Den amerikanska presidenten Donald Trumps första månader vid makten har rört om både den globala ekonomin och geopolitiken.
Stormakten Kina försöker hitta fotfästet nu när Trumps beslut snabbt ändrar förhållandena i världen.
Den kinesiska ekonomin haltar, men tål en del smällar
Under de senaste månaderna har världsekonomin präglats av ständiga hot om handelskrig och tullar, främst mellan USA och Kina.
Den nuvarande situationen liknar den som rådde under Trumps förra tid vid makten, då han ofta använde tullar som ett verktyg för att driva sin politiska agenda.
Enligt vissa analytiker är Kina i en svagare position nu än under Trumps tidigare presidentperiod. Landets ekonomiska tillväxt mattas av, och fastighetssektorn haltar.
Kina lanserade förra året ett stort ekonomiskt stimulanspaket för att försöka få kontroll över stora skulder hos lokala myndigheter och stimulera tillväxt.
Med de nya tarifferna inför dörren planeras nu ett nytt paket som ska öka konsumtionen. Det här ska ske genom höjda löner för statsanställda och ökat konsumtionsstöd för exempelvis hemelektronik.
Kinas lärdomar av Trumps förra mandatperiod
Trots dessa utmaningar menar Mikael Mattlin, professor vid Utrikespolitiska institutet, att Kina faktiskt står bättre rustat denna gång.
År 2017 och 2018 var Kina oförberett på Trumps aggressiva handelsstrategi. Landets ledare förväntade sig då kunna förhandla fram gynnsamma avtal, enligt Mattlin. Idag är Kina bättre förberett.
– Kina har strategiskt diversifierat sin handel, minskat sitt beroende av USA och stärkt sina relationer med grannländerna i Asien, säger Mattlin.
Handeln med USA har minskat, och Kina har flyttat en del produktion till länder som Vietnam och Mexiko.
– På det teknologiska området har Kina gjort betydande framsteg och är nu ledande inom flera sektorer, vilket ger landet ett försprång i förhållande till tidigare år.
Oberörd går ändå Kinas ekonomi inte ur en handelskonflikt.
Analytiker på finanstjänsteföretaget UBS uppskattar att den 10-procentiga amerikanska tariffen kan minska Kinas tillväxt med ungefär en halv procentenhet.
– Om Trump genomförde ett mer omfattande tullpaket på exempelvis 60 procent skulle det kunna få större konsekvenser, tror Mattlin.
Reaktionerna på Trumps hot om tullar har varit förhållandevis lugna. Kina verkar ha en avvaktande hållning, med vetskapen om att Trump ofta ändrar sig snabbt, säger Mattlin.
Man har lanserat motåtgärder: en konkurrensutredning av teknologijätten Alphabets verksamhet i Kina och en del egna strafftullar på vissa varor från USA.
Västerländska analytiker ser ändå de här motåtgärderna som rätt moderata och inte avsedda för att provocera fram direkta konfrontationer.
Kina axlar allt mera manteln som världsledare på bekostnad av USA
Parallellt försöker Kina också stärka sin ställning i världen utan att stöta sig alltför mycket med Trump.
Medan USA under Trump drar sig ur internationella åtaganden som Parisavtalet och Världshälsoorganisationen, och drar ner utlandsbiståndet via USAID, manövrerar Kina för att fylla tomrummet.
– Allt det här nöter på den amerikanska ledarställningen, och det gynnar Kina. Tidigare har ledningen i Kina varit försiktigt med att ta på sig för mycket internationellt ansvar, men nu verkar man ha blivit mera bekväm med den tanken, säger Mattlin.
Det ser man i regioner som Afrika, Sydostasien och Latinamerika där Kina bygger upp infrastruktur och samhällen.
– Man talar om öppenhet och behovet av internationella institutioner och handel. Kina håller på att ta några steg in i den rollen som USA hade efter andra världskriget.
Samtidigt ser Kina en chans att förbättra sin maktposition i sitt eget närområde.
