Det är många som gläds åt de allt ljusare dagarna och över vårsolen som nu tittar fram efter en lång och mörk vinter. Men det finns också de som påverkas negativt av ljuset och insjuknar i vårdepression.
Lider du av sömnlöshet, nedsatt aptit, känner du dig trött, håglös och har en ökad oroskänsla? Då kan det vara frågan om vårdepression.
Ljuset förorsakar förändringar i hjärnans aktivitet som påverkar tallkottkörteln som utsöndrar hormonet melatonin. Melatoninet påverkar andra signalsubstanser i hjärnan som i sin tur påverkar vårt humör och vår dygnsrytm.
Ljuset startar alltså en process som förorsakar en kaskad av händelser som hos endel kan leda till humörsvängningar eller till och med depression.
Depression eller vårtrötthet?
Det är ändå viktigt att skilja mellan att vara deppig eller lite vårtrött och att lida av depression.
- Depression talar man om när man har svåra symptom som pågår i minst två veckors tid, berättar Björn Appelberg som är docent i psykiatri och specialläkare.
Appelberg var bland de första i Finland som började prata om vårdepression i slutet av 1980-talet.
Föreställ dig en period i ditt liv när du mått som sämst, kanske i samband med en livskris. Tänk dig att varje dag är lika illa som när det var som allra värst. Tänk att det här pågår i några veckor eller till och med flera månader i sträck. Då får du en uppfattning om skillnaden mellan att vara deppig och att ha depression.
- Men i ärlighetens namn finns här också en gråzon, så det är inte så enkelt, säger Appelberg.
Efter ett långt veckoslut har man i allmänhet vilat upp sig från det mesta, två veckor brukar vara maximum. Hjälper det inte, är det frågan om något annat än vanlig trötthet
Björn Appelberg
Nästan var femte riskerar att insjukna
Ungefär 15 procent av männen och 20 procent av kvinnorna riskerar att insjukna i depression i något skede av livet.
- I de flesta fall betyder det att de som drabbas har en eller två depressionsperioder under livets gång. Lite under hälften av de här människorna lider mer regelbundet av depression. De som får stark vårdepression har nästan alltid en depressiv grundsjukdom, förklarar Appelberg.
Skillnaden mellan vinter- och vårdepression
Bristen på klart ljus kan bidra till det vi kallar vinterdepression där trötthet, ökat sömnbehov, ökad aptit och viktökning ingår. Vid vårdepression lider man ofta av trötthet, sömnlöshet, aptitlöshet och viktminskning.
Vad som ligger bakom vårdepressionen vet man inte med säkerhet idag.
Kontrasten i ljusintensiteten blir stor då solljuset börjar lysa på snödrivorna och dagarna blir längre. Det här påverkar antagligen alla människors neurohormonella system men hos en del sker det starkare.
- Det här är antagligen det som utlöser vårdepressionen, säger Appelberg och fortsätter; de som lider av vårdepression brukar förklara det med att kontrasten till det egna illamåendet blir väldigt stark när det blir klart, ljust och vackert och man ser glada människor omkring sig, beskriver han.
Tidsomställningen en plåga
Den sista mars övergår vi igen till sommartid då klockorna vrids en timme framåt. Det här innebär att dagsljuset ökar abrupt, vilket personer med djup nedstämdhet är känsliga för.
- Det här kan i värsta fall utlösa en depressionsfas, säger Appelberg.
Om man har en tendens till depression är man i allmänhet känslig för förändringar. Det gäller inte bara motgångar i livet, stress och trauma utan även annan typ av stress som kan utlösas av förändringar i ljusförhållanden, dygnsrytmen och sömnen.
Men vad kan man göra för att lindra eller förhindra en vårdepression?
Det finns en hel del man kan göra på ett allmänt plan för att dämpa symptomen och hindra återfall av (vår)depression och nu är det hög tid att agera i preventivt syfte. Här listar specialläkaren Björn Appelberg några goda råd:
Konditionshöjande träning
Flera undersökningar visar att konditionshöjande träning minskar risken för depression.
Aktivitet
När man är trött och känner sig deprimerad drar man sig lätt tillbaka och börjar isolera sig, vilket lätt skapar en ond cirkel. Då får man inte stimuli och tvingas inte konfrontera livet. Det här stärker i sin tur depressionen. Om man är svårt deprimerad klarar man inte av att aktivera sig. Då behöver man annan hjälp, eventuellt medicinering.
Mindfulness
Det finns forskning som visar att meditation kan hjälpa, speciellt det som kallas mindfulness; att vara medvetet närvarande. Det är en teknik som minskar stress och oro och som går ut på att vara stilla och observera sina tankar och känslor utan att ta ställning till dem. Regelbunden träning tenderar minska risken för depression och framför allt återfall.
Undvik droger och alkohol
Redan mindre mängder alkohol tenderar dra ner på humöret. För personer med depression är alkoholen en dålig kompanjon.
Psykoterapi och medicinering
Det finns forskningsresultat som - grovt förenklat - visar att psykoterapi kan vara effektivare än mediciner vid lindrig depression. I medelsvår depression är behandlingsformerna ungefär lika effektiva medan det i svår depression krävs psykofarmaka för att patienten ska få hjälp.
Är du osäker?
Om man är osäker på huruvida man själv eller någon i ens närkrets lider av vårdepression, kan man ta till följande tumregel som specialläkaren Björn Appelberg summerar på följande sätt:
- Efter ett långt veckoslut har man i allmänhet vilat upp sig från det mesta, två veckor brukar vara maximum. Hjälper det inte är det frågan om något annat än vanlig trötthet.
