Antalet pollinerande insekter försvinner skrämmande fort. Tre fjärdedelar av våra odlingsväxter behöver pollinerare för att ge skörd. Det finns många orsaker till att pollinerarna försvinner, men vi människor är inblandade i dem alla.
Finlands viktigaste pollinerare är bin, humlor och fjärilar. Vart femte av dem är nu utrotningshotade.
Varför är pollinerarna så viktiga?
Utan pollinerare kan vi bli utan äpplen, apelsiner, blåbär, körsbär, bönor, gurkor, jordgubbar och kaffe. Det har uppskattats att cirka 30 procent av det vi äter är beroende av pollinerande insekter och andra djur.
Jeans kan bli en lyxprodukt som få har råd med, för också bomullen behöver pollineras.
Kaffebuskar som får besök av pollinerande insekter får fler och större bönor. Skörden av kaffe kan bli uppemot 50 procent högre med hjälp av pollinatörer än utan.
Det samma gäller för frukter, grönsaker, nötter och frön. Då de pollineras får de både bättre kvalitet och variation.
Bin pollinerar globalt omkring 400 nyttogrödor. Dessutom blir jordbruket alltmer beroende av insekternas pollinering. Största delen av vitaminerna kommer från grödor som är beroende av insektpollinering.
Antalet pollinerare har överlag minskat drastiskt. Över 40 procent av de pollinerande insekterna är utrotningshotade.
Människan har tagit insekternas plats
De huvudsakliga orsakerna till att våra pollinerare minskar är att deras naturliga livsmiljö försvinner, användning av bekämpningsmedel inom jordbruket, främmande arter och klimatförändringen.
I Finland har framför allt förändringar i markanvändningen trängt undan insekterna.
Pollinerare är i stort behov av ängar och fält. Ännu för 50 år sedan hittade pollinerare dem överallt, nu finns bara en bråkdel kvar.
Ängarna används nu antingen för intensivt jordbruk, byggnadsmark eller så har de vuxit igen.
Ängar och fält är bland de mest hotade livsmiljöerna i Finland.
Enligt den senaste hotbedömningen är bristen på död ved den näst största orsaken till att insekter blir hotade i Finland.
Men pollineringen är också viktig för växterna själva, oavsett om vi äter dem eller inte eller bara njuter av att titta på dem. Växternas förmåga att föröka sig är viktig för att behålla en rik biologisk mångfald.
Utan lämpliga pollinerare minskar också antalet växter som renar luft och som skyddar mot erosion.
Vem sköter pollineringen?
De allra viktigaste pollinerarna är bin och humlor. Men fjärilar, blomflugor, getingar och en del skalbaggar är också pollinerare.
I tropiska länder kan också kolibrifåglar, apor, små däggdjur och fladdermöss fungera som pollinerare.
Hur lockar blommorna till sig insekter?
Naturen borde få pris i klipskhet.
Många växter har utvecklat attraktiva egenskaper av olika slag; god mat som nektar, pollen och oljor. För att väcka uppmärksamhet kan blomman dessutom locka med färg, form och dofter.
Vissa blommor har kartor på bladen för att visa var nektar finns.
Vet du varför blåbärsriset blommar?
Jo, för att locka till sig insekter. Om det inte kommer någon insekt så blir det inga blåbär heller.
Humlan kommer till blåbärsblomman för den söta nektarns skull. Samtidigt tar humlan med sig pollen från ståndaren och då den flyger vidare till nästa blåbärsblomma landar pollen på pistillen.
Nu då blomman har blivit befruktad börjar bären växa. Inuti blåbäret ligger det fullt av små frön. (Du kan känna fröna då du äter blåbär). Ofta blir bären uppätna av fåglar och djur, då de bajsar sprids fröna.
Blåbärens väg från skogen till att de landar på havregrynsgröten är lång, men utan humlan blir det inga bär. Ju fler humlor och bin det finns, desto mer bär blir det i våra skogar.
I de flesta blommor finns bara en pytteliten droppe med nektar. Humlan måste flyga till minst 100 blommor innan magen är full med nektar.
Förut levde humlor i nästan hela Europa, från söder ända hit till Finland. Nu håller de på att dö ut.
Regionalt är över 40 procent av de pollinerande insekterna utrotningshotade.
I Tyskland har pollinerarna minskat med över 75 procent på bara 30 år.
Flera undersökningar har efter det gett liknande resultat. Det är helt klart att något håller på att hända i insektvärlden. Och det är inga goda nyheter.
Motsvarande undersökningar har inte gjorts i Finland eftersom forskare koncentrerar sig på att undersöka enskilda insekter. Nu har man börjat undersöka mängden pollinerare också här i Finland.
Det blir kris för människorna då insekterna minskar
Världens livsmedelsproduktion kommer att äventyras om pollinerarna fortsätter att minska. 75 procent av alla världens grödor måste, i alla fall delvis, pollineras av insekter.
Vissa skadedjur kan öka okontrollerbart om insekterna som äter dem försvinner.
På vissa områden i Kina är bina borta och nu går människorna omkring och pollinerar fruktträd för hand. Inget annat land i världen använder sig av handpollinering i lika stor utsträckning som Kina.
Det är omöjligt att förutspå alla effekter, men experter är i alla fall eniga om att effekterna kommer att vara betydande.
Det här kan du göra
Pollinerarnas antal har rasat. Humlor, bin och andra pollinerare behöver din hjälp!
1. Plantera insektvänliga växter eller blommor på balkongen eller i trädgården.
För att leva behöver pollinerande insekter pollen och nektar under hela växtperioden. De är speciellt hungriga genast på våren.
2. Låt bli att klippa gräsmattan.
Små ängar kan ge pollinerarna stor glädje. Låt en liten del av gräsmattan växa och lämna kvar några klöverblommor och maskrosor.
I Finland finns det 160 hårt arbetande pollinerare. Det bor i döda träd, urholkade växtstjälkar eller trähålor. När markanvändningen förändras blir många pollinerare hemlösa.
4. Sluta använda giftiga ämnen i trädgården.
Användningen av bekämpningsmedel skadar inte bara insekter utan också fåglar. Det går att minska på bekämpningsmedel inom jordbruket genom att stöda ekologisk odling.
5. Något annat.
Om du redan har gjort de andra förslagen eller om de inte går att utföra kan du göra en egen gärning. Du kan till exempel odla ett gröntak på sommarstugan eller bygga en gärdsgård av ris.
Den här artikeln är en del av Yles kampanj Rädda pollineraren. Kampanjen pågick 1.4–29.8.2020.
En del fakta har tagits ur Hanna Asikainens artikel.
