Ville Alijoki: Aldrig för sent att surfa – vi lyfter fram it-stödet i vardagen

Ungefär en miljon finländare står utanför det så kallade digitala språnget. Vi medelålders har plötsligt blivit it-stöd för våra föräldrar. Genom kampanjen Aldrig för sent att surfa vill Yle uppmärksamma den här frågan och få alla med ut på nätet.

Förra våren träffade jag en förtjusande dam i Tölö i Helsingfors.

Maija var en ivrig och pigg, långt över 70 år gammal kvinna med en splitterny pekplatta med läderfodral i handen. Men det fanns ett problem: hon kunde inte använda den.

Pekplattan var påslagen och startade snällt när Maija snuddade vid den, men så stötte hon på en ny, främmande värld. Vad skulle hon göra sedan? På skärmen uppenbarade sig en rad ikoner som hon inte förstod sig på.

På skärmen uppenbarade sig en rad ikoner som Maija inte förstod sig på

Maija hade redan varit pensionerad i ett tiotal år och tyckte om Radions symfoniorkesters konserter. Hon visste att att Yle sänder konserterna direkt på Yle Arenan.

Men hur hittar man till Arenan?

Det bor en liten digital handledare i var och en av oss

Jag träffade Maija i ett bibliotek i Tölö när jag bekantade mig med föreningen Enters arbete.

Enter arrangerar digital handledning i Nyland. Det finns liknande organisationer (Mukanetti, Joen Severi och Savonetti) som är verksamma i andra delar av Finland.

Det som är speciellt med handledningen är att det finns en åldersgräns för handledarna. En person i medelåldern som jag kan inte bli handledare, bara seniorer kan jobba som frivilliga handledare. Tanken är att handledaren och den som handleds har samma rytm och talar “samma språk”.

Vi som är yngre har en tendens att gå för snabbt framåt eller tala ett språk som gör att nybörjaren snabbt tappar tråden. Filer, mappar, webbläsare och urler är exempel på ord som är helt främmande för personer som är nya i webbvärlden.

Vi medelålders har plötsligt blivit it-stöd för våra föräldrar

Trots att Enters utbildningstillfällen är populära, får majoriteten av de äldre digital handledning hemma och där finns ingen åldersgräns för handledaren.

Den här hjälpen är mycket värdefull och därför vill vi lyfta fram den genom Aldrig för sent att surfa-kampanjen.

En undersökning som Ikäteknologiakeskus har gjort (på finska) visar att fyra av fem seniorer har fått digital handledning av sina barn eller av andra släktingar. I de flesta fall behöver de hjälpen hemma.

Äldre personer får ofta hjälp av sina närstående: av egna barn, släktingar eller i bästa fall av barnbarnen. Vi i medelåldern har plötsligt blivit it-stöd för våra föräldrar: vi hjälper när wifi-nätverket bråkar och försöker få tag i borttappade lösenord via långa telefonsamtal eller under hembesök.

Själv hjälper jag regelbundet min mamma. Senast var det problem med pekplattans nätförbindelse, innan dess redde vi upp mängden skräppost.

Jag blir glad varje gång hon skickar en bild av sina balkongblommor via Whatsapp, och svarar naturligtvis genom att berätta vad som händer i vår familj eller skicka en bild på barnbarnen.

Det är inte alltid friktionsfritt när olika generationer möts vid digitala apparater, men som belöning får man en bra känsla och och ibland kaffe med något gott.

Vi lyfter fram it-stödet i vardagen

Ungefär en miljon finländare står utanför det så kallade digitala språnget, så allas hjälp behövs. Det digitala tåget rusar fram i sådan fart att myndigheternas och medborgarorganisationernas digitala stöd inte räcker. I hemmen behövs också de närståendes hjälp.

Yle vill också hjälpa. I vår strategi står det att “Yle stärker de digitala färdigheterna för alla åldrar”.

Genom Aldrig för sent att surfa-kampanjen utmanar vi nu alla finländare att hjälpa dem som riskerar att ramla ner i den digitala klyftan.

En undersökning som Taloustutkimus har gjort för Yle visar att fyra av fem personer i åldern 35-65 ger it-stöd åt sina närstående, låt oss uppmärksamma det!

