Då Finlands och USA:s presidenter Alexander Stubb och Donald Trump talar med varandra finns det två klara favoritämnen: golf och isbrytare.
Finland är världskänt för sitt kunnande inom utveckling och produktion av isbrytare. Det här har länge varit ett trumfkort när Finlands statsledning diskuterar med världens enda supermakt.
Men ett annat land med stora arktiska intressen sneglar också på våra isbrytare – nämligen Kanada.
– Finland har gjort ett världsklassjobb med att etablera sig som ett av de främsta centra för expertis inom design och byggande av dessa fartyg, säger Alexander Dalziel, senior fellow vid den kanadensiska tankesmedjan Macdonald-Laurier Institute.
Dalziel har över 20 års erfarenhet av arbete med säkerhetsfrågor inom den kanadensiska regeringen.
Han är nyss hemkommen till Kanada från en resa till Finland och Norden där han bland annat diskuterade säkerhetspolitik och frågor som är kopplade till Arktis.
Här har finländska isbrytare en viktig roll att spela, tror Dalziel.
Handlar om stormaktspolitik
I fjol undertecknade Finland, USA och Kanada ICE-pact, ett avtal om samarbete för att utveckla arktiska isbrytare.
Nu i veckan samlas delegationer av tjänstemän från länderna i Helsingfors. Enligt uppgifter från Arbets- och näringsministeriet väntas ett gemensamt uttalande kring projektets framtid under onsdagskvällen.
Vi kan tillsammans säkerställa att vi kommer ikapp kineserna och ryssarna
Alexander Dalziel, kanadensisk säkerhetsexpert
Så vad är det med våra isbrytare som lockar stormakterna?
– Det rör sig om komplexa fartyg som kräver väldigt nischade färdigheter. Finland har saker som Kanada och USA behöver när det gäller förmågan att designa och faktiskt sjösätta dessa fartyg, säger Alexander Dalziel.
Behovet av nya isbrytare är helt klart stort, inte minst i USA.
Stormakterna rustar upp för att tävla om naturresurserna som finns i Arktis, bland annat viktiga mineraler som behövs inom allt från solpaneler och batterier till militär utrustning.
USA:s isbrytarflotta behöver uppdateras för att länderna ska kunna hålla jämna steg i Arktis med storsatsande Ryssland och Kina.
Finlands trumfkort i Washington
Ryssland har för närvarande åtta aktiva kärnkraftsdrivna tunga isbrytare, samt flera dussin andra typer av isbrytare som de kan operera i norr.
Och Kina är inte långt efter.
– Kina, världens ledande fartygsbyggare, visar också mer och mer intresse för Arktis. Deras isbrytarflotta har nu fyra fartyg med ambitioner att bygga fler, säger Alexander Dalziel.
USA är väl medveten om att konkurrensen har skruvats upp i Arktis, och att det kräver allt mer uppmärksamhet.
Detta är ett kort som Kanada och Finland tillsammans kan spela i Washington DC, menar Dalziel.
– Vi tre tillsammans, kanske med andra partners, kan säkerställa att vi kommer ikapp och minskar det avståndet som kineserna och ryssarna har skapat.
Massproduktion av isbrytare möjlig
Alexander Dalziel argumenterar för att vi borde tänka stort.
Allt fler länder inom Nato och bland samarbetspartners i Stilla havet uttrycker just nu intresse för närvaro i Arktis.
– Vi borde tänka på att bygga isbrytare för andra länder som är intresserade, vare sig det handlar om fullständiga isbrytare eller bara fler isklassade fartyg.
Det handlar om att bryta ner hinder när det gäller våra industrier på ett sätt som skapar en win win-situation för alla inblandade.
– Vi borde se till att den skeppsbyggnadskapacitet vi har i Kanada, Finland och USA utnyttjas till fullo, säger Dalziel.
Hotet: Sysslolösa varv
Sedan isbrytarpakten utannonserades har den finländska varvsindustrin väntat med spänning på nyheter om stora beställningar som skulle vara som manna från himlen för företagen.
Inte minst på grund av att Davie, ett av Kanadas största varvsföretag, numera också är ägare av Helsingforsvarvet.
Men protektionismen har målats upp som ett hinder.
Frågan är ifall amerikaner och kanadensare vill att deras nya isbrytare tillverkas på andra sidan jordklotet, när de har egna varv som kunde ta hand om jobbet hemma.
Tror du att vi har några storbeställningar på väg till finländska varv, Alexander Dalziel?
– Det beror på budgetering, tidsramar och den brådskande prioritet som läggs på det. Så jag vill inte lova överfulla orderböcker för Finland. Men vi borde uppmana våra företagsledare och beslutsfattare att se till att skeppsbyggnadskapacitet inte står outnyttjad och ännu värre, försvinner och går förlorad.
Oberäkneligt USA under Trump
För europeiska länder – Finland inkluderat – har USA:s geopolitiska intentioner blivit allt svårare att tyda den senaste tiden.
Öppnar detta upp för ett utökat samarbete mellan Finland och Kanada kring Arktis istället?
– Det finns många områden som är lovande när det gäller bilateralt samarbete. Inte bara när det gäller isbrytare, utan i allmänhet kring teknologier som kan användas i kalla väderförhållanden, säger Alexander Dalziel.
Så skulle du säga att det finns möjligheter för Finland och Kanada att bli bästa vänner i Arktis, oavsett vad USA väljer att göra i framtiden?
– Jag tycker att Kanada och Finland borde vara på samma fest, tillsammans med de andra nordiska länderna.
Idéer har slängts fram av den kanadensiska regeringen om att öppna upp mer samarbetsforum mellan landet och ”The Nordic five”, alltså Finland, Sverige, Danmark, Norge och Island.
Det finns nytta i sådana samarbeten, inte bara på grund av Arktis, säger Dalziel.
– Också på grund av allmänna attityder mot internationell handel, om det hot som Ryssland utgör mot europeisk, nordatlantisk och arktisk säkerhet.
Vad pratar Stubb och Trudeau om?
Alexander Dalziel har gjort många resor till Finland under åren. Han har till och med studerat här under 1990-talet.
– Jag har haft turen att behålla kontakten till Finland på ett antal nivåer.
Under samtalet kommer vi in på de två sakerna som Alexander Stubb gärna pratar om med Donald Trump, alltså golf och isbrytare. Jag passar på att fråga Dalziel vad han tror att Stubb och Kanadas premiärminister Justin Trudeau skulle kunna prata om?
– Jag skulle hoppas att de två samordnar hur isbrytarsamarbetet presenteras, hur det möter USA:s intressen samtidigt som det möter våra egna. Om USA vill vara en polarmakt, ha den närvaro i Arktis som president Trump verkar argumentera för, så är Kanada och Finland en del av lösningen, inte en del av problemet.
