Över 130 hektar skog på Sandö gårds område är borta, men ingen solpark är på väg.
Det är oklart vad som ska hända med området nu. Ilkka Klinga vill inte uppge om han kunnat betala köpesumman på över fyra miljoner euro till Sandö gårds säljare Finlands frikyrka.
Stora Enso: Vi gjorde som ägaren önskade
Skogsbolaget Stora Enso utförde i höstas avverkningar åt Sandö gårds nya ägare, stiftelsen Ilkka Klingan säätiö.
Klingas plan var att i samarbete med ett företag inom förnybar energi, Skarta Energy, bygga en solpark på Sandö gårds område. Men försvarsmakten tyckte att solparken kommer för nära övningsområdet. Hangö stad satte därför i juni 2024 stopp för solplanerna.
Allt det här skedde innan avverkningarna började i september.
Lauri Kuusisto på Stora Enso, slog det er aldrig att föreslå något annat, till exempel att dela upp avverkningarna på flera år eller att minska arealen?
– Det tar jag inte ställning till. Vi agerade enligt markägarens önskemål och enligt den avverkningsanmälan som vi hade lämnat in till Skogscentralen. Men visst var det en exceptionellt stor avverkning, säger Kuusisto, som ansvarar för Storas virkesanskaffning i södra Finland.
Grundvattnet och naturen
Jätteavverkningarna påverkar naturen på många sätt, till exempel kolbalansen, växter, djur och vattnen, hela ekologin. Det avverkade området i Sandö är ett viktigt grundvattenområde.
Nylands närings-, trafik- och miljöcentral gav Stora Enso instruktioner om vad som behöver beaktas vid hygget. Det var hotade arter, några värdefulla områden och framför allt grundvattnet som kan påverkas på olika sätt vid så här stora avverkningar: näringsämnen kan rinna ut i grundvatten och grundvattenmängderna kan tillfälligt öka.
NTM-centralen krävde bland annat en grundvattenutredning före hygget samt att man före, under och efter skogsarbetena mäter och rapporterar grundvattennivåerna. De önskade också att hyggesresterna i mån av möjlighet samlas upp från området så att näringsämnen från dem inte rinner ut i grundvattnet.
Dessutom föreslog NTM-centralen att tre små områden lämnas helt eller delvis orörda på grund av sina naturvärden.
Två av områdena hade gamla träd, vindfällen och drag av naturskog och genom det ena löpte en dynformation. Båda områdena avverkades. Det tredje var en tidigare sandgrop med hotade arter. Det skulle bevaras öppet. Här fanns ung plantskog som inte rördes.
Det är oklart varför Stora inte följde rekommendationerna för de två första.
– Avverkningen gjordes enligt den avverkningsplan som myndigheterna hade godkänt. Och för solparkens behov, säger Lauri Kuusisto på Stora.
Myndigheter på kontrollbesök
Tjänstemän från NTM-centralen besökte i januari Sandö för att inspektera hygget. Inga brister upptäcktes: den hotade arten och grundvattenfrågorna hade beaktats, hyggesresterna låg i högar och marken hade inte beretts.
De små områdena med höga naturvärden var inte regelrätta skyddsområden. NTM-centralen hade därför bara kunnat ge rekommendationer och hoppas att de följs – vilket inte hade skett i Sandö.
NTM-centralen kan och får inte kräva vad som helst utan deras uppgift är noggrant reglerad, förklarar överinspektör Iida Kämäri i ett e-postmeddelande.
”Grundvattnet får inte riskeras. När det gäller naturskydd kan NTM-centralen kräva eller rekommendera hur man inte försämrar läget för hotade arter eller för Naturaområden. Däremot kan NTM-centralen inte påverka hyggenas storlek eller vilken avverkningsmetod som används.”
Den största enskilda naturpåverkan i Sandö var just avverkningens storlek.
Ilkka Klinga vill ha sin solpark
Områdets nya ägare Ilkka Klinga håller fast vid solparken.
– Den ska nog bli av. Statsmakten kommer ge nya direktiv för förnybar energi.
Klinga tror att skyddszonerna som försvaret nu krävt är för stora och kommer justeras nedåt.
