Barn, särskilt pojkar, diagnostiseras allt oftare med adhd, visar färsk statistik från ifjol sammanställd av Institutet för hälsa och välfärd.
Förekomsten i Norra Karelen är ändå betydligt högre än i andra delar av landet och högre än den internationella förekomsten av adhd bland barn.
– Om redan var femte pojke i Norra Karelen får en adhd-diagnos finns det skäl för många aktörer att se sig i spegeln, säger överläkare Terhi Aalto-Setälä vid Institutet för hälsa och välfärd till Yle Uutiset.
Hon frågar sig om diagnostiseringen är korrekt, skolstödet tillräckligt och vad man kunde göra annorlunda i hemmen.
Första steget är att utreda svårigheter
En adhd-utredning kan ofta starta med koncentrationssvårigheter.
Inom elev- och studerandevården i Esbo är processen för att reda ut koncentrationssvårigheter bland elever tydlig. Det säger psykolog Julia Kåll som jobbar med andra stadiets studerande bland annat i Mattliden.
Man ska inte automatiskt anta att det handlar om adhd när det finns koncentrationssvårigheter
Julia Kåll, psykolog
Om en elev, vårdnadshavare eller lärare är oroad, är det hen som ska föra saken vidare till elev- och studerandevården.
– Man ska inte automatiskt anta att det handlar om adhd när det finns koncentrationssvårigheter, utan fråga sig vad annat kan ligga bakom som förklarar utmaningarna samt hurdant stöd eleven i allmänhet har i skolan, säger Kåll.
Det första steget är att ge eleven stöd i ämnen som upplevs som svåra och i fritiden.
Viktigt är att följa upp hur stödet fungerar i åtminstone tre till sex månader.
Läkare fastställer diagnos med stöd av psykolog
Om eleven trots stödet har utmaningar med bland annat impulsivitet och bristande koncentrationsförmåga kan en diagnos bli aktuell.
– Det behövs en diagnostisk utvärdering om det är så att man trots att man fått allt stöd man behöver ändå har betydande och långvariga utmaningar, säger Kåll.
Det är ofta en specialläkare som fastställer diagnosen, men en läkare inom elev- och studerandevården kan också göra det.
En psykolog som hjälper kartlägga neurokognitiva färdigheter används ofta som stöd.
Tillgång till medicinering och rehabilitering
Enligt Kåll kan diagnosen vara viktig för barnet för att öka dess självförståelse.
Den ger också tillgång till medicinering och/eller rehabilitering.
– Det är ofta brist på tid. Man behöver ta det väldigt lugnt i processen för att se hur stödet i skolan, hemma och på fritiden verkligen fungerar.
Hon säger att det också är viktigt att fokusera på resurser.
– Hur ser det ut i andra skolor? Har de möjlighet att erbjuda elever träffar med resurs- och speciallärare, studiehandledare och coacher för att bygga upp vardagen?, frågar Kåll.
Brist på resurser har lett till överdiagnostisering
Enligt Andre Sourander, professor i barnpsykiatri vid Åbo universitet, är det tydligt att den stora mängden adhd i Norra Karelen inte handlar om en epidemi, utan om de allvarliga problemen inom primärvården som berör hela landet.
– De dåliga resurserna inom primärvården och brister i kunnande när det gäller mental hälsa verkar ha lett till en överdiagnostisering av adhd och ett överdrivet bruk av adhd-mediciner, säger Sourander till Yle Uutiset.
Separat uppgav polisen i Lappland tidigare i januari att det verkar finnas ungdomar som säljer sina egna adhd-mediciner på Telegram.
Artikeln har uppdaterats den 24 januari klockan 17.47 med en specificering om vem som fastställer diagnosen. Det stod tidigare att en läkare eller psykolog gör det, men en diagnos fastställs endast av läkare. Psykologer fungerar som stöd och hjälper i kartläggningen.
