Hybridkrig. Skuggkrig. Katt-och-råtta-lek. Kärt barn har många namn, men analytiker är överens: Samtidigt som Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter för fjärde året utspelar sig ett annat under ytan.
Ofta utkämpas det kriget bokstavligen under ytan, till havs.
– Det råder inget tvivel om saken: det pågår ett krig i Atlanten. Det är en katt-och-råtta-lek som har pågått sedan slutet av kalla kriget och som nu trappas upp igen, säger en högt uppsatt källa inom det brittiska försvaret till The Sunday Times.
– Vi ser en fenomenal mängd rysk aktivitet, tillägger källan.
The Times har publicerat en färsk rapport om vad Storbritannien gör för att försvara sig mot det hot som Ryssland utgör mot marin infrastruktur.
Bland annat avslöjar tidningen att ryska sensorer har hittats i brittiska vatten. De antas ha placerats ut för att spionera på brittiska ubåtar.
En del av sensorerna ska den brittiska flottan ha identifierat på havsbottnen, medan andra ska ha sköljts i land.
Storbritannien har fyra kärnvapenbestyckade ubåtar av Vanguard-klass och av dem befinner sig minst en alltid till sjöss och redo.
Ryska fartyg spionerar
Ett av de fartyg som från rysk sida deltar i skuggkriget är fartyget Jantar (ibland stavat Yantar). Enligt Kreml är det ett forskningsfartyg, medan Natoländer betecknar det som ett spionfartyg.
Amerikanska Wall Street Journal rapporterade i januari att Jantar enligt tjänstemän i väst i ett tiotal år har kartlagt sjökablar världen över.
Då hade Jantar påträffats i Irländska sjön mellan England och Irland i närheten av datakablar som används av techjättarna Microsoft och Google.
Efter den incidenten har Storbritanniens försvarsminister John Healey gett sitt lands militärfartyg tillstånd att bevaka Jantar på närmare håll.
Inom flottan var det ett välkommet beslut, rapporterar The Times.
– Vi måste följa spelets regler. Men förr var vi trevliga när vi spelade, nu gör vi det mer kraftfullt, säger en högt uppsatt tjänsteman till tidningen.
Livsviktiga sjökablar
För Storbritannien är undervattenskablarna speciellt viktiga. Närmare en femtedel av den elektricitet som britterna använder kommer från vindparker till havs och den energin överförs via sjökablar.
Över 70 procent av de brittiska hushållen använder sig av gas för uppvärmning, vilket gör att gasrören mellan Norge och Storbritannien är av ytterst stor vikt.
– Om du kapar dem så är den energin borta – och sker det vintertid när användningsgraden är hög kan det bli allvarligt, säger en högt uppsatt militärtjänsteman till The Times.
Ett 60-tal datakablar kopplar de brittiska öarna till resten av världen. Liksom i Östersjön är datakablarna i Nordsjön och Engelska kanalen enkla att kapa och var de går ingen hemlighet, men enligt källor i flottan som The Times talat med är antalet kablar så stort att det skulle krävas en väldigt omfattande attack för att på allvar kapa britternas tillgång till internet och övriga datatjänster.
De kablar som används för banktrafik mellan USA och Europa är däremot av avgörande betydelse för finansmarknaderna i väst. Volymen av data som passerar i kablarna är så stor att satelliter inte duger som reserv: Nato bedömer att transaktioner till ett värde av 10 triljoner dollar går via sjökablar dagligen.
Dessutom finns det militära kablar som de brittiska myndigheterna oroar sig för att Ryssland ska kunna kartlägga, avlyssna eller förstöra.
– Det finns kablar som inte är offentliga. Ryssarna har kapacitet att kapa militära kablar, säger en högt uppsatt källa till The Times.
Ökad bevakning på större djup
För att gardera sig mot potentiella angrepp mot sjökablar har Storbritannien trappat upp sin bevakning till sjöss.
Ett element i försvaret är att försvarssamarbetet JEF, där också Finland ingår, börjat spåra fartyg med fokus på bland annat Östersjön, de danska sunden, Nordsjön och delar av Engelska kanalen. Estland och Finland har gemensamt ansvar för övervakningen av Finska viken.
Vid Östersjöns djupaste plats, Landsortsdjupet, är det 458 meter till bottnen, men medeldjupet är bara kring 55 meter. I närheten av de brittiska öarna gör den europeiska kontinentalsockeln att havsdjupet sällan överstiger 300 meter, men i Atlanten är utmaningarna av en annan storleksklass.
De ryska insatserna leds av Huvuddirektoratet för djuphavsforskning, mer känt under kortnamnet Gugi.
Bland annat spionfartyget Jantar lyder under Gugi, men enheten har också en flotta på sex små atomubåtar till sitt förfogande. De kan röra sig på tusentals meters djup och har robotarmar som kan kapa kablar eller lägga ut sprängladdningar på havsbottnen.
De ryska miniubåtarna har två större ubåtar som baser, vilket innebär att de i hemlighet kan flyttas så gott som vart som helst i världshaven, konstaterar The Times.
För att ha en chans att försvara sig mot de ryska ubåtarna skaffade Storbritannien 2023 ett norsktillverkat stödfartyg för djuphavsarbete. RFA Proteus, som fartyget nu heter, har ett batteri av undervattensfarkoster som kan sättas in för att bevaka Natovatten.
– Vår roll är att både besegra alla hot mot Storbritannien och lyfta fram hoten ur skuggorna. Det senare gör vi genom insikter om vem som ligger bakom och genom att lägga fram bevismaterial för att undvika missförstånd och se till att de som hotar Storbritannien står till svars för vad de gör, säger kapten Simon Pressdee på Proteus till The Times.
Regeringen i Finland har meddelat att man går in för att höja försvarsanslagen till tre procent av bnp, medan den brittiska regeringen ska höja försvarsbudgeten till 2,5 procent av bnp till år 2027.
Enligt The Times finns ”nya investeringar för krigföring på havsbottnen” bland det britterna kommer att satsa på.