Och ja, på Miljöministeriet jobbar man som bäst med att uppdatera solenergimaterialet på ministeriets webbplats. Men nej, skyddszonerna runt försvarsmaktens områden ingår inte i den uppdateringen, uppges vid ministeriet.
Klinga tog en medveten risk när han lät avverka skogen innan det var klart om solparken blir verklighet. Han behövde virkespengarna för att täcka en del av markköpet. Hur mycket nettointäkter jättehygget gav vill Klinga inte uppge. Men det ska handla om sexsiffriga tal.
Av solenergibolaget Skarta Energy fick han en miljon euro i arrendeförskott för solparken som sedan stötte på patrull. Den miljonen skulle Klinga enligt avtalet betala direkt till frikyrkan, också den som delbetalning för Sandö gård.
Vad säger solkraftsföretaget Skarta nu?
– Markägaren sågade grenen han sitter på.
Det säger vd Mika Paloranta på Skarta Energy som tillsammans med Ilkka Klinga planerade en solpark i Sandö.
– Hade man frågat oss, skulle avverkningarna ha fått vänta. Vi hade först gjort naturutredningar och kolbalanskalkyler, skaffat bygglov och väntat att allt vunnit laga kraft.
Omfattande växelverkan skulle ha ingått.
– Vi skulle ha ordnat invånarträffar, hört alla parter och det hade varit möjligt att överklaga alla beslut.
Samma regler gäller inte för skogsavverkningar, hur stora arealer det än är frågan om. Det finns en lagstiftning för att äga och bruka skog och andra lagar som gäller när man utvecklar förnybar energi.
Paloranta befarar nu att jättehygget försämrar solprojektets eventuella framtid i Hangö.
Projektet har enligt Paloranta legat på is sedan i somras, men man har inte gett upp hoppet.
– Vi fortsätter gärna diskutera med de andra parterna för att undvika missförstånd. Vi tycker att Finlands soligaste område förtjänar en stor solpark.
Paloranta håller med Klinga om att satsningar också kräver att försvarsmakten blir ”mer pragmatisk” i sitt förhållande till solparker av industriella mått.
Var är pengarna?
Klinga vill inte säga om han betalat hela köpesumman på drygt fyra miljoner euro till Finlands frikyrka. I september 2024 skrev frikyrkans tidning Suomen Viikkolehti att köpesumman inte betalats i sin helhet.
Är det då möjligt att hela köpet upphävs ifall Klinga inte kunnat betala?
– Det kan man naturligtvis diskutera. Det skedde ett misstag när vi skrev köpeavtalet: där finns ingen klausul om upphävning, skrattar Ilkka Klinga.
Finlands frikyrka säger till Yle Västnyland att de inte kan kommentera någonting, varken köpet, betalningen eller möjligheten att upphäva affären. Inte heller skogsavverkningen, som de ska ha varit medvetna om redan när fastigheten såldes.
Det är också oklart om det fanns en gällande skogsplan för området, vilket Klinga hävdat. Klinga och frikyrkan svarar inte på frågan om planen, Skogscentralen känner inte till läget och avverkaren Stora säger att det är markägarens sak att svara på frågan.
Till frikyrkans tidning medger Klinga nu hur som helst att hans stiftelse borde ha haft en bättre plan för att kunna betala för Sandö gård.
Om alla dörrar stängs, innebär det riktigt stora utmaningar, säger han till tidningen.
Till Yle Västnyland säger Klinga ändå att han har reservplaner för Sandö ifall solparken inte blir av.
– Jo, men dem vill jag ännu inte tala om.
På Hangö stad uppger byggnadstillsynen att de för närvarande inte har anhängiga ansökningar för området eller diskussioner om alternativa verksamheter.
Vem förlorar, vem vinner?
Framtiden för Sandö gård och de avverkade skogarna ter sig allt annat än klar.
Just nu verkar det i alla fall som om ingen är speciellt glad eller stolt över de stora avverkningarna.
Den enda som hittills vunnit på jättehygget torde vara skogsbolaget Stora Enso.
– Det vill vi inte kommentera, säger Lauri Kuusisto på Stora.
