Förra veckan badade södra Finland i sol och temperaturen rörde sig kring 30 grader. Senare i veckan uppstod skyfall och åska. Varierande och extrema väderförhållanden är en av följderna av klimatförändringen och det är också någonting som städer måste ta i beaktande allt mer och mer.
Helmi Andersson, projektkoordinator för Åbo stad, jobbar med EU-projektet Resist, som handlar om att hitta olika sätt för städer att anpassa sig till framtidens klimat- och väderfenomen.
I Egentliga Finland är fokus särskilt på dagvattnet, alltså regnvatten som leds bort från gårdar och gator.
– Klimatförändringen kommer att förändra regnmönstren, vilket betyder att vi här i södra Finland får mera regn på en gång men också längre perioder av torka, påpekar Andersson.
Många av dräneringssystemen runt Europa är planerade för länge sedan och ändrade regnmönster med kraftigare regnmassor kan innebära att de inte klarar av sin uppgift längre. Då uppstår översvämningar i städer.
Ett annat problem är hettan. Stadsmiljöer med mycket asfalt och betong samlar värme.
Inom Resist-projektet undersöker man framförallt så kallade naturbaserade lösningar på utmaningarna städerna står inför. De grundar sig på naturens egna metoder.
– Det kan handla om att plantera mera grönt och växtlighet som suger upp och binder vatten, såsom gröna tak som hjälper till att samla regnvatten. Det kan också vara att skapa meanderslingor i ett vattendrag, som gör att vattnet hålls där längre och ökar hela vattendragets kapacitet, förklarar Andersson.
– Ju mera grön yta vi har i en stad, desto mindre regnvatten har vi på asfaltytor. Regnvattnet för med sig näring till vattendragen och havet, det skapar översvämningar och kan hamna in i byggnader.
Det tacksamma med flera av de naturbaserade lösningarna är att de är långsiktiga.
– Dräneringsrör nere i marken har en begränsad kapacitet och måste bytas ut mot större rör om kapaciteten inte räcker till. Det innebär arbete och kostnader. Träd och växter ökar däremot sin kapacitet eftersom de kan binda mer vatten ju större de blir.
Andersson påpekar att klimatförändringen är ett stort globalt problem, men att anpassa sig till dess följder är väldigt lokalt.
Hurdan är framtiden om vi inte reagerar med dessa lösningar?
– Effekterna kan vara allt från översvämningar till att hela gräsmattan torkar i din trädgård, att det blir olidligt varmt hemma i lägenheten eller att det blir svårt att vistas i stadsmiljöer om det blir långa perioder av värmebölja. Det kan helt enkelt bli svårt att bo och leva så som vi är vana vid, funderar Andersson.
”Framtidens skugga planteras i dag”
Effekterna av klimatförändringen påverkar var och en av oss. Men finns det något som man själv kan göra på sin hemort?
Andersson påminner om att i en stadsmiljö finns en stor del av det gröna på privat mark.
– Man kan göra massor! Om du har en trädgård kan du försöka undvika att hugga ner träd, du kan ha mer grönt runt ditt hus och samla upp regnvatten och använda det i trädgården när torkan slår till.
– Det tar lång tid för träd att växa. Framtidens skugga planteras i dag, fastslår Andersson.
Städerna går i bräschen i klimatfrågor
Under sitt 800-års jubileumsår 2029, planerar Åbo att vara koldioxidneutralt.
Hur ser det ut för Åbo när det kommer till att nå klimatmålet 2029?
– Åbo har minskat sina utsläpp med 63 procent sedan 1990 och jämfört med de två senaste åren är samma siffra 16 procent, så det händer mycket och det går framåt. Förstås finns det mycket arbete kvar, särskilt inom byggandet och trafiken, säger Andersson.
Andersson lyfter fram att städer runt omkring i världen i många fall har ambitiösare klimatmål än sina egna stater.
Vad tror du det beror på?
– Det är en bra fråga. Jag tror att städerna själva ser vad effekterna av klimatförändringen innebär och vilka kostnader det medför då det uppstår översvämningar eller extrem hetta i långa perioder. Så jag tror att effekterna syns så lokalt att det också funnits ett behov att ta itu med saken.
