Har du redan hört Ghosts första singel från nya skivan Skeletá? Om inte, ska du lyssna på senaste avsnittet av rockpodden Grönroos garage.
Podden hedrar också den legendariska New York Dolls-sångaren David Johansen som nyligen dog. Från att ha varit det tidiga sjuttiotalets dekadenta glamrockikon i ett av de hetaste banden i de hippaste kretsarna förvandlade Johansen sig till en calypsosjungande loungeartist på åttiotalet. 2006 återkom New York Dolls med en av de mest lyckade comebackskivorna inom rocken.
Här är veckans fem hetaste musiktips:
Ghost: Satanized
Vi har en ny påve! Frontmannen Papa V Perpetua tar över spiran och rökelsekaret på Ghosts kommande album Skeletá. Tobias Forge avviker inte heller den här gången från Ghosts trygga sound. Det är lika mycket satanisk hardrock som pop med en stilig svartvit musikvideo.
Satanized har kanske inte samma kraft som tidigare fullträffar som Mary on a Cross, Spillways eller Rats, men för trogna tjänare av Ghosts oheliga kyrka faller nog också Satanized dem i smaken.
New York Dolls: Fishnets & Cigarettes
David Johansen, som gick bort den 28 februari i år, var den sista kämpen i New York Dolls. Bandets två sjuttiotalskivor är förstås klassiker, men jag häpnas fortfarande av hur bra deras comebackplatta från 2006 var. Då levde ännu sångaren David Johansen och gitarristen Sylvain Sylvain men basisten Arthur ”Killer” Kane hann gå bort mellan återföreningen 2004 och skivan 2006.
År 2005 satt jag på en restaurang i Austin, Texas när David Johansen med sitt entourage stegade in och satte sig i bordet bredvid. Nej, jag vågade inte gå och be om en autograf, men smygtittade och pekade medan jag åt mina korvar och kräftor.
Uppbackade av Michael Monroes nuvarande gitarrist Steve Conte och Hanoi Rocks gamla basist Sam Yaffa levererade de en fullträff med One Day It Will Please Us to Remember Even This hela 32 år efter föregående Too Much Too Soon. De gjorde ännu två skivor till men de höll inte riktigt samma standard.
David Johansen var förstås mycket mer än bara New York Dolls sångare men det är så här jag vill minnas honom. Det är sexigt, skitigt, varmt och fullt av liv och dåligheter.
Det är fint att se att 00-talets svettigaste genre åter lyfter på huvudet med nya band
Lasse Grönroos
Krackel: Thoughts of you
Tidigare kallade sig det här åländska bandet för Blåsorkästern och de sjöng om motoriserade morotsrymdskepp på en skiva de gav ut år 2020.
Krackel är ett avsevärt bättre namn och de ska nu ge ut en ep. Det är rivig rock men jag gillar hur låten halvvägs ändrar skepnad för ett lugnt instrumentalt parti för att sedan ta fart igen. Sedan slutar allt med ett långt gitarrunkande, vilket ju alltid fungerar. Jag ser fram emot att få höra ep:n.
Rokets: Overload
Det är inte bara svenskarna som har monopol på actionrock, vilket dessa inhemska förmågor visar på den kommande skivan Bad Choices. Visst, det luktar The Hellacopters på långt håll men Helsingforsarna har också Hurriganes och förstås Motörhead i bagaget. Skivan som helhet har några givna höjdare och några bagateller, men det tänder till i till exempel Diamonds and Dust, White Raven och Overload.
Rokets startade 2017 och uppfinner inte precis hjulet på nytt, men det är fint att se att 00-talets svettigaste genre åter lyfter på huvudet med nya band. Frågan är när någon ska ordna en större festival i Finland med enbart Roket n' Roll av det här slaget?
Midnight: Satanic Royalty
Det var ju för fan julafton och avlöningsdag på samma gång när jag hörde att både Midnight och självaste Venom kommer till Finland och spelar i år. Tyvärr spelar de inte på samma festival.
Midnight är, utöver Girlschool, den ena headlinern på festivalen Sonic Rites i Helsingfors i maj. Venom i sin tur öppnar helvetets sju portar på Hellsinki metal Festival i Helsingfors ishall i augusti.
Jag har nu i flera års tid förklarat för alla jag känner hur Athenars enmansband Midnight är världens bästa metalband. Det är punkig Rot N’ Roll-blackmetal i Venoms, Sepulturas och Motörheads anda med svarta bödelshuvor.
Dags alltså att damma av patronbältet och dra på läderrocken!
Undrar du vilken skiva av Midnight som är bäst? Alla är bäst, speciellt de två första.
