Vi talar mycket om hur vi lever i bubblor, och bara ser en del av världen. Men är det verkligen så? Forskning om filterbubblor och de sociala mediernas ekokammare avslöjar att det evinnerliga pratet om att bubbelliv är kraftigt överdrivet.
Enligt Wikipedia är ekokammare ett begrepp som används om en situation i medier där åsikter förstärks likt ett eko. Åsikterna upprepas av olika aktörer med samma ideologiska uppfattning, utan att man tar del av motståndares argument och ståndpunkter som utmanar den egna världsbilden.
I verkligheten ser de flesta människor på nätet också andra åsikter än sina egna. Få av oss lever i så kallade bubblor dit överraskande eller annorlunda innehåll inte tränger igenom.
Talet om bubblor har haft en så stark genomslagskraft att det är helt vanligt att erkänna att man själv lever i en bubbla. Många konstaterar att "i min bubbla" har de inte stött på ett ämne som livligt diskuteras någon annanstans.
Begreppet filterbubbla lanserades år 2011 av den amerikanske internetaktivisten Eli Pariser, som grundade Upworthy.
Redan tidigare hade forskaren Cass Sunstein förutspått att den nya informationsteknologin skulle skapa ekokammare, där människor börjar välja vilka nyheter de vill läsa i stället för att utsätta sig för ett mer traditionellt tidningsaktigt upplägg som kan bjuda på innehållsmässiga överraskningar.
Den akademiska forskningen verkar visa att väldigt få människor har fastnat i de sociala mediernas ekokammare
I ekokammare förstärker likasinnade människor ett för alla i den gruppen, välkänt budskap. Det leder till att de har lättare att stödja tillspetsade åsikter.
Den politiska diskussionen har i många länder radikaliserats under de senaste åren. Att skylla på de sociala medierna har varit en lockande förklaring. Men stämmer den här anklagelsen?
Den akademiska forskningen verkar visa att väldigt få människor har fastnat i de sociala mediernas ekokammare.
Föder skillnader men gömmer inte åsikter
Forskningsresultaten har varit sinsemellan motstridiga. Å ena sidan har forskningen visat att en del människor gärna väljer nyhetskällor som motsvarar den egna världsbilden, å andra sidan undviker de heller inte andra synsätt i en annars mångsidig medieomgivning.
Resultat i en omfattande studie, där man plöjde igenom 50 000 amerikaners webbläsarhistorik. De läste aktivt nyheter på nätet.
I studien framkom att sociala medier och sökmotorer de facto ökade det ideologiska avståndet mellan individer. Å andra sidan så förde de fram sådant politiskt innehåll till sina användare som dessa inte självmant skulle ha valt.
Det tredje man kom fram till i studien var att de flesta främst läser nyheter direkt på sin egen favoritnyhetssajt.
(Sådana sajter är till exempel svenska.yle.fi eller nytimes.com.)
Därför blir effekten av nyheter via sociala medier och sökmotorer rätt liten.
Effekten av ekokammare är överdriven
I en undersökning publicerad år 2018 studerade man tvåtusen brittiska internetanvändare.
Enligt den här undersökningen lyckas de som mångsidigt använder sig av olika medier och är intresserade av politik undvika ekokammare.
Forskarna kritiserade tidigare ekokammarforskning för att vanligtvis koncentrera sig på bara en av alla de sociala medietjänsterna, som exempelvis Twitter. I den typen av forskning tar man inte hänsyn till att de flesta människor vanligen också använder sig av andra medietjänster och inte endast får sin information via ett socialt medium.
Enligt forskarna är den allmänna uppfattningen om ekokammare överdriven. I The Conversation -sajtens artikel kallar en av forskarna, Grant Blank från Internet Institute vid Oxford, begreppet ekokammare för en myt.
"Enligt vår analys fastnar människor väldigt sällan i ekokammare. Endast åtta procent av alla vuxna brittiska nätanvändare löper risk att bli fångar i en ekokammare", skriver Blank.
