Hemma hos familjen Berg i ett gult fyrkantigt trähus med en stor grönskade trädgård i Kila pratar barnen finska med sin mamma och svenska med sin pappa.
– Jag pratar finska med mina barn, Niclas och jag pratar finska med varandra och Niclas pratar svenska med barnen, berättar Sini Berg.
Sini Berg är helt finskspråkig medan Niclas Berg är tvåspråkig, men identifierar sig starkt som finlandssvensk bland annat eftersom han själv gått i skola på svenska.
– Jag har en ganska stark känsla för det svenska språket och vill gärna upprätthålla svenskan och föra det vidare till mina barn.
I familjen pratas mera finska
Hos Niclas och Sini Berg hörs mest finska, även om båda föräldrarna är hemma ungefär lika mycket.
– Det beror mest på att barnen går i finskspråkig skola och vardagen till stor del går på finska för dem, förklarar Niclas Berg.
Barnen Vera (13), Villem (12) och Vilda (8) pratar finska både med varandra och med sin mamma, men med sin pappa pratar de för det mesta svenska.
– Ibland måste vi ändå påminna dem om att man pratar svenska med pappa, säger Sini Berg.
Vanligare med finskspråkig mamma
Det finns nästan lika många tvåspråkiga familjer där den ena föräldern pratar finska och den andra svenska, som det finns helt svenskspråkiga familjer i Finland.
Enligt uppgifter som Svenska Yles grävgrupp har tagit fram så fanns det omkring 45 100 helt svenskspråkiga familjer och omkring 42 200 tvåspråkiga familjer år 2022.
Av de tvåspråkiga familjerna var närmare 24 000 familjer sådana där mamman pratar finska och pappan svenska.
Antalet familjer där det var tvärtom, det vill säga att mamman är svenskspråkig och pappan finskspråkig, var drygt 18 200. I samkönade familjer anges den äldre partnern i stället för mannen.
Hobbyerna spelar en viktig roll
Niclas Berg berättar att båda hans döttrar oftast svarar på svenska när han pratar med dem. Men när han pratar med sin son behöver han ganska ofta påminna honom om att han ska byta språk.
– Jag förutsätter nog att han ska prata svenska.
Barnen har olika hobbyer som också påverkar vilket språk barnen använder i sin vardag.
Vera och Vilda spelar båda handboll där det dominerande språket är svenska medan Villem spelar ishockey där det mesta går på finska.
– Villem har nog många svenskspråkiga lagkamrater men överlag är träningsspråket finska, säger Niclas Berg.
Skulle kännas konstigt att byta språk
Vera och Vilda Berg tycker båda att det skulle kännas konstigt om deras pappa plötsligt började prata finska med dem i stället för svenska, eftersom de är vana med att han ska prata svenska med dem.
– Det skulle nog vara lite underligt, säger Vera Berg.
Vilda konstaterar att hon ändå föredrar att prata finska.
– Eftersom jag kan det jättebra, säger Vilda Berg.
Vera Berg tycker att det finns flera fördelar med att prata både finska och svenska.
– Det känns ganska lätt för du kan ha både finskspråkiga och svenskspråkiga vänner.
Svenska på dagis och finska i skolan
Från början hade Niclas och Sini Berg planerat att deras barn skulle gå i både svenskspråkigt daghem och svenskspråkig skola.
Niclas Berg har själv en bra erfarenhet av att gå i skola på svenska och tyckte att det skulle vara ett bra val.
– Jag tycker att jag har haft nytta av det när det kommer till att lära mig främmande språk.
Av praktiska skäl blev det ändå så att barnen började i finskspråkig skola efter att ha varit på svenskspråkigt daghem.
– Vi hittade ett hus här riktigt nära de finskspråkiga skolorna och eftersom barnen ändå kunde båda språken så bestämde vi så här, förklarar Sini Berg.
Familjen flyttade från Pojo till Kila i Karis för några år sedan.
– Vi konstaterade att vi har möjlighet att ge barnen goda grunder i båda språken oberoende av vilken skola de går i, säger Niclas Berg.
Tvåspråkighet viktigt i framtiden
Niclas och Sini Berg tycker båda att det är viktigt att deras barn behärskar både finska och svenska.
– Vi pratade mycket om det redan när barnen var yngre, om hur tvåspråkighet ger dem fler valmöjligheter till exempel vad gäller studier, säger Sini Berg.
Om man använder båda språken redan som liten har man en god grund att stå på ifall man vill utveckla sina språkkunskaper senare i livet, framhåller Niclas Berg.
– Då kan man senare utveckla den språkkunskap man behöver mera, till exempel beroende på vilket yrke man väljer.
Har du en flerspråkig familj? Upplever du att det påverkat dina eller dina barns språkkunskaper? Berätta i kommentarerna!
