I december 2022 diagnostiserades Ekenäsbon Gabi Erroll med obotlig tarmcancer. Hon får livsförbättrande behandling, som innefattar injektioner var tredje vecka och däremellan cytostatika i form av piller.
Före årsskiftet fick hon sina behandlingar vid Raseborgs sjukhus. Men i slutet av förra året meddelade HUS att cancerbehandlingarna hör till de verksamheter som från och med årsskiftet upphör vid sjukhuset i Ekenäs.
Det beror dels på att HUS måste spara. Men enligt HUS handlar det också om att cancervården utvecklas och kräver team av specialister med olika expertis samt modern teknologi.
Patienterna kan få en allvarlig reaktion av behandlingen och då måste det finnas läkare tillgängliga. Efter att en så stor del av sjukhusets verksamhet har flyttats bort från Raseborg finns det inte längre tillgång till läkarförstärkning, förklarar Johanna Mattson, som är ledande överläkare och direktör för HUS Cancercentrum.
Gabi Erroll har inte mycket till övers för de här förklaringarna.
– Det här resonemanget är rena rama skrämselpropagandan. Om jag hade hår på huvudet så skulle det resa sig, utbrister hon.
Utan läkartjänst blir det i teorin osäkert
Själv har hon alltid känt sig trygg då hon fått sina behandlingar på avdelningen i Ekenäs. Vårdpersonalen har fått samma utbildning som den övriga personalen inom HUS och maskinerna har varit de samma som i Mejlans.
Före årsskiftet köpte HUS tjänster av en läkare på sjukhuset för att behandla cancerpatienter. Läkaren var anställd av välfärdsområdet och avtalet avslutades vid årsskiftet som en del av HUS sparprogram.
Och finns det ingen läkare i faggorna så kan man åtminstone i teorin säga att det är osäkert, konstaterar Gabi Erroll.
– Det är en efterkonstruktion och en bortförklaring. Jag tror inte det är särdeles många av oss cancerpatienter i Västnyland som skulle ha råkat illa ut, säger hon.
Erroll upplever att Johanna Mattsson insinuerar att kvaliteten på behandlingarna i Ekenäs har varit undermålig.
Någon kan bo i Hangö och få en infusion som tar femton minuter, fem dagar i sträck
Cancervården i Nyland koncentreras nu till Cancercentrum i Mejlans, där den största expertisen finns. På det här sättet blir vården jämlik för alla, menar HUS och Gabi Erroll kan i princip hålla med om det.
På det här sättet vet alla exakt vad de får när de kommer till plats och ställe. Men sedan kommer de geografiska och språkliga aspekterna in i bilden, fortsätter hon.
– Någon kan bo i Hangö och få en infusion som tar femton minuter, fem dagar i sträck. Då kommer ju den här jämlikhetsaspekten lite på glid.
”Om man inte vill så kan man inte”
Som tidigare direktör för Raseborgs sjukhus har Gabi Erroll stor förståelse för att ekonomin är ansträngd och vad det innebär. Men hon anser samtidigt att HUS utgår från organisationen och vad som är mest ändamålsenligt ur HUS eget perspektiv.
Det man däremot glömmer bort är att organisationen och verksamheten finns till för befolkningen och patienterna. Därför saknar Erroll ett politiskt grepp. Som det är nu är det främst tjänstemännen som fattar beslut om hur HUS verksamhet ska organiseras.
– Det är ju offentligt finansierad verksamhet och då borde ju politikerna ha något att säga till om.
I grund och botten är det som så ofta vilja det handlar om, säger hon.
– Om man vill så kan man. Det gäller också omvänt, om man inte vill så kan man inte!
