Allt fler tolkar behövs i samhället. På tolktjänsten Mokoma i Närpes, som egentligen sysslar med teckenspråkstolkning, har det på senare tid kommit fler och fler förfrågningar om tolkning också mellan muntliga språk.
Yrkesakademin i Österbotten är den enda utbildaren där man kan ta yrkesexamen för kontakttolk på svenska i Finland. I höstas startade en grupp vuxenstuderande sin tolkutbildning. Det är den andra kullen hittills och flera behövs. Från första gruppen var det endast tre som tog examen.
- Det finns en brist på kontakttolkar i dag, speciellt på utbildade tolkar, säger Sofia Mitts Björkblom på Yrkesakademin i Österbotten.
Sydösterbotten, med många asylsökande, kvotflyktingar och arbetsinvandrare, bjuder på en mångsidig miljö för tolkstuderande att praktisera. I Närpes har de möjlighet att göra praktik via tolktjänsten Mokoma.
- Alltid när någon tar kontakt och vill ha tolkning kollar vi med de studerande om det är någon som hinner och kan ta sig an uppdraget, om de har den kunskap som behövs just för det här området, säger Marja Forsén, VD på Mokoma i Närpes.
Får plugga växthustermer och sjukdomar
I tolkstudierna får de studerande plugga en hel del terminologi. Det gäller för tolkarna att läsa in sig på ämnet om de ska in och tolka i en rättegång eller vid ett läkarbesök.
- Om det kommer en beställning om tolkning i växthus med diverse teknik, måste man kolla att man faktiskt kan vokabulären så att man förstår vad som sägs så man kan tolka ordentligt, säger Marja Forsén.
De flesta tolkuppdrag får kontakttolkarna ändå vid läkarbesök.
- Tolkar svarar för en mjukare och bekvämare och bättre integration för dem som kommer hit. Vi kan göra en insats för att det ska bli en mjukare integration i samhället, säger tolkstuderande Tanja Nesterova i Närpes.
Svårt i känsliga situationer utan tolk
Tanja Nesterova har personliga erfarenheter av hur fel det kan bli om man inte förstår det som sägs i en känslig situation.
Sådana känsliga situationer kan uppstå till exempel vid läkarbesök om man inte förstår det som läkaren säger, eller att som patient inte ha ett tillräckligt ordförråd för att göra sig förstådd vid ett läkarbesök.
- Det var en situation vid ett läkarbesök då vi missförstod varandra och kom till ett tragiskt resultat. Det satte sina spår än i dag. Jag tycker att det är bra att jag kan undvika sådana situationer om jag har någon med mig som kan språk, säger Tanja Nesterova.
Arabiska och farsi/dari aktuella språk just nu
Flyktingströmmarna det senaste året har inneburit ett ökat behov av tolkar på bland annat arabiska och farsi.
De studerandes bakgrundskunskaper avgör på vilka språk tolkarna utbildas på Yrkesakademin just nu.
- Vi har många språk som vi utbildar tolkar till just nu. Vi har arabiska, bosniska, vi har fasi/dari, persiska, burmesiska, polska, ryska och ukrainska. Vissa behövs mer än andra, säger Sofia Mitts-Björkblom.
Tolkarna behöver också annat än språkkunskaper och i utbildningen ingår bland annat samhällskunskap och kunskap om socialpolitik.
Tolken är expert på två kulturer
Tolken blir lätt experten som sitter på insikter om två olika kulturer. Då kan det krävas att hon är lyhörd om hon märker att parterna talar förbi varandra.
- Då måste tolken ingripa och ta en liten koll på vad parterna känner till om varandras sätt att uppfatta situationen, säger Marja Forsén.
På asylcentralen i Kristinestad har de behov av tolktjänst varje dag och flera gånger om dagen. För det mesta anlitar de tolktjänst per telefon, snabbtolktjänst. Det innebär att de snabbt får tag på tolkar utan att behöva boka in sig långt på förhand.
