Start

Medelåldern är en vändpunkt för hjärnhälsan, visar ny studie

Forskare har gjort nya insikter i hälsosamt åldrande vad beträffar hjärnhälsa. Det kan hjälpa framtida forskning att sätta fingret på varför till exempel Alzheimer utvecklas.

Ett medelålders par går hand i hand mitt på en gata i Helsingfors.
Arkivbild. Det sker förändringar i hjärnan i medelåldern, visar forskning som har tagits fram vid Helsingfors universitet. Bild: Silja Viitala / Yle

Nya forskningsrön kullkastar tidigare tankar om åldrandet som en linjär process. De antyder också att medelåldern kan vara en avgörande vändpunkt för hur hjärnhälsan utvecklas.

− Forskare har generellt tänkt på åldrandet som en linjär och progressiv process då det långsamt samlas dysfunktioner och verksamhet upphör. Ny forskning tyder snarare på att processen är mera dynamisk. Organ kan upprätthålla funktioner tills ett tröskelvärde överskrids, varefter processen förändras mer radikalt, säger doktoranden Anna Rappe som medverkar i ett forskningsprojekt om hjärnhälsa vid Helsingfors universitet.

Forskningsgruppen har studerat hjärnans åldrande och hur en process som kallas autofagi, eller cellens avfallshanteringssystem, förändras.

− Det är en mekanism för cellen att bryta ner olika ämnen som den sedan kan använda som komponenter i andra processer. Vi har velat förstå hur den här processen förändras under åldrande och hur den utvecklas i olika delar av hjärnan, säger Rappe.

Kvinna i ljus tröja står framför träd i höstens färger.
Doktorand Anna Rappe forskar i hjärnans åldrande. Bild: Anna Rappe

Autofagi är av stort medicinskt intresse, eftersom en försvagad process har ett starkt samband till olika neurologiska och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons.

Rappes studie är ett litet steg mot att bättre förstå hur de här sjukdomarna utvecklas.

− Det främsta som vi fann genom vår forskning var att processen är väldigt dynamisk och komplex i däggdjurs hjärnor. Det betyder att processen förändras på olika sätt i olika celltyper. I vissa ökar den under åldrandet, i andra minskar den och i en del hålls den stabil genom livet, säger Rappe.

Resultatet kontrasterar tidigare forskning och tyder på en mer komplex process än man tidigare trott. Förändringarna skedde främst under medelåldern.

Svårforskat ämne

På grund av hjärnvävnadens komplicerade uppbyggnad och begränsade forskningsverktyg har det varit svårt för forskare att studera autofagi.

Hittills har man forskat i ämnet främst med kortlivade insekter som bananflugor, men nu har gruppen iakttagit processen hos möss under hela deras livslängd.

Vilken insyn ger resultatet i sjukdomar som Alzheimer?

− Det kan ge oss indikationer på att vissa celltyper är särskilt känsliga i vissa typer av sjukdomar och direktiv på var vi ska titta närmare. Nu får vi en mall hur processen ser ut i hälsosamt åldrande, säger Rappe.

Forskare har tidigare utgått från att autofagi minskar hos alla arter då de åldras. De nya rönen visar att processen hos långlivade däggdjur ter sig mer komplicerad än så.