BRYSSEL Planerna på att bygga ut Europas försvar går framåt. EU:s utrikeschef Kaja Kallas presenterade vid en presskonferens på eftermiddagen en vitbok, det vill säga strategi, för hur Europa ska rustas upp inom de närmaste fem åren.
– Vi befinner oss nu i en avgörande tid för Europas säkerhet, en förändring av den internationella ordningen som vi inte sett sedan 1945, säger Kallas.
För att möta dagens försvarsutmaningar betonar vitboken behovet av att stärka den europeiska försvarsindustrin genom samordnad efterfrågan och gemensamma upphandlingar. Strategin syftar också till att utveckla EU:s försvarsmarknad genom att förenkla de befintliga regelverken.
Målet är att stärka Europas försvarsförmåga under de närmaste fem åren för att vara bättre år 2030. Kommissionen hänvisar till underrättelseuppgifter om att Ryssland har beredskap att testa EU:s och Natos försvarsförmåga inom de närmaste åren.
– Underrättelsetjänster, till exempel i Tyskland och Danmark, har nyligen gått ut med att Kreml förbereder sig på att testa Natos femte artikel före år 2030. Därför behöver vi en beredskapsplan, säger försvarskommissionär Andrius Kubilius.
Ny fond ska sporra till europeiska uppköp
I förslaget ingår en ny fond för att stödja medlemsländernas gemensamma upphandling av försvarsmateriel genom lån på upp till 150 miljarder euro. En förutsättning för att få stöd via fonden är att minst 65 procent av komponenterna i de produkter som skaffas in är tillverkade i EU.
Dessutom möjliggörs samordnad upphandling med vissa tredjeländer, förutsatt att deras industri uppfyller EU:s regler och att ett bilateralt avtal finns på plats. Kommissionen betonar också vikten av att fördjupa samarbetet med likasinnade länder globalt för att stärka Europas säkerhet.
Vidare vill kommissionen lätta upp EU:s budget- och skuldregler för länder som lånar pengar till försvaret samt möjliggöra direkta investeringar i vapen via Europeiska investeringsbanken EIB. Målet är att mobilisera upp till 800 miljarder euro i nya försvarsinvesteringar under de närmaste åren.
Enligt försvarskommissionär Kubilius ska åtgärderna möjliggöra att medlemsländerna kan öka sina försvarsbudgetar till 3,5 procent av bruttonationalprodukten (bnp). För tillfället investerar EU-länderna sammantaget mindre än 2 procent av bnp på försvaret.
Stödet till Ukraina fortsätter
En vägledande princip i försvarsstrategin är att EU:s militära stöd till Ukraina måste fortsätta. Samtidigt har Ukraina färdigheter som de övriga europeiska länderna behöver, betonar Kaja Kallas.
– Vi har mycket att lära av Ukrainas erfarenheter från slagfältet. Vi bör kunna utveckla försvarssystem såväl för Ukraina som tillsammans med Ukraina.
Vitboken presenterar en vision för ökat militärt bistånd och för Ukrainas deltagande i utveckling av den europeiska försvarsförmågan framöver.
En central del av ambitionen är att integrera den ukrainska försvarsindustrin i den europeiska försvarsmarknaden, bland annat genom att ge ukrainska företag tillgång till upphandlingar via den nya försvarsfonden.
Diskussionen om försvarsstrategin fortsätter på torsdag då EU-ledarna samlas till ett toppmöte i Bryssel.
