Inför dagens JEF-toppmöte i Tallinn presenterade Estland i går ett genombrott i försöken att komma åt Rysslands skuggflotta i regionen.
Tolv länder runt Östersjön och Nordsjön har kommit överens om att inspektera fartygen i skuggflottan betydligt mer noggrant än hittills.
Det är de tio så kallade JEF-länderna – Storbritannien, Nederländerna, de baltiska länderna och de nordiska länderna – plus Polen och Tyskland.
Estlands premiärminister Kristen Michal kommenterade åtgärderna mot skuggflottan så här i samband med en paneldebatt på måndagskvällen.
– Om du vet att Ryssland tjänar pengar på den här skuggflottan, så är det en smärtpunkt för oss. Det är en av de största smärtorna för oss. Vi kommer att tala mer om vad vi kan och kommer att göra för att stoppa skuggflottan på mötet i morgon.
Från Engelska kanalen till Finska viken
I debatten deltog också Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Norges statsminister Jonas Gahr Støre. Støre betonade att det är svårt att komma åt skuggflottan.
– Det är en komplex fråga eftersom det i princip råder fri navigation ute på havet. Men det finns vissa frågor som vi behöver ta itu med för att begränsa, inskränka och hantera det här fenomenet, sa Støre.
Det de tolv länderna nu rent konkret börjar göra är regelbundna försäkringsbevisinspektioner av ryska oljetankrar i Engelska kanalen, de danska sunden och Finska viken.
Helt nytt är förfarandet inte. Estland har utfört inspektioner av 250 fartyg utanför den estniska kusten sedan i somras. Storbritannien började i oktober och Finland för en vecka sedan, den 11 december.
Fartyg utan korrekt försäkring riskerar att hamna på EU:s sanktionslista och på andra allierade länders sanktionslistor.
Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Saml) kommenterade det nya samarbetet i ett pressmeddelande så här:
”De oljetankrar som Ryssland använder utgör en stor risk mot miljön. Den olycka med två tankrar som inträffade på Svarta havet under helgen är ett skräckinjagande exempel på hur riskerna kan realiseras.”
Brekelmans: Europa måste agera före Trump
Ett annat tema som har diskuterats flitigt inför mötet är eventuella europeiska fredstrupper eller -bevarare i Ukraina.
Det här är en fråga som USA:s tillträdande president Donald Trump uppges ha tagit upp åtminstone med Frankrike, Storbritannien och Ukraina.
I går måndag föreslog Nederländernas försvarsminister Ruben Brekelmans i en intervju i tidningen Trouw att frågan tas upp till diskussion innan Trump sitter i Vita huset.
Trump har lovat att genast börja jobba för fred i Ukraina och då är det viktigt att EU-länderna inte lämnas utanför den processen, menar han.
– Länder från Europa måste sitta med vid bordet så att inte Donald Trump och Vladimir Putin tar beslut om Europas säkerhetsarkitektur. Vi måste komma snabbare igång med vår egen diskussion om fred.
Till den diskussionen hör också frågan om någon form av fredsbevarare i Ukraina.
– Ukraina är stort och den eventuella vapenvilelinjen – om den kommer – är lång. Vill vi bevaka den på ett trovärdigt sätt behöver vi inte bara många länder utan också stora länder.
Pevkur: Ett enat JEF kan dra med Nato och EU
Brekelmans uttalande kom något olämpligt för Estland, som har lagt andra frågor på agendan: Stödet till Ukraina, ovan nämnda skuggflotta och attackerna mot infrastruktur på Östersjöns botten.
Estland hör dessutom till de länder som är mest skeptiska till att det nu är tid för fredsförhandlingar.
Jag bad Estlands försvarsminister Hanno Pevkur om en kort kommentar på kravet att JEF-mötet ska diskutera eventuella fredsbevarare i Ukraina.
Han betonar att frågan än så länge bara är hypotetisk, men det kan ändå vara bra att ta upp frågan i tid.
– Frågan är om vi lyckas uppnå en gemensam uppfattning av läget och en vision för hur vi går framåt. Om JEF-länderna kommer överens om en enad linje är det möjligt att andra allierade i Nato eller EU följer oss.
Men Pevkur betonar att utgångspunkten måste vara att Ukraina bestämmer om och när det kan vara lämpligt att föra fredsförhandlingar.
– Ukrainas väg till seger måste få ett enat stöd av Natoländerna, inte så att någon av de allierade börjar göra egna soloinsatser. Vi har så ofta sett hur några stora länder bestämmer över huvudet på andra.
Merilo: Hellre fokus på försvar än fred
Estlands överbefälhavare, generalmajor Andrus Merilo, anser att den här diskussionen kommer alldeles för tidigt.
– Vi är väldigt långt ifrån fred och mycket långt ifrån fredsbevarande insatser. Det kan dessutom bara göras under FN:s ledning. JEF kan i det skedet vara en del av det arbetet.
Merilo är skeptisk till allt prat om fredsförhandlingar.
– En rysk upptrappning är ännu på väg. Vi måste fortfarande koncentrera oss på att slå tillbaka om Ryssland bestämmer sig för att attackera någon av oss i den här regionen.
Det är det här JEF är till för och ska användas till, enligt honom.
– JEF ger oss flera olika alternativ att försvara oss. Det mindre formatet med tio länder gör beslutsfattandet snabbare. Vi kan agera innan Nato eller FN har hunnit bestämma sig.
