfrontationer
Enligt rebellgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) har Syrien varken möjligheter eller intresse att svara på de israeliska angreppen.
Ledaren för HTS, Abu Mohammed al-Julani menar att Israel genom angreppen har ”korsat röda linjer” och riskerar att öka spänningarna i regionen, men betonade också att Syrien inte söker nya konfrontationer med sina grannländer.
Israels försvarsstyrkor IDF har inte svarat på al-Julanis kommentarer, men har tidigare sagt att det handlar om preventiva anfall som är nödvändiga för att förhindra att vapen ”faller i händerna på extremister”.
Enligt BBC har premiärminister Benjamin Netanyahu också sagt att Israel inte har något intresse i att konfrontera Syrien, trots de omfattande luftangreppen.
Den israeliska armén uppger att den genom sina luftangrepp har lyckats förstöra största delen av Syriens militära kapacitet.
Syrien har förlorat till och med 80 procent av sina militära resurser till följd av anfallen uppskattar IDF, enligt The Times of Israel.
Israel förbereder sig dessutom för att fortsätta den militära närvaron i den demilitariserade buffertzonen på den syriska sidan av gränsen över vintern.
Enligt försvarsminister Israel Katz är den militära insatsen nödvändig för att försvara Israels säkerhet.
Golanhöjderna ockuperades av Israel 1967 och annekterades 1981. Endast USA har erkänt annekteringen.
FN-sändebud vill häva sanktioner
Revolutionen i Syrien har också inneburit att landförbindelserna mellan Libanon och Israels ärkefiende Iran har brutits av.
Den libanesiska shiamilisen Hizbollahs ledare Naim Qassem bekräftade i lördags att den iranska vapentransporten landvägen har stoppats.
Qassem betonade ändå att det inte är fråga om ett slutligt hinder, då de kommande ledarna i Syrien kan komma att återställa transportförbindelserna.
Syriens politiska situation är mycket osäker och med ett rasande krig mellan Israel och Hamas i Gaza hoppas omvärlden att den överraskande utvecklingen i Syrien ska bana väga för en fredligare framtid i Mellanöstern.
Då FN:s specialsändebud för Syrien Geir Pedersen träffade al-Julani och den syriska övergångsledningen i söndags efterlyste han framför allt mer humanitärt stöd för att hjälpa syrierna att återuppbygga sitt land.
Pedersen sa också att omvärlden snabbt borde avsluta sanktionerna mot Syrien, men betonade samtidigt att rättvisa och ansvarsutkrävande måste förverkligas.
Ett flertal länder har fört diskussioner med rebellerna under de senaste dagarna, bland dessa USA, Storbritannien och Frankrike. Turkiet och Qatar har även meddelat att de kommer att öppna upp sina ambassader i Syrien.
Källor: Reuters, AFP
