Låt din snippa andas – här är de miljösnälla och hälsovänliga mensskydden

En kvinna använder i genomsnitt 12 000-16 000 engångsbindor eller tamponger under sin livstid. Det skapar avfall och kan leda till hälsoproblem. Men det finns alternativ som fungerar lika bra som engångsartiklarna.

Tolv menskoppar i olika färger på ett träfat.
Det finns menskoppar i olika storlekar och former. En menskopp är förmånlig i jämförelse med engångstamponger. Bild: Carina Ahlskog / Yle

Det skydd som kanske är mest likt de vi är vana vid är tygbindor. De är gjorda av flera lager absorberande och mjuk ekologisk bomull och förstärkta med ett lager PUL, polyuretanlaminat, en mjuk och stretchig plast som är helt vattentät och samtidigt andas. Samma PUL brukar finnas i tygblöjor.

Tygbindor i olika färger och storlekar.
En tygbinda tål många tvättar så den kan användas i flera år. Bild: Carina Ahlskog / Yle

Fördelen med tygbindor är att de är mjuka och behagliga att använda och att de andas. Många som byter från engångsbindor till tygbindor blir samtidigt av med klåda i underlivet och återkommande svampinfektioner.

Nackdelen med tygbindorna är att det kostar en slant att köpa ett lager som räcker hela mensen ifall man inte har möjlighet att tvätta dem en eller två gånger. Normalt brukar man behöva omkring 12 dagbindor, sex nattbindor och sex trosskydd och det innebär förstås en investering.

Men bindorna håller å andra sidan ungefär 200 tvättar vilket innebär att de i längden blir billigare än engångsartiklar. Det går förstås också bra att byta ut bindorna successivt så att man inte behöver köpa hela lagret på en gång.

Bindorna tvättas i maskin på 60° eller för hand med galltvål. Fläckarna går lättast ur om man sköljer ur bindan i kallt vatten direkt när man byter den men det går också bra att bara vika ihop bindan med den vattentäta botten utåt och tvätta den när man kommer hem eller när man har tvättid.

Tygbindor kan man köpa på internet, i ekobutiker, eller sy själv.

Naturtampong

För den som föredrar tamponger är det lätt att tillverka en egen ekologisk tampong av en naturtvättsvamp. Det här är ett mensskydd som är väldigt behagligt att använda, speciellt för den som har torra slemhinnor.

En natursvamp på en handduk.
En äkta tvättsvamp har snabb och bra uppsugningsförmåga. Dessutom är den komposterbar. Bild: Carina Ahlskog / Yle

Tvättsvamp säljs i färgaffärer och en del hälsokostaffärer och även om de brukar vara helt obehandlade är det bäst att fråga i butiken så att man inte får med några oväntade kemikalier.

Tänk på att välja en svamp som är så tät som möjligt, alltså har små hål. Oftast kan man klippa till tre till fem tamponger ur samma tvättsvamp om man klipper smart.

Naturtvättsvampar innehåller många små hålrum så klipp till tampongen betydligt större än vad du tror är lagom. Testa att klämma ihop den och se om den verkar lagom stor ihopklämd. Verkar den för stor kan du klippa bort lite.

Trä sedan en stark sytråd, typ jeanstråd eller björntråd, genom mitten på svampen och slå en knut på ändarna så att du får en ögla. Tråden har en tendens att skära sig genom svampen med tiden så det brukar inte fungera så bra att trä den genom nederdelen på svampen.

En tampong gjord av natursvamp.
En tvättsvampstampong behöver vara ungefär lika stor som handflatan. Eftersom den består mest av luft är det bara att klämma ihop den när man ska föra in den i slidan. Bild: Carina Ahlskog / Yle

Innan du använder svampen ska du koka den i tio minuter. Sedan är det bara att använda den som en vanlig tampong. Ta ur den, skölj ur blodet, vrid ur och sätt i den igen.

Tänk på att dagar när man blöder mycket kan man behöva skölja svampen varje gång man går på toaletten. Naturtvättsvamp suger åt sig vätska väldigt bra men om man nyser eller hostar och svampen är helt full av vätska kan ett visst läckage uppstå.

Tampongen kan användas flera månader men den nöts med tiden ut och då är det bara att slänga den i komposten.

Menskopp

Det mensskydd som fått mest uppmärksamhet det senaste decenniet är menskoppen. Det är en liten kopp i medicinskt silikon som man sätter in i slidan som en tampong, men den sitter lägre än tamponger och samlar prydligt upp blodet.

Fördelarna är många: menskoppen läcker inte, luktar inte, kladdar inte, den sitter på plats även vid häftiga sportaktiviteter och den fungerar utmärkt när man simmar eller badar bastu. Oftast märker man inte alls av den och den behöver normalt bara tömmas två gånger per dygn.

Menskoppen är dessutom billig, den kostar mellan 20 och 30 euro och håller i åtta år. Det ger alltså en kostnad för mensskydd på 3 euro per år. Menskoppen går bra att använda även i början och slutet av mensen eller vid flytningar.

Nackdelen med menskoppen är att många tycker att det är svårt att få den på plats första gången. Det är en speciell teknik som man måste lära sig men när man väl fått kläm på det går det lätt. Se vår instruktionsvideo nedan (artikeln fortsätter under klippet).

Det kan också vara knepigt att hitta rätt modell om man inte använt menskopp förut, men de flesta återförsäljare har utförliga guider om hur man väljer en storlek och form som passar just en själv.

Morgon och kväll tömmer man menskoppen genom att försiktigt ta ut den, tömma ur blodet, skölja den och sedan sätta in den igen.

Tumregeln är att menskoppen kan tvättas i allt vatten som man kan tänka sig att simma i under tio minuter.

När mensen är slut gör man rent koppen med mild tvål och en tandborste, sedan ska den kokas i tio minuter.

Menskoppar finns att köpa på internet, på apotek och i hälsokostaffärer.

Menskoppar hjälper unga kvinnor

Det pågår ett antal projekt för att förse unga kvinnor i låginkomstländer med menskoppar så att de ska kunna gå i skolan även när de har mens. Vissa återförsäljare av menskoppar erbjuder möjligheten att donera en menskopp till något av projekten i samband med att man köper en kopp till sig själv.

Är du intresserad av att läsa mera om menspolitik i ett bredare perspektiv rekommenderar vi Anna Dahlqvist reportagebok Bara lite blod, som belyser hur mens och bristen på bra och billiga mensskydd påverkar unga kvinnor globalt.