– Just nu har vi information om vad som händer på de ryska garnisonerna i våra gränsområden. Men vi har inte information på vad som kommer att hända den dagen kriget tar slut.
Så inleder president Alexander Stubb sin kommentar på estniska varningar att hundratusentals ryska trupper kan flyttas till våra gränsområden om det blir fred eller vapenvila i Ukraina.
– Vår base case är ganska klar. Ryssland kommer att fortsätta med sin upprustning. Därför måste vi också förstå att den avskräckning som vi sätter fram måste vara i direkt motsvarighet till det som Ryssland gör.
I Estland har arméns befälhavare, generalmajor Andrus Merilo, under de senaste veckorna varnat för att ryska trupper snart kan stå på andra sidan våra gränser. Han upprepade det igår inför JEF-mötet i Tallinn idag.
Merilos uttalande tyder ändå inte på att Estland skulle veta något Finland inte vet.
– Vi hör kanske till den kategorin av länder och beslutsfattare som talar mindre och gör mera, säger Stubb.
Orealistiskt med fredsbevarare i Ukraina
De senaste dagarnas diskussion om att skicka fredsbevarare till Ukraina upplever president Stubb som förhastad, eller åtminstone helt för tidig. Fredsbevarande trupper är inget man samlar ihop i en handvändning.
– Tänk er att vi pratar om till exempel 40 000 fredsbevarare på ena sidan gränsen. På andra sidan finns det 500 000 ryska trupper. Vad gör vi om det händer något med en av fredsbevararna? Det skulle vara en klar eskalation.
Ett sådant här scenario förutsätter att Ukraina redan är Nato-medlem eller åtminstone har fått säkerhetsgarantier jämförbara med ett medlemskap, enligt Stubb.
– Om vi går vidare i vårt resonemang kan man konstatera att en sådan fredsbevarande operation kräver ungefär 150 000 fredsbevarare. Om trupperna ska rotera betyder det 450 000 fredsbevarare per år. Så den här diskussionen har spårat ut. Fredsbevarande är inte ett aktuellt samtalsämne.
Dessutom sköts fredsbevarande uppdrag enligt internationella överenskommelser alltid i FN:s regi och FN har inte tagit upp frågan.
Enigt JEF fortsätter ge stöd åt Ukraina
Som ordförandeland hade Estland lagt andra ämnen på agendan. De viktigaste var att diskutera ett fortsatt starkt stöd för Ukraina i kriget mot Ryssland, både militärt och ekonomiskt.
På den här punkten var länderna helt eniga. Fokus ligger fortfarande på att hjälpa Ukraina vinna kriget, inte på att uppnå en fred som är orättvis eller ohållbar för Ukraina.
JEF-länderna fortsätter att utbilda ukrainska trupper, i vissa fall i Ukraina, men oftast utanför landets gränser.
Stödet för ett Natomedlemskap är stort
För Estland var frågan om Ukrainas framtida Natomedlemskap den som kanske hade högst prioritet.
– Vi har redan tidigare gett vårt starka stöd åt Ukrainas Natomedlemskap, vi gör det idag, och vi kommer att fortsätta göra det i framtiden, sa Estlands premiärminister Kristen Michal efter mötet.
Alla tio länderna förband sig till att jobba för att Ukraina antas som medlem så fort som möjligt. Om ett ukrainskt Natomedlemskap stöter på motstånd bland andra allierade kommer JEF-länderna att jobba för kraftiga säkerhetsgarantier för Ukraina.
Polen och Tyskland möjliga JEF-kandidater
President Stubb konstaterade på presskonferensen att ett eventuellt ukrainskt medlemskap i JEF-samarbetet diskuterades kort. Resultatet var att länderna var eniga om att det ännu inte är aktuellt.
Det här beror främst på att JEF-ländernas samarbete som sagt i första hand rör Arktis, Norra Atlanten, Nordsjön och Östersjön. Det betyder att möjligheten att bjuda in Polen och Tyskland också nämndes. Ett förslag president Stubb i princip stöder.
– Det är något vi kanske på lång sikt kan överväga. De är Natoländer och de ligger vid Östersjön.
