Självständigt lärande ökar klyftor mellan eleverna och ger sämre läranderesultat, visar en ny undersökning av Aino Saarinen. Enligt hennes forskning är inte heller småbarnspedagogikens betydelse för läranderesultaten så stor som man tidigare trott. Undersökningen har ändå fått en hel del kritik.
Saarinen har undersökt Pisa-resultatens koppling till småbarnspedagogik, självständigt lärande och digitala lärmiljöer. Materialet i undersökningen består av över 5 000 elevers Pisa-resultat från åren 2012 och 2015.
Världens bästa skolsystem?
Den finländska småbarnspedagogiken och skolsystemet prisas ofta som världens bästa, men det är den inte, ser man på Saarinens färska doktorsavhandling.
Målet för den finländska grundskolan har traditionellt varit att erbjuda samma möjligheter till framgång för alla elever, oberoende av familjebakgrund.
Men under de senaste åren har variationen mellan läranderesultat ökat i Finland.
Speciellt den socioekonomiska bakgrundens roll för läranderesultaten har ökat så att de elever som kommer från familjer med lägre socioekonomisk status har sämre kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskaper än år 2016.
Också elever med invandrarbakgrund i Finland löper högre risk att underprestera i skolan än i något annat OECD-land. Finland klassas nu som ett land där nivån på inlärning går stabilt nedåt, säger Saarinen.
– Inom naturvetenskaper har man förlorat ett kunskapsmått som motsvarar en hel årskurs. Det här betyder till exempel att samma prov som hölls för åttondeklassare i matematik nu hålls för niondeklassare.
Problemet är att man har börjat fixa sådant som inte är sönder
Aino Saarinen
Skillnaden mellan elever växer
Självständigt lärande och digitala lärandemiljöer hade en speciellt negativ effekt på läranderesultaten hos elever med riskfaktorer i bakgrunden.
– Det här är intressant eftersom de här metoderna ursprungligen togs i bruk för att minska på ojämlikheten mellan elever. Men det verkar ju gå åt motsatt håll, säger Saarinen.
Förhållandet mellan lärare och elev är viktigt med tanke på inlärningen. Inom självständigt lärande och digitala lärmiljöer har man nödvändigtvis inte en tilldelad lärare.
– Man har också tidigare iakttagit att småbarnspedagogik förutspår en bättre mognad och bättre vitsord på de första årskurserna i skolan, men inte efter det, säger Saarinen.
Det verkar som att deltagandet i småbarnspedagogik innan förskolan inte påverkar läranderesultaten bland 15-åringar. Småbarnspedagogiken ökar inte heller på jämlikheten bland elever med olik bakgrund.
Men en trend gick att upptäcka. Deltagande i småbarnspedagogik hade en aning positivare effekt på läranderesultaten bland individer vars föräldrar har hög socioekonomisk status jämfört med individer vars föräldrar har låg socioekonomisk status.
– De har i medeltal bättre språkförråd och kan därmed uttrycka sina behov bättre. Atmosfären i hemmet är stabilare och de har en större tillit till sina föräldrar. De har också en bättre förmåga att hantera stress, säger Saarinen.
Alla vill förnya läroplanen, enligt Saarinen, men alla anser inte att det är viktigt att den baserar sig på forskning.
– Problemet är att man har börjat fixa sådant som inte är sönder. Det finns andra viktiga saker som kunde förnyas, som till exempel hur man kunde få samma värderingskriterier i hela Finland - eller åtgärda lärarnas skolstress.
Välkommen diskussion
Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, är inte förvånad över resultaten.
– Vi välkomnar nog den här diskussionen för tonen stämmer ju nog in med det som lärare känner av på fältet. De känner av att självreglerat lärande är en god sak men om man inte räcker till som handledande lärare så blir det absolut en farlig väg att gå, säger Damlin.
Självständigt lärande är alltså en god idé, men eleven kan inte lämnas åt sitt eget öde. Självständigt lärande är ett koncept som kommer att behövas, enligt Damlin, speciellt i framtiden.
– I Svenskfinland har självständigt lärande införts stegvis i läroplanen. Det är inget man lär sig på en gång och eleverna behöver vissa grundfärdigheter för att klara av ett självständigt lärande.
Det har hon hört från lärarna själva.
– Det behövs en tillräckligt hög lärartäthet för att få den handledning som just du behöver på din lärostig. Annars riskerar självreglerat lärande bli någonting som behöver stödjas hemifrån och då är vi inne på en farlig väg då vi pratar jämlik utbildning.
