För Aarni Mikkola, 32, började kampen mot övervikten i tidig ålder.
– Redan i tonåren var jag lite rundare än de flesta. Skolhälsovårdaren påpekade att det skulle vara bra om jag tänkte lite på min vikt.
Mikkola berättar att den första stora livsstilsreformen för att få ner vikten kom redan i tonåren.
– Jag gjorde om allt i mitt liv, och det fungerade. Jag gick ner 30 kilo i vikt.
Men vikten kom så småningom tillbaka. Ett oregelbundet liv som frilansande sminkare och dragartist ledde till varierande dygnsrytm och dåliga matvanor. I 25-årsåldern var vikten uppe i 125 kilo. Det var dags för nästa livsstilsförändring.
Denna gång framför kamerorna i TV-programmet Suurin Pudottaja, där människor tävlar om vem som kan gå mest ner i vikt. Mikkola gick ner nästan 20 kilo och vann programmet.
– Jag lyckades och höll min vikt i närmare två år.
Men glädjen blev inte längre än så. En skidolycka gjorde att Mikkola skadade korsbanden i knät och läkarna beordrade honom att undvika att röra på sig medan det läker.
Rörelseförbudet gjorde att vikten började stiga och då vågen igen visade 128,5 kilo rekommenderade läkaren en fetmaoperation för att hjälpa Mikkola få tillbaka kontrollen över vikten och rörligheten.
– Jag hade egentligen ingen koll på vad en fetmaoperation är, men efter fler diskussioner med läkaren och efter att ha undersökt detta själv så bestämde jag mig för att det kunde vara vägen tillbaka till ett hälsosammare liv.
Nu, ett drygt år efter operationen är Mikkola nere på 72 kilo och mår mycket bättre.
– Jag har nu mycket bättre självförtroende, jag har blivit av med min typ 2-diabetes och jag har inte längre problem med knät. Operationen gav mig mycket mer än jag kunnat hoppas på.
Fetmaoperationer ska erbjudas allt fler unga
I Finland har man utfört fetmaoperationer på vuxna i över 20 år, och sedan 2019 har fetmaoperationer funnits med i vårdplanen även för 13–18-åringar som lider av fetma.
Vårdplanen finns med i de nationella god medicinsk praxis-rekommendationerna, som är en samling oberoende nationella behandlingsrekommendationer baserade på forskningsresultat.
I praktiken är det ändå bara enstaka minderåriga som opererats sedan dess. Nu är planen att lägga i en högre växel, säger Paulina Salminen, som leder arbetsgruppen som ska göra fetmavården mer konsekvent i hela landet.
– Vi måste se till att alla, både unga och vuxna, får tillgång till effektiv vård oavsett var i Finland de bor, säger hon.
Salminen är professor i kirurgi och överläkare vid Åbo universitetscentralsjukhus. Hon är även aktiv i både nationella och internationella organisationer som arbetar för att förbättra vården för personer som lider av fetma.
Förståelsen liten och stigmat stort
För Salminens del handlar det inte enbart om att sprida kunskap om vården till patienterna. Även många inom vårdbranschen behöver mer utbildning för att förstå fetman och ta sjukdomen på allvar.
– För det är helt klart att det här är frågan om en kronisk sjukdom, säger Salminen som jobbat med ämnet i över 20 år.
Salminen förklarar att det finns till exempel genetiska, mikrobiologiska och hormonella faktorer som inverkar på vikten och viktkontrollen. Dessutom förekommer det rubbningar i hunger- och mättnadskänslan och i kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.
– Allt det här är bevisat inom vetenskapen, men ändå är stigmat stort och förståelsen liten för dem som lider av fetma, säger Salminen.
Även om rekommendationen gäller 13–18 -åringar så påpekar Salminen att det bara handlar om ett fåtal unga varje år vars fetma är så allvarlig att en operation blir aktuell. Dessutom är det bara fysiskt vuxna som kan erbjudas fetmaoperation.
– Barn som fortfarande växer på längden kommer inte upp på det här operationsbordet. I övrigt är kriterierna för minderåriga patienter de samma som för vuxna.
Andelen unga som uppfyller kraven för operationen räknas i promille, säger Harri Niinikoski, specialistläkare inom barnsjukdomar vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Enligt Niinikoski har man inom sjukvårdsdistriktet uppskattat att det handlar om några enstaka unga årligen.
Vems beslut?
Organisationen Lile, en nationell förening som vill främja och förbättra fetmavården, är tveksam till att unga ska opereras.
Till Svenska Yle skriver de så här på vår fråga om fetmaoperationer för unga:
”Operationen kan i bästa fall vara ett verktyg i vården av unga som lider av fetma, men det får inte vara den primära vårdmetoden. Barn och unga måste garanteras en trygg uppväxt även under vårdprocessen, och alla vårdformer måste ta i beaktande den ungas utveckling som helhet, både då det gäller det psykiska och det fysiska välmåendet.”
Aarni Mikkola, som opererades som 30-åring, undrar om en minderårig faktiskt är redo för en operation och inser vad det handlar om.
– För att lyckas med viktnedgången efter operationen krävs en enorm självdisciplin och viljestyrka och man måste vara beredd att ändra alla sina matvanor. Jag hade inte varit redo för det i tonåren, säger han.
Kirurgen ger lugnande besked
Paulina Salminen hör den här oron, men kommer med lugnande besked.
– Det är alltid den unga personens beslut om hen vill opereras eller ej.
Vårdbesluten fattas i samråd med ett multidisciplinärt team där experter på många olika områden deltar. Dessutom deltar förstås patientens vårdnadshavare, säger Salminen.
Salminen håller med om att det är viktigt att patienten själv är införstådd med att fetma är en kronisk sjukdom som kräver att man gör stora och bestående förändringar i sitt liv. I vissa fall kan livsstilsförändringar leda till ett lyckat resultat på egen hand, men när det gäller allvarlig fetma räcker det inte. Det finns fungerande vårdmetoder, så som mediciner och fetmakirurgi, och de ska erbjudas, säger Paulina Salminen.
– Vi kan inte säga ”ät mindre och rör på dig mer” och lämna det där. Det är som att läkarna skulle säga ”tänk mer positivt” till en person som lider av högt blodtryck, och sedan låta bli att erbjuda de fungerande medicinska lösningarna.
Fetmaoperation är inte den första vårdmetoden. Till en början handlar det om att ge stöd och råd för att få till stånd en bestående livsstilsförändring. Det finns även mediciner som kan hjälpa till med det.
Salminen påminner om att operationen bara en liten del av vården, och att den kroniska sjukdomen inte försvinner på operationsbordet. Oavsett om man opereras eller inte så behövs en livsstilsförändring för att uppnå bestående resultat.
– Man kommer alltid att leva med en ökad risk för fetma, säger Salminen.
Målet med vården är att ge patienten årtionden av ett hälsosammare liv utan de komplikationer och tilläggsjukdomar som fetma ofta för med sig. Då handlar det i synnerhet om typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
För Aarni Mikkola ser framtiden nu ljus ut.
– Jag mår bra och jag tycker att jag ser bra ut. Min kropp fungerar och jag ser positivt på framtiden. Det viktigaste med den här resan har varit att få tillbaka hälsan och tron på framtiden.
Rättelse 26.3.2025 kl 16.05: Förtydligande om att det handlar om typ 2-diabetes.
