BRYSSEL Konturerna för hur EU ska rusta upp sin försvarsindustri börjar ta form.
Ledarna för EU-institutionerna gick efter dagslånga diskussioner i måndags ut med alternativ för hur de massiva investeringarna i Europas försvarsförmåga ska finansieras.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa vid en presskonferens efter mötet att det bland annat kan bli aktuellt att luckra upp reglerna för statsskuld och budgetunderskott för länder som behöver investera i försvaret.
Enligt von der Leyen kräver exceptionella tider banbrytande ekonomiska lösningar.
– Därför kommer kommissionen att granska möjligheterna att utnyttja flexibiliteten i stabilitets- och tillväxtpakten för försvarsinvesteringar och försvarsutgifter. Det ger medlemsstaterna ett större finanspolitiskt handlingsutrymme att öka sina nationella försvarsutgifter, sa von der Leyen.
Det råder bred enighet om att EU-länderna släpar efter globala aktörer som USA, Kina och Ryssland inom försvarsområdet.
I höstas sa von der Leyen att EU måste investera 500 miljarder extra i försvaret under de närmaste tio åren.
Investeringsbankens mandat ses över
Kommissionen för också en diskussion med Europeiska investeringsbanken (EIB) om att göra finansiering tillgängligt för försvarsinvesteringar.
Ett tjugotal länder har med Finlands aktiva bidrag talat för att EIB borde tillåta utlåning för säkerhets- och försvarspolitiska ändamål.
EIB:s nuvarande regler tillåter inte finansiering av vapen, ammunition eller eller övrig militär utrustning. Men enligt Ursula von der Leyen behövs det alltså mer finansiering till försvaret från såväl EIB som banksektorn överlag.
– När EIB ändrar sina utlåningsmetoder blir det också lättare för den privata banksektorn att haka på, sa von der Leyen.
EIB:s nuvarande regler tillåter inte investeringar i produktionen av ammunition, vapen eller övrig militär utrustning. Investeringsbankens mandat kan ändå ses över med stöd av en majoritet av medlemsstaterna.
Samordning och interoperabilitet
Ursula von der Leyen lyfte också fram gemensamma upphandlingar och ökad interoperabilitet som redskap för EU att stärka sin försvarsförmåga.
Enligt kommissionsordföranden måste EU:s lagstiftning förenklas för att möjliggöra snabbare upphandlingar som gynnar försvarsinnovationer.
von der Leyen betonade vikten av att samarbeta med Ukrainas försvarsindustri för att ta till vara den kunskap som finns landet.
Enligt henne har Ukraina imponerat omvärlden exempelvis genom att utveckla snabba, billiga och intelligenta drönare.
– Vår försvarsindustri kan lära sig mycket av den ukrainska försvarsindustrin, som har daglig erfarenhet från slagfältet.
Enligt von der Leyen bör investeringar i Europas försvarsförmåga betraktas som en samhällsnyttig investering som gynnar hela samhället.
– Om vi spenderar miljarder av skattebetalarnas pengar måste vi få avkastning i form av ökad kunskap och goda jobb här i Europa.
Finland hoppas på stöd från EU
Finland har varit pådrivande i att stärka EU:s gemensamma försvarsförmåga.
Enligt statsminister Petteri Orpo räknar Finland med att Ryssland kommer vara ett bestående hot mot Europas säkerhet.
Enligt Orpo måste Europa också förbereda sig på en situation där USA:s intressen i allt större grad riktar sig från Europa till andra delar av världen.
Orpo säger att Finland har beredskap att diskutera olika typer finansieringsmodeller för att bygga ut EU:s försvarskapacitet.
Orpo utesluter inte möjligheten att använda gemensamma EU-medel för att bygga ut försvarskapaciteten, men betonar att inga konkreta förslag om en försvarsfond eller gemensam låntagning ännu ligger på bordet.
– Försvar och försvarsförmåga i förhållande till Rysslands uppenbara hot och aggression är en existentiell fråga, en förutsättning för vårt liv.
– Därför är vi beredda att använda europeiskt gemensamt finansiering, så länge det är korrekt uppbyggt och används för att hantera riskbaserade behov och åtgärda flaskhalsar inom försvaret.
Om det blir aktuellt att använda gemensamma EU-medel för att stödja försvarsförmågan borde pengarna tilldelas utgående från befintliga hotbilder och behov av att utveckla försvarsförmågan.
Enligt de kriterierna borde Finland snarare vara en mottagare av gemensamma försvarsmedel än en nettobetalare, konstaterar Petteri Orpo.
