Estland har inlett en omfattande reform i landets skolor. Målet är att det inte ska finnas ryskspråkiga skolor kvar efter 2029. Reformen har hittills väckt mindre öppet motstånd än väntat.
På Tallinna Mahtra Põhikool, en grundskola i området Mustakivi i stadsdelen Lasnamäe, möter reformen ändå stora utmaningar.
När vi besöker en matematiklektion för klass 4 börjar lektionen med sång. Det är en enkel sång med ord som är anpassade till en klass där de flesta av barnen aldrig har använt sin estniska:
Tere! – Hej!
Sind tore näha! Tere! – Trevligt att se dig!
Mis täna teha? Tere, tere! – Vad ska vi göra i dag?
Me jälle koos kui üks pere – Vi är åter tillsammans som en familj.
Mustakivi kallas ibland för hela Estlands mest ryskspråkiga område och här hörs knappt någon estniska.
Skolans rektor Edgar Roditšenko vet att barnen här nu har det svårt. Men lika frustrerande är det för lärarna.
– Det svåra är att du måste undervisa på ett språk som dina elever inte förstår. Det är en utmaning eftersom hundra procent av barnen i vår skola har ryska som modersmål.
Från och med hösten 2024 måste alla barn i Estland som går i första och fjärde klass få sin undervisning på estniska. För Tallinna Mahtra Põhikool innebär det en dramatisk förändring.
Roditšenko berättar att det är därför matematiklektionerna nu börjar med en estnisk sång.
Musiken underlättar språkinlärningen och är ett konkret exempel på hur reformen implementeras i klassrummet.
Oro för sämre ämneskunskaper
Språkreformen har väckt olika reaktioner bland föräldrar och utbildningsexperter. Enligt det estniska utbildningsministeriet är motståndet mot språkreformen i skolorna generellt sett lågt.
Den största skepsisen bland ryskspråkiga föräldrar handlar om hur barnens allmänna kunskaper kan påverkas negativt.
I opinionsundersökningar är nästan hälften av de ryskspråkiga mot reformen. Den vanligaste anledningen är just att barnens ämneskunskaper lider.
– I början lägger vi större fokus på språkinlärningen. Därför kommer vi väl att se en tillfällig nedgång i ämneskunskaperna, säger Ingar Dubolazov, chef för övergången till estniskspråkig utbildning vid Estlands utbildningsministerium.
– Men forskning och vår erfarenhet från skolor som redan tidigare har gjort övergången frivilligt, visar att det är tillfälligt. Det tar eleverna tre år att komma i kapp i kunskapsnivån.
Regionala skillnader – Tallinn till Tartu
Reformen påverkar ryskspråkiga barn olika beroende på var i Estland de bor.
I Lasnamäe utgör de ryskspråkiga knappt två tredjedelar av invånarna, så det är möjligt att leva helt på ryska i vardagen.
Samma gäller för landskapet Ida-Virumaa där de ryskspråkiga utgör tre fjärdedelar av befolkningen. Men det finns ryskspråkiga i hela Estland.
Ungefär var femte invånare med ryska som modersmål bor i områden där estniska är majoritetsspråk. Ett exempel på det är Tartu, där 15 procent av befolkningen är ryskspråkig.
– Här kan eleverna i allmänhet estniska väldigt bra. Många barn talar redan estniska från dagis, säger läraren Ellen Strohmann på Annelinna Gümnaasium, en grundskola och ett gymnasium i Tartu.
Vi träffar henne på en lektion med en klass fyror. Undervisningstempot är betydligt högre här än i klassrummet i skolan i Lasnamäe.
– Rekommendationen är att vi pratar mycket med barnen och bara använder estniska. Om du själv talar estniska med dem, måste de också svara på estniska, säger Strohmann.
Kulturell respektive nationell identitet
En av de mest omdiskuterade aspekterna av reformen är hur den påverkar den ryskspråkiga minoritetens identitet.
Annelinna Gümnaasiums rektor Hiie Asser tycker att det är som att blanda äpplen med päron.
– Ibland sägs det att om barnen undervisas på estniska begränsar det eller till och med eliminerar deras möjligheter att bevara sin kulturella identitet. Jag håller inte med om det.
Asser påpekar att barnen får tala ryska med varandra på rasterna. Det finns också personal på skolan som är enspråkigt rysk och barnen får förstås prata ryska med dem.
– Skolans uppgift handlar om deras identitet som estniska medborgare, deras nationella identitet. Vi hjälper dem att vara en del av det estniska samhället.
På Tartu universitet träffar vi Birute Klaas-Lang, professor i estniska som främmande språk. Hon är en av arkitekterna bakom reformen.
– Det här är precis den frågan som ofta ställs när vi träffar ryskspråkiga föräldrar. Vår syn är att det finns en kulturell identitet och en nationell identitet, och att det är olika saker.
Klaas-Lang är själv trespråkig sedan barndomen. Hennes pappa hade kommit till Estland från Litauen. Det här var under den sovjetiska ockupationen av Baltikum.
– Man kan vara flerspråkig utan att det splittrar ens identitet. Du kan vara helt och hållet estnisk och rysk på en gång.
Hon upprepar det som Hiie Asser säger.
– Syftet med reformen är att ge alla en estnisk nationell identitet – det land där du är medborgare.
Klaas-Lang drar paralleller till språksituationen i Finland.
– Ni har inte bara svensk- och finskspråkiga finländare, utan också arabisk- och turkisktalande finländare. Den nationella identiteten är inte kopplad till vilket språk man talar hemma.
Det här sättet att tänka är långt ifrån dominerande i Estland i dag.
– Estland har fortfarande en bit kvar till att förstå det här. Tanken är att reformen också ska få esterna att se de ryskspråkiga som en självklar del av den estniska nationella identiteten.
Flerspråkighet borde vara normen
Klaas-Lang betonar att samhället borde se flerspråkighet som en tillgång. Så är det inte i dagens Estland, där normen snarare är att estniskan ska prioriteras i alla sammanhang.
– Varje språk har ett egenvärde. Vi borde definitivt prata mer om flerspråkighet som normen. Flerspråkighet betyder dessutom inte alls att man måste kunna alla språk lika bra.
Det viktiga är, menar hon, att en person klarar sig i de situationer och sammanhang där de behöver sina andra språk.
Det är därför reformen ser så olika ut för dem som bor i starkt segregerade områden som Lasnamäe jämfört med Tartu.
– Utbildningsministeriet och skolorna arbetar nu intensivt med att stödja lärare och elever i den här övergångsprocessen. Fokus ligger på att utveckla olika effektiva metoder för språkinlärning för olika sorters skolor.
Klaas-Lang lyfter också fram hur viktigt det är att minimera de eventuella negativa effekterna på elevernas ämneskunskaper.
– Vi får se hur reformen kommer påverka det estniska samhället på lång sikt. Vi vill förstås att den ska leda till ökad integration och bättre möjligheter för de ryskspråkiga – både på arbetsmarknaden och i samhället i stort.
Drygt 25 procent av Estlands invånare har ryska som modersmål. Det betyder att reformen påverkar hela samhället oberoende av om den lyckas eller inte.
