Mammor som tar ut långa familjeledigheter förlorar mer förvärvsinkomster än de som återvänder till arbetslivet och heltidsarbete snabbare. Så sammanfattar Tapio Räsänen, specialforskare vid Folkpensionsanstalten (FPA), en färsk undersökning som tittat på hur stöd för hemvård påverkar mammors löneutveckling.
Mammors och familjers val i fråga om hur länge mamman lyfter hemvårdsstöd i stället för att återgå till arbetslivet återspeglas direkt i mammans senare inkomster.
Mammor som förvärvsarbetar och som jämfört med andra mammor lyft hemvårdsstöd längre har betydligt lägre månadslöner än genomsnittet, visar undersökningen som gjorts av FPA tillsammans med Åbo Akademi.
Forskarna bakom undersökningen konstaterar att mammor som fått bara ett barn och som snabbt återvänder till arbete på heltid håller jämna steg med löneutvecklingen bland män – men det tar tid. Först tio år från barnets födelse har de här kvinnorna kommit i kapp männen.
För mammor som är hemma med sina barn en kortare tid är den negativa inverkan på lönen tio procent, medan de mammor som länge haft hemvårdsstöd får mer än tjugo procent lägre månadslön än män ännu tio år efter det första barnets födelse.
”Resultaten visar tydligt att familjepolitiken kan påverka jämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden. Genom bestämmelser om hemvårdsstödets nivåer och längd kan löneskillnaderna mellan könen minskas”, konstaterar Eva Österbacka, professor vid Åbo Akademi och specialforskare vid FPA, i ett pressmeddelande om undersökningen.
Räsänen och Österbacka uppger att deras forskningsresultat visar att incitamenten till långa perioder med hemvårdsstöd försvagar jämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden. Enligt dem skulle både mammor och barn vinna på kortare vårdperioder av det här slaget.
Undersökningen bygger på statistik om kvinnor som fött barn i Finland mellan 1997 och 2017. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Population.
