Regeringen har som mål att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska.
Målsättningen är ändå otydlig, uppger tankesmedjan Magma som kartlagt hur integrationen fungerar i Finland.
– Med vilka variabler skall målsättningen på 5–10 procent mätas? I relation till antalet som integreras på finska, eller i relation till antalet utlandsfödda nyinflyttade? Per år, eller under hela regeringsperioden? undrar Magmas chef Nils Erik Forsgård, som skrivit rapporten.
Samtidigt säger han till Svenska Yle att den bästa mätaren är kopplad till ansökningar om medborgarskap, och där ser det lovande ut med tanke på att uppnå målet.
– Min bedömning är att vi redan nu delvis lever upp till målet i regeringsprogrammet. Kring sju procent av alla som har ansökt om medborgarskap från den 1 januari 2024 till den 28 februari 2025 har gjort det med svenska som kontaktspråk.
Enligt Forsgård råder det samtidigt brist på tillförlitliga statistiska underlag och dessutom saknas det allmänna definitioner för integration.
En av dem som har integrerats på svenska är Ramona Larsen. Hon jobbar nu som koordinator på informations- och kulturcentret Luckan i Helsingfors och kommer ursprungligen från Uganda. Larsen säger att det var lätt att välja att integreras på svenska.
– Mina barns familj är svensktalande. Och mina barn går i svenskspråkig skola, så det var lättare för mig att integrera mig på svenska. Jag har mer möjlighet att öva mig på svenska än finska, säger hon.
Är det här någonting du skulle rekommendera för andra också, att integrera sig på svenska i Finland?
– Jag kan rekommendera det för andra, att integreras på svenska, om man pratar engelska, för det är då lättare att lära sig svenska.
Stora utmaningar i arbetet
Aktörer som arbetar med integration på svensk- och tvåspråkiga orter som Magma talat med säger att det fortfarande finns stora utmaningar för den svenskspråkiga integrationen.
Det handlar om att tjänstemän saknar intresse och om brister i kommunikationen. Arbetet verkar ofta bäras upp av eldsjälar snarare än konsekventa institutionella lösningar.
– De som jobbar på de kommunala integrationsenheterna eller inom sysselsättningstjänsterna, de är kompetenta. De kan sin sak, och gör sitt jobb. Om en nyanländ inte får information om att man också kan integreras på svenska i det här landet så sitter de ju mer eller mindre arbetslösa på sina enheter, säger Forsgård.
Det finns också en oro för att Migrationsverkets beslut att stänga flyktingförläggningar kommer att försämra förutsättningarna ytterligare, då förläggningar på svenskspråkiga orter som Oravais och Mariehamn läggs ner.
Magma påpekar att vi står inför en verklighet där arbetskraft behövs, men där vi stänger dörren för dem som kunde bidra. Särskilt den svenskspråkiga integrationen riskerar att bli en symbolfråga utan substans om inte politiska beslut följs av handling, säger tankesmedjan.
