Vi upplever en nordisk renässans inom många områden nu. Rent konkret syns det här på arbetsmarknaden i en stor efterfrågan på finländare som talar svenska.
Vi finlandssvenskar har en enorm möjlighet om vi vågar rida på den nya nordiska vågen.
Det sjunde budordet lyder: Du skall inte underskatta svenskan i arbetslivet
Det har blivit vardagsmat att se försvarsministrarna från Finland och Sverige gå sida vid sida.
De har numera ett närmare samarbete med varandra än med många av sina kolleger i den egna regeringen. Överlag känns det som om länderna utrikespolitiskt är som siamesiska tvillingar.
På det kulturella planet upplever vi också en renässans. Film och böcker lever en gränslös tillvaro och ingen höjde ens på ögonbrynen när Susanna Pettersson nyligen utsågs till överintendent för Nationalmuseet i Stockholm. Tidigare var finlandssvensken Berndt Arell chef där.
För det finländska näringslivet är Norden i allmänhet och Sverige i synnerhet det naturliga första steget ut i världen.
Inte ens en tunnel till Tallinn kan ändra på det. Bland annat inom banksektorn, skogsindustrin och medievärlden är nordiska koncerner i dag världens mest naturliga sak.
Pendeln har svängt
Att Finland som första väderstreck blickar västerut var en självklarhet ända fram till medlemskapet i EU. Från 1990-talet och framåt följde en era när vi försökte vänja oss vid tanken på att vårt Norden var Europa.
Men efter nyhetens behag med EU skedde följande pendelrörelse. Och den rörelsen för oss igen närmare Norden. Det här har stora konsekvenser för svenskan som språk - framför allt i arbetslivet.
Jag talade med den erfarne rekryteraren Mats Kockberg om de här rörelserna och han säger att han har sett en markant skillnad under de senaste tio åren.
Hans arbetsfält är bland annat rekryteringar till bolag som har sin verksamhet i Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Kockberg säger att Finland först nu börjar bli en operativ nation på den internationella scenen.
Efter nyhetens behag med EU skedde följande pendelrörelse. Och den rörelsen för oss igen närmare Norden
Det första steget ut i världen går i de flesta fall via Sverige. Inledningsvis är språket engelska, som också i många fall är det officiella koncernspråket, men enligt Kockberg räcker inte engelskan.
I alla inofficiella sammanhang och i det dagliga umgänget på jobbet krävs det färdigheter i svenska.
Därför har svenskans värde på arbetsmarknaden ökat kraftigt under det senaste decenniet. Finländare som behärskar svenska har blivit ett eftertraktat byte i rekryteringar.
På den utökade nordiska arbetsmarknaden, med bland annat områdena runt Arktis som ett nytt centrum, är det med andra ord tvåspråkighet som gäller för finländarna: svenska och engelska.
Rid på vågen!
På den här marknaden är finlandssvenskarna plötsligt en del av majoriteten - åtminstone vad språket beträffar. Jag anser att vi finlandssvenskar överlag borde vara betydligt bättre på att utnyttja den här möjligheten.
Att finskspråkiga elever flitigt skulle studera svenska - för att det finns en liten språkminoritet som kräver service på sitt eget språk - är inte gångbart som ett säljande argument.
Om vi däremot lyckas berätta historien om svenskan som majoritetsspråket på den nya arbetsmarknaden så är det betydligt mer säljande.
Det handlar i grund och botten om att omdefiniera oss själva genom att rita en ny mental karta. På den nordiska kartan talar 20 miljoner skandinaviska.
Och vi är en attraktiv grupp i den här gemenskapen. Inom de flesta områden finns det möjligheter och utrymme för en kraftigare offensiv.
Det handlar i grund och botten om att omdefiniera oss själva genom att rita en ny mental karta
Våra universitet kunde förstärka samarbetet med de övriga nordiska universiteten. En större ansträngning borde samtidigt göras för att upplysa ovetande skandinaver om att vår folkspillra existerar.
Inom kultur- och idrottssektorn ska vi sträva efter ett maximalt nordisk utbyte av erfarenheter genom evenemang och resor. Bjud in och res ut!
Integrationen av nyanlända sker idag så gott som enbart på finska. Historien om Norden och den nya arbetsmarknaden kunde ändra på det.
På den politiska arenan bör varje chans till nordisk samarbete utnyttjas. Frågor gällande energi, miljö, näringsliv, kultur, försvar, utbildning, jord- och skogsbruk, infrastruktur, kommunikation och utrikespolitik kan okrystat få en nordisk dimension. Frågor som Nordiska folkpartiet kunde driva.
Den nya nordiska vågen är en unik möjlighet för oss finlandssvenskar att flytta fram våra positioner.
Vad tycker du?
I sin serie "De tio finlandssvenska budorden" resonerar Jens Berg kring obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland. Serien sänds under fem veckor på Yle Vega sommaren 2018 och finns på Arenan.
