Låt politikerna äta skolmat. Vi vill ha mera vegetariskt och närproducerat. Besvikelsen över brister i skolmaten var stor när Svenska Yle gjorde sin granskning.
Mellan den 24 och 30 september granskade Svenska Yle skolmaten. I granskningen deltog ett tiotal redaktioner, bland annat Spotlight, Närbild, X3M och Vega, Hajbo, nyheterna och regionerna.
Den vuxna publiken uttryckte stor oro över tillsatser i halvfabrikat och ingrediensers låga kvalitet samt ständiga inbesparingar i kommunerna.
- Det är ett bottenbetyg för en demokrati, när man inte ens kan se till att barnen i skolan kan få ordentlig mat. Besparingar kan göras på andra saker än något så viktigt som mat för barn. Men vi har ju de politiker vi förtjänar.
Barnen är rätt nöjda med skolmaten
Det finns alltid maträtter som delar smaken. Barn och unga är trots det överlag nöjda med skolmaten.
Hajbos följare önskar dock flera önskerätter, efterrätt på fredagar och ett större urval av maträtter att välja mellan.
När skolköken inte lyckas leverera handlar det ofta om skolmatens konsistens.
- Att skolmaten inte skulle vara jätte mosad och ha mycket vatten i sig så att det ser ut som om någon redan ätit den.
Hajbos redaktör Keira fick veta att kökspersonalen kan ändra i matlistorna och ge svar på brister i matens kvalitet. Skolans rektor skall man prata med om tiden inte räcker för att äta lunchen i lugn och ro.
Undervisningsråd Marjaana Manninen från Utbildningsstyrelsen uppmanade barnen att grunda en grupp skolmatsagenter som aktivt jobbar på att förbättra skolmaten.
Inbesparingar och centralisering
Allt fler kommuner går in för att centralisera skolbespisningen. Artiklarna om mättade fetter och tillsatser samt moderna metoder som kallrörning och cook and chill upprörde många, bland annat flera lärare.
- Lasagnette som cook and chill låter väldigt vidrigt. Tveksam om jag skulle äta av det som serveras. Det är väldigt få maträtter som lämpar sig för cook and chill, egentligen endast soppor och grytor.
Lärare 1: "Korv" med 25% kötthalt... "Skinka" med 51% kötthalt... tillsatt vatten, vatten, vatten... Bomull i köttbullarna (det är sant)... Hund- och kattmat är av högre kvalitet. Det säger något om våra prioriteringar idag.
Jag slår vad om att de flesta vuxna inte skulle äta skolmaten som lunch dagligen.
Lärare 2: Jag slår vad om att de flesta vuxna INTE skulle äta skolmaten som lunch DAGLIGEN! Blir frustrerad på vuxna som säger att den är såååå goood efter ett kort besök i skolan.
Exempel: Tillagad fisk som STINKER fisk... Makaronilåda som är blek som snö och rinnig... Forellfrestelse som består av krossat forellavfall + vatten.... Broilerbullar som innehåller allt det som inte duger att säljas....Sallad som till 80% består av KÅÅÅÅÅLLL... Köttsås som består av 4 % hårda köttbitar och 200% sås.
Ilska och pessimism över nuläget
Kommuners tjänstemän och beslutsfattare beskylldes också för att kringgå sitt ansvar genom att spara in på skolmaten.
- Pengarna och sparandet har lagt en dimma framför beslutsfattarnas ögon. De tror bara att maten måste göras i storkök och vara mycket halvfabrikat för att bli billigast.
Det är sorgligt och skrämmande hur beslutsfattarna likt en skock får fattar horribelt vansinniga beslut bara för att det är trendigt.
Politikerna skall äta skolmat
Politiker och tjänstemän skall bjudas in till skolor för att smaka på mat som är gjord av halvfabrikat genom kallrörning eller med cook and chill-metoden.
Johan: Lämnade in ett medborgarförslag om att när Helsingfors stad representerar SKALL det serveras skolmat. Tror ni att det gick igenom?
Den nuvarande utvecklingen mot större enheter har också sina försvarare.
- I kedjan från tillverkning till tallriken finns många delar. Om maten smakar bra eller dåligt avgörs i sista delen och av dem är skolbespisningens personal den viktigaste delen. De bör servera maten aptitlig, d.v.s. snyggt och attraktivt. Färska grönsaker är viktiga. Storkök gör maten betydligt billigare än i mindre kök, svinnet minskar, inköpen blir förmånligare och så vidare.