Trump vill se över förhållandena till USA:s allierade Japan, Sydkorea och Taiwan, vars säkerhet han anser kostar USA för mycket.
På vissa håll i Kina finns det förhoppning om att det här kan ge nya diplomatiska möjligheter och ekonomiska samarbeten.
Man har också utfört allt mer vågade militärövningar kring Taiwan, som enligt vissa analytiker redan mera påminner om förberedelse för en invasion än enbart skrämseltaktik.
Men en ökad rivalitet för också med sig problem för Kina.
USA:s utrikesdepartement tog nyligen bort en formulering från sin hemsida där det stod att Washington inte stöder Taiwans oberoende, vilket fick Kina att snabbt gå ut med ett offentligt fördömande.
Ett annat exempel är bråket om Panamakanalen. Efter Trumps utspel om att ta över kanalen och uttalanden om att Kinas inflytande i området är för stort, har Panamas president Jose Raul Mulino gjort en del eftergifter.
Bland annat drar han landet ur Kinas Belt and Road-initiativ (BRI), också känt som Nya sidenvägen, en viktig mekanism för Peking att utöka sitt globala ekonomiska inflytande.
Panama är det första latinamerikanska landet att dra sig ur samarbetet, och om Trump fortsätter rikta fokus på området riskerar Kina att förlora ytterligare inflytande.
Håller Kinas och Rysslands samarbete om USA lägger sig i?
Relationen mellan Ryssland och Kina kan också påverkas av Trumps agerande.
Kina erbjöd sig att stå värd för fredssamtalet om Ukraina mellan Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Budet kom i kölvattnet av Trumps och Putins första telefonsamtal om Ukraina.
Analytiker säger att Kina har intresse av att gå Trump till mötes för att mildra eventuella handelskonflikter. Däremot passar det ryska beroendet av kinesiska pengar och inflytande Xi Jinping.
– Ryssland och Kinas ledning har upprepade gånger signalerat att de håller ihop i alla väder, inklusive blåsväder, och man betonar starkt det här nära sambandet, säger Mattlin. Så det kan vara svårt att köra in en kil mellan dem.
Tvärtom kommer Xi Jinping att närvara vid ceremonierna i början av maj när Ryssland firar sin seger över Nazityskland i andra världskriget.
Det är också osäkert om Xi:s utspel får det resultat han vill. USA är skeptiska till Kinas inblandning och täta band till Ryssland.
Ursprungligen hade Trump lovat ett eldupphör i Rysslands anfallskrig i Ukraina redan efter 24 timmar vid makten. Att det nu dragit ut på tiden skyller Trumpadministrationen bland annat på kinesiskt stöd till Ryssland, ett stöd som låter dem ignorera en del diplomatisk press.
Under den kaotiska säkerhetskonferensen i München kom flera motstridiga bud, men det klarnade sedan att Ryssland och USA höll ett första samtal i Saudiarabien utan Ukraina, EU eller Kina.
Kina vill reparera broar till Europa
För att gardera sig mot en försämrad relation med USA har Kina redan gjort flera ouvertyrer till EU.
Utrikesminister Wang Yi förutsatte bland annat att Ukraina och Europa är delaktiga i ett avtal om vapenstillestånd eller eldupphör, vilket kan tolkas som ett försök till diplomatisk goodwill.
För Europa innebär den nuvarande situationen en svår balansgång.
– Det paradoxala är att vi hela tiden talat om att vi måste bli av med vårt beroende av Kina, men samtidigt är vi betydligt mera beroende av USA, inte bara militärt och i fråga om säkerheten men också teknologiskt med alla appar och liknande, säger Mattlin. Ganska många länder i Europa har också satsat hårt på sina ekonomiska relationer med USA.
USA är fortfarande en central partner för Europa, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt, men Kinas trevare om bättre relationer kan vara mera lockande nu, säger Mattlin.
– De senaste dagarna har man ju hört lite liknande budskap från Bryssel och på diverse håll i Europa om att det i det här nya läget skulle löna sig att att förstärka banden med Kina, eftersom man inte riktigt vet vad som kommer.