Klyftorna mellan elever en stor utmaning
Finlands skolsystem ökar på klyftorna mellan elever med olik bakgrund redan som det är, om man får tro forskningsresultaten.
Om man kan dra långtgående slutsatser av dem vill inte Damlin svara på, men det är inte heller poängen med forskningen, säger hon.
– Jag ser det alltid som ett mervärde om vi utmanar rådande normer, rådande läroplan, att våga diskutera. Diskussion kring utbildning och skola är alltid en bra början på fortsatt utveckling. Och det har den här forskningen minsann väckt, säger Damlin.
Hemmet ska inte ha en ålagd uppgift, att då skolan inte räcker till så stöder hemmet. Då blir det en snedvridning
Inger Damlin
Att skolan i det här skedet ökar klyftorna mellan elever istället för att minska på dem är en stor utmaning.
Det är viktigt att det finns tillräckligt med lärare per grupp så att alla elever kan få den handledning de behöver.
– Hemmet ska inte ha en ålagd uppgift, att då skolan inte räcker till så stöder hemmet. Då blir det en snedvridning. Det är viktigt att vi följer styrdokumenten och läroplanens intentioner om individuella lärostigar, säger Damlin.
Också höstens specialarrangemang har haft en påverkan på jämlikheten i undervisningen och hur väl undervisningen fungerat.
I en utredning gjord av det nationella centret för utbildningsutvärdering framkommer att skillnaderna i det stöd man fått hemifrån kan orsaka ojämlikhet mellan eleverna.
Digitala lärandemiljöer underskattade
Självständigt lärande och digitala lärandemiljöer hade en speciellt negativ effekt på läranderesultaten hos elever med riskfaktorer i bakgrunden, visar Saarinens undersökning.
Digitalisering och digitalt mervärde ska ändå inte underskattas i dagens skola, säger Damlin, men det digitala ska användas med måtta och under handledning som bara en del av undervisningen.
– Den biten har inte diskuterats lika mycket men det är också en värdefull bit i den här diskussionen. Det är ingen självklarhet att det finns tillgång till verktyg som datorer. Och sen den här pedagogiken där som ger ett mervärde.
Nu borde man enligt Damlin ta reda på hur mycket handledning eleverna behöver och på vilken nivå. Det skulle vara nästa steg i diskussionen.
Forskningsprofessor: "Märkligt"
Juhani Rautopuro som är forskningsprofessor vid Jyväskylä universitet har förhandsgranskat Saarinens doktorsavhandling. Han ifrågasätter undersökningens resultat.
– Man kan också tänka att en elev som klarar sig sämre i genomsnitt upplever att skolmiljön kräver mer egna satsningar och självstyrning.
Jag får känslan av att missionen med undersökningen är att man inte ska föra barn som är under tre år till dagis. Det är märkligt
Juhani Rautopuro
Saarinens undersökning visar på en negativ koppling mellan läranderesultaten och det självständiga lärandet, men kopplingen är svag, enligt Rautopuro.
Observationen gäller niondeklassare och baserar sig på resultat från Pisa-undersökningen. Observationen är intressant enligt Rautopuro, men utgör inte en tillräcklig grund för påståendet.
– Resultaten baserar sig endast på hur eleverna själva har upplevt det självständiga lärandet, och lärarenkäter saknas totalt. Därmed är Pisa-undersökningen inte en tillräcklig bas då det kommer till undervisningssystem och -praxis, säger Rautopuro.
Rautopuro ifrågasätter också småbarnspedagogikens roll i avhandlingen. I Finland har man inte undersökt dess påverkan på inlärning med representativa resultat.
Saarinen analyserar system som avviker från de finländska tillvägagångssätten, och att förflytta kritiken så den berör Finland är tvivelaktigt.
– Mycket kritik kan riktas mot delen som gäller småbarnspedagogikens betydelse för lärandet. Saarinen uppger att den skulle ha betydelse endast för de lägsta årskurserna. Utgående från Pisa-materialet kan man inte säga något om i vilken ålder småbarnspedagogiken är till nytta.
Föräldrar är inte med i Pisa-undersökningen. Enligt Rautopuro baserar sig informationen endast på vad eleverna upplever eller kommer ihåg. Han känner att avhandlingen har en klar agenda.
– Jag får känslan av att missionen med undersökningen är att man inte ska föra barn som är under tre år till dagis. Det är märkligt, säger han.
