Den 1 januari trädde den reviderade lagen om främjande av integration i kraft. Den nya lagen innebär att ansvaret för integrationen har flyttat över från arbets- och näringsbyrån till kommunerna.
Beslutet har fått både ris och ros. Bland annat har Finlands sex största städer starkt kritiserat beslutet och säger att det nya ansvaret tilldelas utan tillräcklig finansiering och kommer därför att göra integrationen av nykomlingar mer utmanande.
Regeringen har ställt upp ett mål om att 5–10 procent av alla invandrare i Finland ska integreras på svenska, men trots det råder det en oro för att för få invandrare väljer att integreras på svenska.
På Borgå folkakademi, Akan, har man redan i många år haft hand om den svenska integrationsutbildningen i Borgå. Men trots att det finns en oro för att för få integreras på svenska är man inte bekymrad på Akan.
– Jag känner nästan tvärtom eftersom vår nuvarande regering talar väldigt varmt för att öka integrationen på svenska. Vad är det vi ska vara oroliga för? säger Maria ”Trolle” Ingman, programansvarig för den svenska integrationsutbildningen på Akan.
Ingman tycker att det finns ett genuint intresse för att integreras på svenska i Borgå.
– Intresset för svenskan är stort och vi har ett jättebra samarbete med Borgå stad. Vi ser väldigt, väldigt positivt på att också öka möjligheten för att integreras på svenska i Borgå.
Ingman får medhåll av Akans rektor och vd Ingela Dahlqvist.
– Borgå stad har som målsättning att öka den svenska integrationen. Vi vet också att det svenska språket är enklare att lära sig än finska, och eftersom det krävs ett tydligt språk och en arbetsplats för att bli finländsk medborgare så är svenskan kanske ett bättre spår att ta.
Ingman påpekar ändå att det också är bra att lära sig finska om man ska bo i Finland.
– Om man tänker jobba i Finland och i Borgå, så måste man också lära sig finska. Men den här själva integrationsbiten är ju inte bara att lära sig ett språk, utan också att få ett sammanhang som man ska leva sitt nya liv i. När man kommer in i kulturen på svenska så är det mycket, mycket lättare att senare lära sig finska.
Få vet om att Finland är tvåspråkigt
Inte nog med att intresset för att integreras på svenska i Borgå är stort så har intresset under årens lopp ökat, enligt Ingman.
– Jag tror att man blir alltmer medveten om att man kan börja sin integrationstig på svenska.
Enligt Ingman är Borgå stad bra på att informera invandrare om möjligheten att lära sig svenska.
– Tyvärr har vi hört om att det funnits sådana som inte tyckt att det är okej att klienten väljer integration på svenska, men det har blivit mycket bättre. Jag litar på att sysselsättningsområdet här i Borgå också i framtiden är duktiga på att berätta att den möjligheten finns.
Trots det ökade intresset för svenska så märks det ändå att inte alla vet om att man kan integreras på svenska i Finland.
– De från utlandet som är på väg hit får ibland information om Finland och börjar lära sig finska innan de flyttar hit. Det är då de borde få information om att det går att välja också svenska, säger Dahlqvist.
– Men så ser det tyvärr inte ut idag, de får ingen förhandsinformation om svenskan, säger Ingman.
Dahlqvist berättar att fast det är svenska språket som är huvudfokus vid integreringen på Akan så vill man också se till att studerandena lär sig lite finska.
– Vi är måna om att de också lär sig lite finska, men det är tvärtom på finskt håll, där lär man sig inte ens lite svenska.
KAJ ger ökat intresse för svenskan
Förutom att det finns ett intresse för att lära sig svenska bland invandrare i Borgå så händer det också att finskspråkiga söker sig till Akan för att lära sig svenska.
– Vi brukar ha några varje år, och vi välkomnar dem absolut. Det kan till exempel vara sådana som har läst svenska några år i skolan och har konstaterat att de inte kommer ihåg någonting av det. De är jättevälkomna hit till oss, säger Ingman.
Efter humorgruppen KAJs genomslag i Melodifestivalen har finlandssvenskan inte bara fått ett lyft i Sverige utan också i Finland. Det tror både Ingman och Dahlqvist kan leda till att fler vill lära sig svenska.
– Vi tycker att det är jättebra att finlandssvenskheten lyfts fram genom KAJ och att både finskspråkiga och sådana som jobbar med integration inser att man också kan gå en integrationsutbildning på svenska, säger Ingman och fortsätter.
– Det är fantastiskt att finska Finland blir medveten om att vi har ett fungerande socialt och kulturellt liv på finlandssvenska. Det är inte bara den där lilla procenten finländare som har svenska som modersmål, utan det finns en levande finlandssvenskhet.
Dahlqvist nickar instämmande och fortsätter.
– Killarna i KAJ är så naturliga och står stadigt med fötterna på jorden, så kanske vi nu får bort den här myten om fi-fi-fi-finlandssvenskar. Vi finlandssvenskar är helt vanliga och jättetrevliga människor.
Dahlqvist hoppas och tror också att den rådande KAJ-febern kan leda till att också arbetsgivare får upp ögonen för svenskan i Finland.
– Jag tror också att arbetsplatser där man kanske bara kan engelska och finska nu ser förmånen i att arbetstagarna skulle kunna också lite svenska. I så fall är de välkomna till oss, vi kan skapa utbildningar enligt behov för företag.
