Vad är egentligen bättre för en immigrant som kommer till Finland: att lära sig finska eller att lära sig svenska?
Båda, svarar Gudrun Degerth som har lång erfarenhet av integrationsarbete i Åboland. Degerth är flyktingkoordinator i Pargas och har också hand om integrationstjänsterna i Kimitoön.
– Det är ju så att om man lär sig ett språk, är det inget som hindrar från att lära sig det andra också. Det optimala skulle vara en tvåspråkig integrationskurs, tycker jag. Vi hade ett sådant pilotprojekt i Pargas för några år sedan. Då läste deltagarna fyra dagar i veckan finska och en dag i veckan svenska. Den svenskspråkiga biten handlade främst om jobbvokabulär för den bransch deltagaren var intresserad av, berättar hon.
Det låter svårt att komma till ett nytt land och direkt börja lära sig två nya språk parallellt.
– Visst, men det verkade inte så på dem som deltog i kursen. Där fanns sådana som gått på integrationskurser i Åbo i stora grupper och inte lärt sig någonting alls. Mitt i allt lärde de sig att läsa och skriva på kursen i Pargas.
– Jag tror att fokus måste vara på det ena språket, och sedan tar man in lite vokabulär och fraser på det andra språket för att väcka intresse för det också. Efter det är det lättare för deltagaren att snappa upp om någon talar finska eller svenska på gatan.
Språkvalet sker tidigt
När en invandrare kommer till Finland får hen själv välja om integrationen ska ske på finska eller svenska. Valet görs redan i samband med att personen registreras som arbetslös arbetssökande.
Till exempel i Pargas väljer de allra flesta finska som integrationsspråk, säger Degerth.
– Jag tror att många hör sig för med landsmän om vad de valt. Jag tror inte heller att särskilt många känner till vad tvåspråkigheten i Finland innebär. Något som antagligen också spelar in är tillgängligheten på tjänster; i Åbo går flera kurser på finska men motsvarande finns inte på svenska.
Vad ger ni för information åt invandrare med tanke på det här beslutet?
– Vi försöker informera om att Finland är ett tvåspråkigt land, och att i södra Finland och Österbotten talas det mycket svenska. Vi berättar också att man behöver kunna finska i övriga Finland så det är bra att lära sig båda språken. Vi informerar också om utbildningsmöjligheter på båda språken.
Försöker ni styra invandrare åt något håll?
– Vi borde egentligen inte få göra det. Visst försöker vi alltid ge lite för- och nackdelar. Om man vill stanna i Pargas eller Åbotrakten kan det ju vara bra att kunna svenska, i synnerhet om man planerar att jobba i skärgården. Beslutet är ändå deras eget.
Svalt intresse för statligt understöd
Petteri Orpos (Saml) regering har satt som mål att 5–10 procent av invandrarna i Finland ska integreras på svenska. Ett led i det arbetet är att styra statlig finansiering till kommuner för främjande av integration på svenska.
Åbo stad ansökte i slutet av januari om drygt 60 000 euro för att förbättra den svenskspråkiga integrationen i Åboregionen. Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Tavastland som ansvarar för beviljandet av av understödet godkände Åbos ansökan den 12 mars.
Totalt hade NTM-centralen reserverat 300 000 euro för ändamålet, men det var endast Åbo och Helsingfors som skickade in en ansökan. Även Helsingfors ansökan på cirka 60 000 euro godkändes.
– Vi hade så klart hoppats på lite fler ansökningar men det visade sig att tidpunkten för ansökan var besvärlig för kommunerna. Det har varit ganska stora förändringar vid årsskiftet i och med att sysselsättnings- och integrationstjänsterna då flyttade över från staten till kommunerna, säger finansieringssakkunnig Conny Lindroos vid NTM-centralen i Tavastland.
Enligt Lindroos förbereder NTM-centralen redan nästa finansieringsrunda där man på nytt kommer att utlysa en totalsumma på 300 000 euro för främjande av svenskspråkig integration. Den ansökningsrundan lär öppna under våren.
Pargas är med i det projekt som Åbo fått finansiering för. Gudrun Degerth säger att tanken är att anställa en koordinator för att utveckla en modell för integration på svenska.
– Vi har bollat med tanken att det skulle kunna vara en tvåspråkig integrationskurs. Det skulle kunna vara finska en gång i veckan för att få folk att välja kursen. Vi skulle också vilja ha med arbetsgivare som kunde erbjuda praktikplatser på svenska.
Vad tycker du att ska spela in i valet av integrationsspråk för immigranter och flyktingar? Skriv gärna i kommentarsfältet.
