Under en vecka levde programvärdarna Sonja Kailassaari och Mårten Svartström enbart på inhemska råvaror. Att avstå från kaffe var i sig redan en tillräcklig stor utmaning. Under veckan fick de många insikter och en stor respekt för den finländska matproduktionen.
– En av utgångspunkterna i utmaningen var att leva ett så vanligt liv som möjligt, säger Mårten Svartström. Vi ville syna vår egen konsumtion och få upp ögonen för hur utbudet ser ut i den lokala mataffären och bland lunchrestaurangerna vi vanligen besöker.
– Så här års är så gott som alla frukter importerade förutom de inhemska äpplena. Eftersom vi varken fick äta ris eller pasta blev det mera kött än vanligt, medger Sonja Kailassaari.
Då man själv lagar sin mat är det relativt lätt att välja enbart inhemska råvaror. Så fort man söker efter halvfabrikat eller färdiga produkter blir det knepigare.
Se Sonjas och Mårtens videodagbok över sin utmaningsvecka då de levde på enbart inhemska råvaror.
Viktigt med god försörjningsberedskap
Specialforskaren Juha-Matti Katajajuuri från Naturresursinstitutet Luke, har forskat i matens miljöpåverkan i över 20 år. Han tycker Sonjas och Mårtens utmaning är ett bra och konkret sätt att få upp ögonen för hur mycket av vår mat som kommer från utlandet.
– Ur hållbarhetssynvinkel är det otroligt svårt som forskare att ta ställning till om den inhemska matproduktionen är att föredra eller inte. Det är så otroligt många aspekter som ska tas i beaktande. Allt från fosfor och kadmiumutsläpp till växtperiodens längd, klimat- och vattenfotavtryck, säger han.
Det finns ändå väldigt många positiva sidor med den inhemska matproduktionen. Så som sysselsättningen och renlighetsgraden av råvarorna, som är mycket hög här hos oss.
I Finland har vi en bra försörjningsberedskap. I Sverige, i och med coronaviruset, har man tvingats importera betydligt mer mat än vad vi behövt göra hos oss.
– Vi kunde fundera på möjligheten att ytterligare höja vår egen kapacitet att producera inhemsk mat och den vägen öka den inhemska konsumtionen, säger Juha-Matti Katajajuuri.
Ju mer vi pratar om det här och frågar i restauranger och i butiker om matens ursprung och produktion, desto mer börjar försäljarna ta in mera inhemska produkter.
En större påtryckning från konsumenterna påverkar absolut. Det behövs många kunder som frågar varifrån maten kommer och hur den är producerad för att få till stånd en förändring.
– Tyvärr är det inte så många som bryr som om de här frågorna. Det skulle absolut inte skada om betydligt fler gjorde det, konstaterar Katajajuuri.
Närmatsentusiasten Bitte Westerlund älskar det lokala
Journalisten Bitte Westerlund brinner för det lokala. Hon har gett ut en matguide där hon presenterar gårdsbutiker, rekoutdelningar och sommartorg i sin region, Västnyland.
Då hon går till affärer och restauranger är hon redan ökänd för sitt eviga utfrågande.
– Jag frågar antagligen irriterande ofta om ursprunget, skrattar hon.
Många gånger känner inköparna och kockarna inte ens till vad det finns för produkter på marknaden, vi är lite dåliga på marknadsföring, menar hon. Missionen med guiden har därför varit att visa upp en del av de duktiga matproducenter som finns i vårt land.
Det är klart att de flesta matproducenter i vårt land är små. För att överhuvudtaget kunna få lönsamhet måste priserna vara högre och det påverkar förstås konsumtionen.
Rekoutdelningar är ett exempel på hur småproducenter försöker få kedjan kortare och få ner priserna den vägen.
Intresset för matens ursprung har ökat
Intresset för traditionella växtsorter och sädesslag har också ökat, berättar Bitte Westerlund. I många år använde bönderna multinationella producenters utsäde men nu har trenden ändrat.
Idag finns gamla traditionella sädessorter så som emmer, enkorn och spelt igen på marknaden vilket är ett tecken på att intresset för de lokala traditionerna och odlingsmetoderna ökat.
En ögonöppnande utmaning
I det stora hela var det här en jättefin utmaning, konstaterar både Sonja Kailassaari och Mårten Svartström.
– Man fick upp ögonen för hur mycket fina råvaror vi har i vårt land och hur många inhemska producenter det finns som lägger sin själ i vår matproduktion och dess renlighet, konstaterar Sonja Kailassaari.
Hör Bitte Westerlund och hennes exempel på matproducenter som brinner för att experimentera med det lokala.