Få politiker vågar uttala sig
I Slaget efter tolv den 27.9 konstaterade programledaren Filip Stén att det är svårt att få österbottniska politiker att ställa upp och prata om skolmaten i etermedia.
I den debatten deltog fullmäktigeledamot Jakob Storbjörk från Jakobstad.
I kommentarsfältet var det bara kommunstyrelseordförande Rainer Bystedt som öppet försvarade sin kommuns linje.
- I Vörå har vi dyra matportioner i förhållande till grannkommunerna... Det får dom också vara, för våra barn i vår kommun skall ha mat som görs samma dag och helst tillreds i samma fastighet. Riktig mat som elever äter är det viktigaste på hela skoldagen. Det kan vara den enda varma måltiden under dagen i många hem. Jag har aldrig haft förståelse för detta sparande. Vi borde istället bli bättre på att ge barnen närproducerad mat och visa varifrån vår föda kommer.
Vardagen inte lika rosig i alla skolor
Skoleleverna får av naturliga skäl mest uppmärksamhet när skolmaten tas upp. Därför var lärarnas och kockens frispråkiga berättelser om hur de upplever vardagen ytterst viktiga och välkomna.
- Jag jobbar i skola och trivs med det, men maten är en plåga.. I skolmatsalen gäller följande: fyll upp tallriken med grönsaker (oftast är det kål). Ta så lite annat som möjligt, så du klarar av att äta med god min. Och håll minen inför eleverna. Tvinga dem ändå inte att äta upp oätligt (säg inget om matens oätlighet). Ha med choklad, inom en timme måste du få något som innehåller energi.
- Jobbar som lärare i en kommun där vi serveras cook and chill-mat till lunch. Såserna är tjocka som jag vet inte vad. Ser ut som om man satt i för mycket mjöl. Under sommarlovet hade jag inga som helst problem med min mage. Efter 2 veckor på jobbet reagerade magen. Magknip och behov att gå på wc för att göra nummer två samt en massa luft i magen och fisar som luktar vidrigt. Man blir som åsnan mellan två hötappar då man å ena sidan vill visa eleverna goda matvanor men å andra sidan vill man inte äta av maten eftersom man vet att det ofta slutar med magknip. Att det varit lunch märks också på en del av eleverna. De sitter och fiser i klassen eller ber om att få gå på wc.
- Att jobba som skolkock börjar kännas lite olustigt. Man känner sig jagad och pressad från alla håll. Man ska i princip trolla fram restaurangmat av högsta kvalitet av väldigt små resurser. Tror nog att den mesta skolmaten är bra, men det finns av någon orsak en väldigt förutfattad mening om den från alla håll och kanter.
Signaturen Studerande inom hushållsvetenskaper ger ett konkret förslag.
- Jag tycker att alla de som har orkat klaga på maten också skulle kunna orka skicka in en matsedel för en vecka, där priset på råvarorna är 0,8€ per person per måltid? Och ja, det skall ju förstås vara närodlade organiska produkter som används.
Husmanskosten är en del av identiteten
Den som växer upp i en urban miljö kan lätt välja mellan mat från olika kök - även rätter från det moderna vegetariska köket.
Nya mattrender når sällan ut bortom storstäderna och saknas därför på landsbygden och i mindre städer.
På landsbygden får maten en annan funktion. Den är en del av traditionerna och matkulturen förändras därför betydligt långsammare över generationerna.
Maten utgör en viktig del av uppfostran och genom maten lär man sig familjens och släktens traditioner.
- Det vi föräldrar önskar är varken mera spännande maträtter eller variation. Mina barn älskar när skolan bjuder på helt vanlig havregrynsgröt. Barnen förtjänar skolmat gjord på naturliga råvaror; smör istället för margarin, potatismos av potatis, mjölk och smör, köttbullar gjorda på malet kött, ägg, mjölk, skorpsmulor och kryddor.
Husmanskosten är en del av gastronomin
Husmanskosten representerar den finländska gastronomin genom tiderna. Men den utvecklas hela tiden och idag kallar vi kebab, pizza och italienska pastarätter för finländsk mat.
Farmor: Varför duger inte vanlig husmanskost åt skolbarnen längre?
Kimmen: Farmor, tacos är ju nuförtiden vardagsmat som jag och ungarna gillar. Det finns annat än fläsksås och potatis.
