Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg vill ha kvar nuvarande personalstyrka på miljöbyrån. Staden har fört samarbetsförhandlingar med personalen och det har resulterat i att personalstyrkan på miljöbyrån ska skäras ned med ett årsverke.
På miljöbyrån betyder det här i praktiken att en av tre miljöinspektörer sägs upp, står det i föredragningslistan för miljö- och byggnadsnämnden den 11 november.
Beredningen är gjord av tf stadsarkitekt Niclas Skog och miljöchef Maria Eriksson. Föredragande är Niclas Skog.
I föredragningen sägs att staden måste besluta hur effektivt och omfattande miljöskydd man vill ha i Raseborg.
Det går till exempel inte att spara in på miljöbyråns verksamhetsutgifter och samtidigt önska fortsätta projektet Raseborgs å. Det går inte ihop.
Sparar inte som väntat
De pengar staden sparar genom att dra bort ett årsverke vid miljöbyrån är bara 44 procent av det man hoppades på, står det i föredragningslistan.
Orsaken är att staden går miste om budgeterade inkomster. Det handlar om 14 000 euro i form av övervakningsavgifter och statlig finansiering på 19 500 euro för projekt som staden inte kan delta i.
Med minskad personalstyrka måste miljösidan prioritera lagstadgade uppgifter och det kommer vara svårt att ens klara av de uppgifterna, konstateras i föredragningslistan.
Projektet med att skydda Raseborgs å är inte ett lagstadgat projekt och det innebär att staden inte har en skyldighet att delta i det.
I föredragningen lyfts ändå fram att det under den pågående regeringsperioden har beviljats mer finansiering för projekt som främjar miljöskydd än tidigare.
Med hjälp av den här typen av projekt kan man främja miljöskyddet och dessutom få betydande ekonomiska satsningar från staten till Raseborg.
Men pengarna kommer inte utan satsningar från stadens sida. Det krävs en självfinansieringsandel från staden och dessutom en arbetsinsats från miljöbyrån.
Det handlar bland annat om planering, ansökningar om pengar, koordinering och andra typer av administrativt arbete, sägs det i föredragningen.
Knappa resurser som det är
Miljö- och byggnadsnämndens ordförande, Mikael Nylund (SFP), säger att Raseborg redan nu har få tjänstemän på miljösidan med tanke på storlek. Och att det är något som bör beaktas.
Också tjänstemännen har i sin beredning lyft fram att Raseborgs miljöbyrå i en jämförelse från 2019, där 13 kommuner ingår, har den minsta personalstyrkan i förhållande till befolkningsantalet.
Situationen har nått en kritisk gräns, heter det i föredragningslistan.
I listan har tjänstemännen radat upp flera konsekvenser av beslutet att säga upp en miljöinspektör:
- Miljöbyrån kommer inte klara av sina lagstadgade uppgifter - det kan ses som en olaglig situation i en myndighetsverksamhet
- Byggstarter fördröjs och företagsetableringar försvåras då behandlingstider för tillstånd, givande av utlåtanden och rådgivning förlängs
- Det uppstår ökad risk för att dyra fel, som dessutom är svåra att korrigera, begås
- Det blir svårare att genomföra övervakning, vilket leder till ökade miljörisker; på sikt kan naturen bli nedskräpad, haven fortsätter övergödas, mark och grundvatten förorenas, som leder till dyr sanering av marken
- Extra kostnader för företag, staden och privatpersoner
- Stadens attraktionskraft minskar och fastigheternas värde sjunker
- Att tvingas dra sig ur statliga miljöprojekt leder till att de inte alls genomförs, att stadens rykte som trovärdig aktör skadas och att det blir svårare att få extern finansiering i framtiden
Miljö- och byggnadsnämnden hoppas i stället att det skulle räcka med en lite mindre besparing än 50 000 eller 60 000 som ett årsverke skulle innebära.
Tjänstemännen vid miljöbyrån har räknat ihop att man kunde spara cirka 30 000 euro genom åtgärder som inte har lika långtgående effekter som en uppsägning skulle ha.
Att höja taxan med 20 procent ger mera inkomster, en miljöinspektör jobbar 80 procent och kan fortsätta så nästa år och dessutom kan man spara in till exempel på annonseringssidan.
Miljö- och byggnadsnämnden är också villig att avstå från trakteringen på sina möten och det sparar in lite pengar. Nämnden minskar också antalet möten från nuvarande 11 om året till 10.
Däremot är nämnden inte beredd att avstå från mötesarvodena eftersom arvodena slås fast i förvaltningsstadgan, säger nämndens ordförande Mikael Nylund.
Raseborgs å
Trots att miljöbyrån eventuellt inte klarar av att delta i projektet Raseborgs å önskar miljö- och byggnadsnämnden fortfarande att projektet ska få en fortsättning och till och med längre än tidigare tänkt - ända fram till slutet av år 2023. Den statliga finansieringen är klar för år 2021.
Projektet inleddes år 2018 och den första fasen tar slut vid årsskiftet.
I föredragningslistan sägs att projektet har fått mycket synlighet också utanför Raseborg och att projektet har beskrivits som ett "modellprojekt för vattenskydd". Projektet har beviljats statlig finansiering på närmare 500 000 euro.
Målet med satsningen är att minska fosforbelastningen i ån bland annat genom att med gips binda närsalter i åkrarna, bygga våtmarker och andra skyddskonstruktioner.
År 2021 ska man bygga bland annat dämningar i skogsdiken inom Idbäckens delavrinningsområde, Storsvedens våtmark, Huskvarnträskets våtmark och översvämningsslätter längs åns huvudfåra.
I år har man inlett rådgivning som ska fortsätta nästa år för att utveckla odlingspraxis på gårdarna.
Genom att fortsätta projektet kan man få ytterligare miljöfördelar och dessutom kan man följa upp och se om de åtgärder man har vidtagit har haft önskad effekt, heter det i föredragningen.
Stora delar av finansieringen för nästa år är också klar. Staten betalar cirka 140 000 euro, Raseborgs stad bidrar med ett årligt projektbidrag på 30 000, stiftelser och företag betalar cirka 35 000, jordbrukarna bidrar med bland annat talkoarbete värt 15 000 och så kommer det pengar från miljöbyråns budget på 13 000 euro.
Stadsstyrelsen har i ett beslut i november för ett år sedan slagit fast att projektet ska beviljas 30 000 euro per år fram till år 2021, framgår det i föredragningslistan.
Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg beslutade på sitt möte på onsdagen (11.11) att man håller fast vid sitt tidigare beslut om att sträva efter att projektet ska fortsätta. Tidigare har man talat om 2022, men nämnden valde att önska projektet skulle fortsätta ända till slutet av år 2023.
Nämnden anser att både stadens projektanslag på 30 000 euro och miljöbyråns personalstyrka bör tryggas för att projektet Raseborgs å ska kunna fortsätta år 2022 och 2023.
Artikeln korrigerades 13.11.2020 klockan 9.57. Det stod tidigare felaktigt att nämnden hade önskat förlänga projektet till 2022, men nämnden önskade få ytterligare ett års förlängning så året ska vara 2023.