Forskare vid Universitetet i Amsterdam gick år 2017 igenom forskning om filterbubblor forskning om filterbubblor och kom till slutsatsen att vi för tillfället inte behöver vara särskilt oroliga över bubblor. Det finns hittills inga empiriska bevis på deras skadlighet.
Enligt forskare är det ändå viktigt att fortsätta diskussionen kring filterbubblor, eftersom varken sociala medier eller nyhetsmedier ännu har kommit så långt i att skräddarsy innehållet enligt personliga preferenser.
Att man vill skapa filterbubblor och ekokammare beror på kommersiella intressen.
Medierna väljer att skilja sig ur mängden och höras
Enligt forskning publicerad i slutet av 2018 har medieanvändningen blivit ett sätt att skilja sig från mängden och betona sin egen politiska identitet. De amerikanska användarna berättade i undersökningen att de följer vissa utvalda nyhetstjänster, trots att de i verkligheten a) läste flera olika tjänster med varierande politisk profil eller b) inte överhuvudtaget läste några som helst politiska nyheter.
Man kan inte sätta likhetstecken mellan Finland och USA, för vår mediekultur skiljer sig på många sätt från den amerikanska.
Vårt medielandskap kännetecknas av den starka ställning som public service har och ett utbrett tidningsläsande. De mest betydelsefulla medierna i Finland är partipolitiskt obundna, till skillnad från USA, men trenden är intressant.
Majoriteten av forskningen kring filterbubblor handlar om USA. Därför är resultaten svåra att anpassa till länder med ett mångpartisystem.
Det görs en hel del intressant forskning i USA som kan hjälpa att förklara varför landet är så delat. De demokratiska och de republikanska väljarna förhåller sig helt motsatt till de medier de följer.
Demokraternas tilltro till medierna har under Trumps maktperiod märkbart ökat medan republikanernas har sjunkit.
Det finns bubblor men få fastnar i dem
Det som togs upp tidigare i artikeln betyder ändå inte att det inte alls skulle förekomma filterbubblor. Filterbubblor finns nog.
Bland annat är det sant att många nättjänsters favoritalgoritmer går ut på att de för sina användare visar ett sådant innehåll som de tidigare har gillat. Det här kan leda till att vissa åsikter tillspetsas.
Facebook och Youtube har otaliga gånger bevisligen styrt människor mot innehåll med radikala åsikter.
Ändå ser det ut att vara så att majoriteten av människorna inte är fångar i de sociala mediernas algoritmer. Bubbelsnacket är rejält överdrivet.
Det kan också vara så att vi läser mer nyheter på de sociala medierna än vi själva tror att vi gör.
I en undersökning gjord vid Oxford år 2017 jämförde man två olika gruppers medieanvändning: de som inte alls använde sociala medier och de som som använde dem men som inte såg dem som nyhetskällor.
Det framkom att de som använder sociala medier slumpmässigt stötte på nyheter med varierande varierande innehåll i större utsträckning än de personer som inte alls använde sociala medier.
Effekten märktes särskilt hos unga användare och hos dem som inte var intresserade av nyheter. För dem erbjöd Youtube och Twitter mera nyheter än vad Facebook gjorde.
Man vill hitta en förklaring till de alltmer radikala åsikterna. Men de sociala medierna är inte allena skyldiga till det.
Tänk om det är vi själva som är skyldiga till polariseringen?
När Social Mirror som är ett tekniskt redskap avslöjade för Twitter-användare i hur snäva politiska bubblor de befann sig, började testdeltagarna följa konton med ett annat politiskt innehåll. Största delen av deltagarna återvände inom ett par veckor till att följa konton med liknande åsikter.
De som följde konton med andra åsikter än de egna återvände i större utsträckning tillbaka sina skyttegravar.
Efter experimentet var de ännu mindre intresserade av att diskutera med personer som politiskt var av annan åsikt än de själva.
Den här artikeln är en översättning av artikeln: Valheenpaljastaja: Ihmiset uskovat somekupliin, mutta vain harva elää oikeasti sellaisessa, skriven av journalisten Johanna Vehkoo.
Lögndetektorn tar upp fakta och fiktion på nätet och i de sociala medierna.