Farmor: Det är inget fel med att ta med flera rätter från olika matkulturer i skolmaten. Tacos låter däremot vidrigt. Antagligen är det är de vanliga halvfabrikatstacosen man vanligtvis får i Finland. Jag tror att om de skulle tillreda bra tex-mex-mat så skulle antagligen ungarna tycka att det är för konstig mat.
Mer vegetariskt i framtiden
Enligt Statens näringsrekommendationer skall vi äta mera grönt och mindre mängder kött, i synnerhet rött kött.
Bland Hajbos följare var det flera barn som önskade mera vegetariskt, men att den skulle vara bättre tillredd.
- Börja gärna redan nu med att utbilda personalen i vegetarisk matlagning. Bönor med surt tomatkross är rätt trist vegomat. Eller typ morotssoppa.
- Mer vegetarisk och vegansk mat som man kan äta fast man äter t.ex. glutenfritt. I Sursik har dom bara vege för de som inte har någon diet.
Mera vegetariskt får gehör hos de unga, men väcker starka känslor hos vuxna som försvarar köttets roll i skolmaten.
- Kött hör till kostcirkeln och innehåller proteiner som man behöver! Sedan då man är fullvuxen kan man välja vilken stil man vill men barn skall inte behöva lida!
Johanna Dikerts kolumn om mer vegetarisk skolmat fick publiken att tända till.
Nog räcker det ju mer än väl att man fått intvingat ett vegetariskt alternativ på de flesta menyer. Inte ska väl alla tvingas äta vegetariskt för att ett fåtal tycker att det är häftigt.
Tanken på mer vegetariskt fick också stort bifall, men några undrade om man verkligen kan laga goda vegetariska rätter med cook and chill-metoden i stora centralkök.
- Skolmaten är kanske inte den bästa platsen att göra folk positiva till mer vegemat. Har vi inte läst tillräckligt artiklar om mat som hämtas från något storkök och värms upp igen, med varierande resultat? Inget fel på lite bönor, ärter, blomkål, men om sakerna blivit kokade, kylda, flyttade och återuppvärmda är de inte riktigt så fräscha längre.
Dessvärre innehöll kommentarerna mot vegetarisk mat också felaktigheter som att barn måste äta kött eller att vegetariska produkter innehåller smakförstärkare.
Vegetarisk mat uppfattas också som ett ideologiskt val med politiska konnotationer snarare än ett hälsosamt eller godare alternativ till kött. Det väckte motreaktioner.
- Blir uppriktigt mörkrädd av okunskapen i detta kommentarsfält. Att försvara köttätandet med att "vi gjort så i alla tider" håller inte. Vegetarisk mat är både mer hälsosamt, miljövänligt och framförallt väldigt mycket mer kostnadseffektivt än animaliska produkter. Slutligen till alla er som är så trötta på allt medieutrymme vegetarisk "propaganda" får: Sätt er framför tv:n en vanlig fredagskväll och räkna antalet reklamfilmer för hamburgerrestauranger, saftiga köttbiffar, yoghurtar, mjölkar osv osv. Där kan vi snacka propaganda.
Borde vi lägga slevarna på hyllan?
Varför har vi överhuvudtaget gratis skolmat? Är den värd sitt pris om allt mer blir halvfabrikat och allt fler elever låter bli att äta?
- Är det samhällets sak att se till att alla barn får varm mat varje dag? Denna fråga har alltid fått för stor uppmärksamhet. Skolmaten är idag mycket dyr på många orter, kostnaderna kan jämföras med restaurangkostnader. Vill vi faktiskt satsa så mycket på något som egentligen hör till föräldrarna? Kostnaderna måste ner eller alternativt borde maten kosta.
Är det samhällets sak att se till att alla barn får varm mat varje dag?
- Alla har olika matvanor. Om man skulle sluta med skolmaten och ha föräldrarna att skicka med mat så får man en mat som är anpassad till varje elevs matvanor. Detta kan inget kök uppfylla utan att ha en rätt så lång matlista varje dag med olika alternativ. Ni vet, som när man går på restaurang, men även då måste man välja till vilken restaurang, och alla vill inte till samma.
Många anser att barnen skall ha större medbestämmanderätt när gäller skolmaten.
Tänk om eleven fick kryssa för vilka dagar hen äter lunch i skolan eller har egen lunch med sig. Det kan vara en lunchbox med smörgåsar och frukt eller rester från föregående dags middag.
Tänk om undervisningsköket för huslig ekonomi var öppet och de som ville fick laga mat tillsammans. Och betala en slant för ingredienserna.
Ett tu tre har skolan flera skickliga matlagare som vill ställa upp i Junior MasterChef.
