Det är tidig morgon i slutet av januari och Ted Saari sitter än en gång i avgångshallen vid Karleby-Jakobstads flygplats.
Kvällen innan blev sen för Nykarlebybon som var på hockeyträning med sonen.
Saari kombinerar rollen som trebarnspappa med ett viktigt chefsjobb på exportföretaget Mirka, som är bland de största i världen på slipprodukter för bland annat bilindustrin.
Saari basar för försäljningskontor i Warszawa, Istanbul, Dubai och för importörer i länder som Saudiarabien och Sydafrika. I jobbet blir det hela 120 resdagar per år.
Den här dagen ska han träffa ledningsgruppen för kontoret i Polen, och utan regionalflyget till Helsingfors skulle hans jobb bli mycket svårare.
– Det skulle vara katastrof för mig om det här flyget inte fanns. Det skulle kraftigt begränsa mina möjligheter att ta mig ut i världen. Det skulle också bli svårare för våra kunder att ta sig hit till vår fabrik på besök, säger Saari.
Flyglinjen från Karleby-Jakobstad får mest stöd av alla
Linjen till Karleby-Jakobstad är en av de fem som får trafikstöd under perioden 2024-2026. Stödet är på cirka 36 miljoner euro, och just Karleby-Jakobstad får mest: nästan nio miljoner euro.
– Det här beror på att antalet passagerare är så få därifrån, säger Pipsa Eklund, direktör på Traficom.
Enligt Pipsa Eklund kostar varje tur och retur-flyg från Karleby-Jakobstad 8 890 euro i stödpengar från staten.
Statsstödet går till Finnair som vann upphandlingen om alla de fem flygplatsernas rutter i början av 2024.
I gengäld har Finnair åtagit sig att flyga tur-och-retur från de här flygplatserna tio gånger per vecka, till ett tur och retur-pris som inte får överstiga 350 euro för kunden.
Finnair får också biljettintäkterna, vilket enligt Pipsa Eklund är en förutsättning för att linjerna ska löna sig.
Statsstödet upp till debatt i vår
Stödperioden löper fram till våren 2026 och frågan är vad som händer sedan.
Det finns en förhoppning om att de fem flyglinjerna ska få bättre lönsamhet igen – en återgång till tiden innan covidpandemin.
Men man har svårt att nå upp till ens hälften av passagerarmängderna från åren 2018-2019.
På den punkten har Karleby-Jakobstad lyckats bäst. I fjol flög 26 400 passagerare på linjen, det är litet mer än hälften jämfört med 2019 (51 300 passagerare).
I regel är planen ännu halvtomma, med en genomsnittlig beläggningsgrad på 42 procent. I flygbranschen anses det allmänt att det krävs en beläggningsgrad på 80 procent för att det ska vara lönsamt.
Nyligen lade trafikrådet Kaisa Kuukasjärvi vid Kommunikationsministeriet och Finavia-vd:n Kimmo Mäki fram ett förslag om att sälja de fem olönsamma flygplatserna till kommuner eller företag.
Utspelet dömdes snabbt ut av statsminister Petteri Orpo (Saml) och kommunikationsminister Lulu Ranne (Sannf).
Om resandet ska komma tillbaka måste man hitta nya affärsidéer
Jonas Westin
I vår kommer vi att få se en debatt om eventuellt fortsatt trafikstöd, för ifall regeringen vill fortsätta stödja trafiken så finns en option för det. Och då fortlöper stöden till våren 2028.
Utredning hävdar: Regionalflyg ger exportmiljarder
Det handlar inte bara om trafiken utan också kostnaden för att upprätthålla flygplatserna.
Där går de också back, för Karleby-Jakobstads del handlar det om 1,2 miljoner euro per år och för Vasa flygplats lite mer, 1,5 miljoner euro.
Det underskottet har Finavia hittills täckt med överskott från Helsingfors-Vanda flygplats. Men överflygningsförbudet över Ryssland har fått Asienflygen att minska, och det är en förklaring till utspelet häromveckan.
En utredning från i höstas, beställd av flera handelskamrar, visade att företagen kring de regionala flygplatserna står för en tredjedel av Finlands exportintäkter och omsätter 38 miljarder euro.
Handelskamrarna har jämfört den här siffran med de 21 miljoner euro som det kostar att upprätthålla alla Finavias regionala flygplatser.
”De ekonomiska fördelarna av flygplatserna är nästan 2 000 gånger större”, beskrevs det i pressutskicket.
Men jämförelsen haltar, enligt Jonas Westin, forskare vid Centrum för regionalvetenskap på Umeå universitet.
– Det saknas jämförelsematerial som svarar på vad man gör i stället om flygplatsen läggs ned. Man utgår här från att de lägger ned sin företagsverksamhet. Och då får man de här jättestora siffrorna. Men i verkligheten kan det hända att man anpassar sig, säger Westin och fortsätter:
– Det kan gå att använda tåget eller en annan flygplats lite längre bort. Det här är svårt att veta.
Förslag: Olönsamt flyg bort från Finavia
Lösningen är inte att Finland slutar stödja de olönsamma linjerna och låter dem dö.
Tvärtom, säger Jorma Mäntynen, tidigare professor i trafik- och transportteknik vid Tammerfors universitet. Mäntynen, nu direktör vid Destia, säger att flygplatserna i stället borde utvecklas.
– Tar man bara hänsyn till flygaffären så ser det inte lönsamt ut. Men om man ser en större bild är det annorlunda. De här förbindelserna är nödvändiga för företagens konkurrenskraft och Finlands ekonomi, säger Mäntynen.
Han anser att de små flygplatserna borde kopplas loss från Finavia och garanteras statsstöd.
– Det vore ett mycket intressant alternativ att betänka noggrant. Något måste göras snabbt, menar Mäntynen.
I Sverige ägs tio flygplatser av Swedavia. Resterande 33 flygplatser hör till SRF, Svenska Regionala Flygplatser, som driver småflygplatsernas intressen.
– Regeringen har ökat driftsstödet till dem. De förstår att förbindelserna är viktiga, säger Mäntynen.
Forskare: Inrikesflygets överlevnad kräver nytänk
Jonas Westin säger att de små flygplatsernas utmaning är stor.
Mycket har ändrats både under och efter pandemin. Dels fungerar videomöten bättre än någonsin. Dels har tågen blivit bättre och tagit marknadsandelar av flyget, som dessutom är miljöbelastande.
– Vi står mitt i en strukturomvandling när det gäller flyget. Resmönstren har förändrats, man behöver inte längre åka till huvudstaden över dagen för ett möte, säger Westin.
Han anser att de regionala flygplatserna måste börja bygga på något nytt.
– Om resandet ska komma tillbaka måste man hitta nya typer av resor och nya affärsidéer. Det går inte tillbaka till vad det varit. Men det kan komma nya saker som vi inte vet om i dag, säger Westin.
Rättelse kl. 8:40: Kimmo Mäki är vd för Finavia, och inte för Traficom som det stod i ursprungsversionen.
Rättelse kl 11:01: Trafikstödet går till det flygbolag, Finnair, som trafikerar de fem rutterna och inte till flygplatserna.
Behöver Finland regionalflyg och i så fall varför eller varför inte? Berätta och motivera i kommentarsfältet.
