BRYSSEL Två veckor efter det föregående krismötet om Ukraina samlas EU:s stats- och regeringschefer åter för att diskutera stödet till Ukraina och stärkandet av EU-ländernas försvar.
Som grund för försvarsdiskussionen ligger en strategi som EU:s utrikeschef Kaja Kallas presenterade i onsdags. Strategin fokuserar på att stärka den europeiska försvarsindustrin genom gemensamma upphandlingar och en mer enhetlig försvarsmarknad.
Målet är att förbättra Europas försvarsförmåga de kommande fem åren för att vara bättre rustad inför 2030.
Kommissionen hänvisar till underrättelseuppgifter som tyder på att Ryssland kan komma att utmana EU:s eller Natos försvarsförmåga inom de närmaste tre till fem åren.
Kommissionen skyndar på försvarsinvesteringar
Enligt Kaja Kallas står EU inför en säkerhetssituation som saknar motstycke sedan slutet av andra världskriget.
Därför vill kommissionen ge medlemsstaterna förutsättningarna att öka sina försvarsinvesteringar till 3,5 procent av bruttonationalprodukten (bnp). För tillfället investerar EU-länderna sammantaget mindre än två procent på försvaret.
Försvarsstrategin syftar också till ett fördjupat försvarssamarbete mellan Ukraina och EU. EU betonar att Ukraina har betydande färdigheter inom försvarsområdet som även EU kan gynnas av.
Inför toppmötet har Kallas lagt fram ett förslag om en ny fond på upp till 40 miljarder euro för att upprätthålla det militära stödet till Ukraina.
Förslaget har tillsvidare ändå inte fått grönt ljus av alla medlemsländer, även om många ställer sig positivt till initiativet.
Finansieringen ett stridsäpple
Samtidigt som det finns en bred enighet om behovet av att rusta upp och att fortsätta stödja Ukraina kämpar medlemsstaterna med att ta fram pengar för de jättelika investeringarna.
Kommissionens strategi utgår från att medlemsländerna ska få friare tyglar att öka sina budgetar. Däremot utlovar man inga nya pengar i form av bidrag till medlemsstater för satsningar i försvaret.
Det här har fått vissa medlemsländer att ifrågasätta om de föreslagna åtgärderna är tillräckligt effektiva med tanke på miljardbehoven inom försvaret. Man efterlyser direkta EU-bidrag i stället för lån för att få fart på försvarsinvesteringarna.
Samtidigt är många nordeuropeiska länder som Nederländerna och Sverige kritiskt inställda till att öppna för mer direkta bidrag och gemensamma lån. Man hänvisar till att man inom EU trots det svåra säkerhetspolitiska läget måste fundera på hur man ska få ekonomin att gå ihop.
Utöver försvarsfrågor diskuterar EU-ledarna bland annat migration, läget i Mellanöstern och EU:s konkurrenskraft. Finland representeras vid mötet av statsminister Petteri Orpo (Saml).