Så här minns vi skolmaten
Till sist lyfter vi upp X3M:s förfrågan efter bästa och sämsta matminnen från skoltiden. För många varar smak- och doftminnen livet ut, på gott och ont.
- Kan inte äta chili con carne to this day! Och jo, jag har testat både heimlaga o på restaurang, och det var fruktansvärt då också.
Det bör nämnas att vi har lättare att uttrycka oss när det gäller dåliga upplevelser än goda.
Lingvister menar att vi är ärliga och kreativa när vi beskriver något vi inte tycker om. Vi använder fler ord och synonymer och färgar ofta med bilder och metaforer.
När vi beskriver trevliga upplevelser är perspektivet ofta bredare. Här får till exempel kökspersonalen en eloge.
Skolmat som uppskattades
- Vår skolköksa Anna var den absolut bästa köksan jag känt. Hon gjorde supergod fläskmos, t.o.m. ärtsoppan smakade jättegott. Hon hotade ibland med att bjuda på "simpor och hårtår" när vi var många som ville veta vad hon kokade!
- Vi hade god skolmat i Malax och Petalax. Sen gillar man ju olika rätter olika mycket. Till denna dag finns inget som slår köksan Bertas leverbiffar på Köpings lågstadieskola.
- Tyckte oftast om kåldolmarna men en gång hade de misslyckats så kålen gick inte att skära med kniv. Det var inte roligt. Men annars brukade den vara riktigt bra.
Jag hörde till den kategorin som gillade det mest "halvfabrikata" som man kan tänka sig. Haha. Broilerbullar med ris och currysås var min favorit.
- Vi hade spenatplättstävling. Man skulle alltså äta så mycket man orkade. De kom i högar av 10, jag tror jag en gång klämde i mig 5 st? 75% av maten var helt god, men så gjordes den på plats.
- Jag ÄLSKADE korvsoppa, all gröt, ärtsoppa och allt med potatismos. Det var många som avskydde det, men 'nami' säger jag.
Till favoriträtter genom tiderna hör mandelfisk, fiskpinnar med spenatsås, jägarbiff med svampsås, potatis och sallad, pasta bolognese, fiskbullar, snålsoppa, spenatplättar, korvstroganoff med ris, kållåda med rårörda lingon, dillkött och ärtsoppa.
Skolmat med mindre uppskattning
- Hönsfrikassé. Grå, tråkig, skinnslamsor, brosk och såsklimpar.
Dödens pungkulor, de fruktade fiskbullarna i mjölsmakande wannabe-dillsås, en kvart för länge kokt potatis och ljummen mjölk.
- Moset som var pulvermos luktade och smakade modellera, och såsen som jag fick då jag var allergisk var genomskinlig, påminde om lim och hade konstiga kycklingbitar i.
- Dödens pungkulor, de fruktade fiskbullarna i mjölsmakande wannabe-dillsås, en kvart för länge kokt potatis och ljummen mjölk. Allt i takt med att den ofrivillige bordsgrannen fejkade kräkning på sin tallrik för att slippa äta eländet. På dinosauriernas tid fick man inte ta maten själv, man fick inte heller lämna och allt sköttes med Mussoliniprecision.
- Blockfryst sej som köcksorna körde i ugnen tills det blev som gummi! Eller mald leverbiff som var stekt till oigenkännlighet och sedan körd i ugn med grädde.
- I högstadiet fick vi något som hette "Kråva", en slags vitsås med fläskbitar i. Och något hårstrå.
Potatisgröt, den satt fast i tallriken så man kunde svänga på den utan att den föll.
- Den bruna knackkorvssåsen och morotsbiffarna såg både ut och smakade som orange modellera.
- Köttsåsen som jag fick som chiliallergiker... Riktigt sega, gråa köttbitar i "sås" som både till smak och utseende påminde om smutsigt diskvatten.
Andra rätter som under årens lopp inte har fallit vår publik i smaken är blodbröd, klimpsoppa, hönsfrikassé, rågmjölsgröt, chokladgröt, kokt kotunga, dillkött, leverlåda, Janssons frestelse, siskonkorvsoppa, får i kål, kåldolmar, kållåda, spenatsås till fisk, snålsoppa, maizenakräm, grönsaksbiffar, ärtsoppa med morotsbitar, iskall vispgröt med varm grädde, dallrande blodpudding, spenatsoppa, stuvade morötter,
mandelfisk, inkokt lax, russinsoppa, kött och moslåda och torsk med dragonsås.