Lär ut digital kunskap och anteckna bedriften på yle.fi/nettiäikäkaikki

Om du inte har tillräckligt med kunskap för att kunna lära andra hjälper vi dig att hjälpa: du kan själv lära dig nya saker via Vetamix digiträning eller lära ut en av de här fyra grundfärdigheterna:

• Hur skickar man ett Whatsapp-meddelande
• Hur identifierar man sig via nätbanken
• Hur använder man Yle Arenan
• Hur skapar man en e-postadress

Nätet kan vara skrämmande för en nybörjare, så det lönar sig att börja med något som är roligt: skicka ett Whatsapp-meddelande åt barnbarnet, titta på favoritprogrammet via Yle Arenan eller hitta ett nytt recept på nätet.

Ett litet steg ut på nätet öppnar dörren till en ny och spännande värld.
Efter de första klicken är det enklare att ta sig an mindre roliga saker som myndigheternas tjänster och nätbanken. Trots det behövs stöd.

Företagen vaknar långsamt

Det räcker ändå inte med de närståendes stöd, också de företag som erbjuder digitala tjänster måste komma ihåg att det finns människor som först nu är i färd att ta det digitala språnget. De behöver tydliga ikoner, enkla användargränssnitt och överlag mer genomtänkta användarupplevelser. Dessutom behöver de övningsversioner av viktiga tjänster, som nätbanken.

S-banken har redan en egen tjänst där man kan öva på att logga in i nätbanken utan att använda riktiga koder. Danske Bank erbjuder en övningsversion i sin nya mobilbanksapp, men funktionen är lite svår att hitta.

OP öppnade i början av sommaren en förenklad version av sin mobilbank. Tjänsten beaktar människor som har någon typ av funktionsnedsättning, till exempel nedsatt syn eller motoriska svårigheter.

De andra bankerna borde följa efter, för utan nätbanken blir livet svårt. Alla banker erbjuder naturligtvis rådgivning i sina kontor, om man råkar bo nära ett sådant.

Synskadades förbund bidrar till att göra nättjänsterna bättre genom stämpeln Tillgänglighet beaktad. Tanken med stämpeln är att få nättjänsterna att förbinda sig till att också beakta användare med funktionsnedsättningar. Ofta förbättrar det användningen för alla.

Hittills har ganska få tjänster fått en stämpel. Förhoppningsvis kommer tillgängligheten snart att komma högre upp på prioriteringslistan för dem som skapar digitala tjänster. Myndigheterna måste snabba på sin process eftersom det kom ett EU-direktiv för några år sedan som kräver det.

“Inte minns jag det här längre hemma”

I Tölö sitter vi tillsammans med Maija vid ett runt bord och börjar leta efter Yle Arenan bland pekplattans appar.

Först öppnar du Yle Arenan och söker efter det program du vill titta på, konstaterade jag och tryckte på förstoringsglaset i Arena-appen och började skriva i sökfältet.

- Hur kom du dit,frågade Maija omedelbart.

Det som var en självklarhet för mig, nämligen att förstoringsglaset betyder att man kan söka efter något, var inte alls uppenbart för Maija

Det som var en självklarhet för mig, nämligen att förstoringsglaset betyder att man kan söka efter något, var inte alls uppenbart för henne. Också Arenans menyikon, tre linjer ovanpå varandra, var främmande för Maija.

På sidor som beaktar tillgängligheten finns det text i stället för - eller utöver - ikonerna, så att användaren förstår vad som döljer sig bakom dem.

Maija ritade plikttroget ikonerna i sitt svarta häfte, liksom lösenordet till Yle-kontot som vi skapade. Med gemensamma krafter hittade vi slutligen RSO-konserterna och sparade dem som favoriter så att hon hittar dem i framtiden.

Den lilla stunden med Maija var så trevlig att det kändes tråkigt att Enter har en åldersgräns för handledare.

Maija tackade med eftertryck och jag tyckte mig kunna skönja mer iver i hennes ögon när hon förstod hur mycket mer man kan hitta på Yle Arenan - om man vet hur man letar.

Men Maijas sista ord plågade mig.

- Jag tror inte att jag minns det här längre när jag kommer hem.

Kanske ett barnbarn snart kommer på besök.

Ville Alijoki
Ansvarig producent, webbutveckling, Yle Asia