Här listar vi de värsta, mest skrattretande och sorgligaste fejknyheterna och andra lurendrejerierna under fjolåret. Med på listan finns sinsemellan väldigt olika fall och fenomen som berör desinformation. Alla var populära varianter av falsk information år 2018.
1. Optisk illusion säger ingenting om din stressnivå
Om du spenderade tid på Twitter, Instagram eller Facebook, stötte du med stor sannolikhet på bilden du ser här ovanför. Bilden är varken en video eller en animation men för de flesta ser den ut att röra sig.
Bildtexten berättar att en japansk neurolog vid namn professor Yamamoto har skapat bilden. Instruktionerna för att tolka bilden lät så här:
"Om bilden inte rör sig eller om den rör sig endast märkbart, är du frisk och har sovit gott. Om den rör sig långsamt, är du lindrigt stressad eller trött. Om den rör sig utan uppehåll, är du stressad och kan lida av mentala problem."
Förutom att Yamamoto inte finns på riktigt är instruktionerna i sin helhet rent strunt.
Bilden är gjord av den ukrainske grafikern Juri Perepad. Enligt honom har bilden ingenting alls att göra med tittarens stressnivåer. Den är en optisk illusion. Perepad gjorde själv en uppdatering på Instagram, där han förklarade hur illusionen är gjord.
2. När du stöter på en för perfekt story, var beredd på att den är humbug
Traditionella medier går ofta i den alltför perfekta storyns fälla. Två exempel på virala hittar, eller artiklar som har spridits mycket, är de om två äldre män som rymt till en heavy metal-konsert och den om en knivhuggning på Antarktis som sades bero på ett avslöjande av en boks intrig.
Medierna rapporterade om båda händelserna både Finland och ute i världen.
I augusti spreds storyn om de äldre männen på heavy metalkonserten. Historien kom ursprungligen från Tyskland där troligen polisen serverade en saftig historia för medierna om två äldre män som rymt från ett servicehem och dykt upp på en heavy metal-konsert i Wacken.
Den verkliga historien var inte riktigt lika rar. De två äldre männen var patienter inom mentalvården varifrån de avvikit. Polisen hittade dem i staden Wacken men inte på konserten. De var i förvirrat tillstånd när de hittades.
Av en nyhet om en knivhuggning får man sällan ihop en trevlig berättelse, men om en rysk forskningsstation på Antarktis fick man trots allt en sådan berättelse i början av oktober 2018.
Människor kanske fnissade åt tanken på att en forskare skulle ha blivit så rasande på sin kollega efter att han avslöjat intrigen i en bok, att han stack kniven i honom. Att händelsen ägt rum långt borta vid världens ände på en forskningsstation göder redan i sig fantasin. En viral nyhet föddes.
Sanningen visade sig vara att en knivhugging det facto hade ägt rum. Teorin om intrigspoilern kom från en rysk nyhetssajt där man spekulerat i tänkbara orsaker till brottet.
Den baserade sig inte på fakta utan på gissningar som sedan började leva sina egna liv och dyka upp i internationella nyhetssändningar som rapporterade om händelsen.
De inblandade var inte heller forskare utan teknisk personal.
Maria Mäkelä som forskar i berättarkonst, förklarar att berättelser vanligen får stor spridning om man kan identifiera sig med personen i berättelsen. Mångfacetterade berättelser sprids sällan på samma sätt då folk inte vet hur de ska reagera på dem.
Vi kan identifiera oss med den frihetslängtande äldre personen på samma sätt som med bokmalen som blir rasande över intrigspoilern.
– Det är svårt att rätta till en berättelse när den börjat leva sitt eget liv. Att korrigera fakta är i det skedet onödigt, säger Mäkelä.
3. En man tejpade pilar på golvet i Ikea vilket ledde till att varuhuset blev en evighetslabyrint – det var också en påhittat
Användare på Facebook och Twitter nåddes i oktober av en berättelse som verkade vara en nyhet. Enligt den hade en man tejpat extra pilar på golvet i Ikeas varuhus. När kunderna följde pilarna hamnade de in i en evighetslabyrint som de inte kunde ta sig ur. På grund av det här tilltaget blev mannen arresterad.
Den här storyn härstammar från There Is News. Allt innehåll i This is News är fiktiv underhållning som produceras av den spanska gruppen Comedy Factory.
I This Is News -sajtens ursprungliga version placerades den fiktiva händelsen till Atlanta i USA och händelseplatsen var Walmart i stället för Ikea.
Den brittiska satirsajten nappade på idén och skrev en egen version där händelsen utspelade sig i Storbritannien. "Två pensionärer från Newbury fick vätskebrist efter att ha tvingats slå läger i ett presentationskök i åtta timmar utan en endaste kopp te."
4. Enligt alla konspirationsteoretiker är roten till allt ont George Soros
Så över till allvarligare ämnen. Den ungerskfödde miljardören George Soros har redan länge varit måltavla för de mest fantasifulla konspirationsteorier.
År 2018 nåddes klimax på alla de vilda berättelserna om honom när Ungern stiftade en Stop Soros-lag och utvisade ett universitet grundat av Soros från landet. En brevbomb skickades också till Soros hem i USA i oktober när många kända Trump-motståndare fick motta sprängämnen per post.
Den 88-åriga Soros är en känd liberal och filantrop som också har gett stöd till demokratiska kandidater.
Enligt konspirationsteoretikerna är Soros ansvarig för "globalisternas sammansvärjning", som går ut på att man placerar invandrare i västländerna.
Deras uppgift är att förstöra den kristna livsstilen och till och med att byta ut hela folket.
Ungerns Stop Soros -lag förbjuder alla former av hjälp riktad till papperslösa.
En av de vildaste fejknyheterna beträffande Soros förra året var
en meembild på en nazisoldat, som man påstod var Soros som ung.
Bilden föreställde inte honom utan Oskar Gröning, som hörde till personalen i Auschwitz.
Oskar Gröning stod anklagad för att deltagit i mördandet av 300.000 ungerska judar. Han dömdes till fängelse som 94-åring.
Soros var 14 år när andra världskriget tog slut. Dessutom är han jude.
5. Inte ett endaste val undgår längre desinformation
Fejknyheter, rykten och annan desinformation frodas nuförtiden i val som val. År 2018 följde faktagranskare bland annat kongressvalet i USA och Sveriges riksdagsval och den felaktiga information som spreds både under och efter valen.
Enligt forskning som gjorts av internetinstitutet vid universitetet i Oxford delade svenska Twitter-användare stora mängder misstänkt eller rent felaktig information, under valet. Skräpnyheternas andel av de undersökta tweetarna var 22 procent.
I båda de nämnda valen upprepades ogrundade påståenden om valfusk. I Sverige blev valfuskteorierna det ledande temat i desinformationen angående valet.
Den här artikeln är en översättning av artikeln Valheenpaljastaja: Näin meitä huijattiin vuonna 2018 - moneenko vipuun sinä menit? Skriven av journalisten Johanna Vehkoo.
Artikelserien lögndetektorn tar upp fakta och fiktion på nätet och i de sociala medierna.
